Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klubben på Spotify hoppas fortfarande på kollektivavtal

I somras drog sig Spotify ur förhandlingarna om kollektivavtal. Men för den lokala klubben är frågan fortfarande aktuell.
– Vi ser ett värde i att säkerställa att anställda kan lita på att villkoren kommer att finnas kvar, säger Jonas Sundberg, klubbordförande på Spotify.
David Österberg Publicerad
Till vänster Jonas Sundberg, Unionenklubbens ordförande på Spotify, till höger Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I somras drog sig Spotify ur förhandlingarna om kollektivavtal. Men för den lokala klubben är frågan fortfarande aktuell, enligt klubbordförande Jonas Sundberg. Foto: Peter Knutsson/Magnus Hjalmarsson Neideman/TT.

I januari i år bildades den första Unionen-klubben på Spotify. Strax efteråt meddelade företaget att personalstyrkan skulle minskas med sex procent – vilket innebar runt 100 personer i Sverige.

– Då blev de fackliga frågorna extra aktuella. Det gjorde också att vi fick fler engagerade. I dag är engagemanget fortfarande stort, men inte på den nivån som vi hade i januari, säger Jonas Sundberg som är klubbordförande sedan några månader tillbaka.

Spotify körde kampanj mot kollektivavtal

Under våren hamnade Spotify åter i rampljuset när Unionen krävde kollektivavtal på företaget. Förhandlingar inleddes och tonen mellan företag och fack var bitvis hätsk. Efter att Unionen stått utanför Spotifys kontor för att informera om fördelarna med kollektivavtal svarade Spotify med att dela ut en flyer till sina anställda. På den fanns två kolumner. I den ena listades de förmåner som anställda på Spotify har, i den andra om förmånen finns med i det kollektivavtal som bland andra Unionen vill att företaget ska teckna. Budskapet var att ett kollektivavtal skulle försämra villkoren på Spotify. 

I juni drog sig företaget ur förhandlingarna.

– Vi träffades några gånger, men kom aldrig in på exakt hur ett kollektivavtal skulle kunna se ut innan Spotify drog sig ur. Vi är förstås missnöjda med det och vill gärna återuppta diskussionerna, säger Jonas Sundberg. 

Har ni fått några sådana signaler?

– Vi har inte hört något i dagsläget. Just nu fokuserar klubben mer på vilka sakfrågor som medlemmarna vill att vi ska driva, oavsett om det är via kollektivavtal eller inte.

Finns det intresse bland medlemmarna att ha kollektivavtal?

– Det finns ett intresse att reglera anställningsvillkoren. Vårt mål är att förbättra och säkerställa villkoren för de anställda och kollektivavtal är det vanligaste verktyget för att göra det.

Håller ni med arbetsgivaren om att villkoren är väldigt goda?

– Över lag så gör vi det. Men villkoren är i dag till stor del är ensidiga utfästelser från arbetsgivarens sida vilket innebär att de har möjlighet att förändra villkoren på egen hand. Vi ser ett värde i att säkerställa att anställda kan lita på att villkoren kommer att finnas kvar, även om de ekonomiska förutsättningarna förändras eller företagsledningen byts ut, till exempel. 

Vilka frågor jobbar klubben med just nu?

– Att säkerställa att de villkor vi har kommer att finnas kvar och att få mer transparens kring lönesättning och lönerevision. Ytterligare en fråga är en ny policy för att kunna välja om man vill arbeta från kontoret eller på distans. I dag säger policyn att Spotify kan besluta om olika lösningar för varje enskild anställd. Vi vill att den regleras tydligare så att man som anställd kan lita på att man får fortsätta jobba på distans, så att man till exempel vågar flytta från de orter där vi har kontor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.