Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket: Nattarbete på Klarna – utan avtal

Klarna har brutit mot arbetstidslagen enligt Arbetsmiljöverket och utreds för ekonomiska sanktioner. Klarna får även kritik för brister i arbetsmiljöarbetet efter en inspektion av myndigheten.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster: Bild på Arbetsmiljöverket. Till höger: Bild på Klarna.
Klarna har brutit mot arbetstidslagen, uppger Arbetsmiljöverket efter en inspektion på företaget. Naina Helén Jåma/TT och Claudio Bresciani/TT

Arbetsmiljöverket utreder ekonomiska sanktioner mot Klarna efter att det förekommit nattarbete på företaget utan att det finns något kollektivavtal om det. Det framkommer efter en inspektion som Arbetsmiljöverket gjort på Klarnas kontor.

Banken måste nu komma in med tidrapporter eller scheman över hur mycket de anställda arbetat under beredskapstid och eventuellt nattarbete senaste året. Därefter avgör myndigheten om och hur mycket företaget ska betala.

–  Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, säger Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket som besökt Klarna.

”Har överträtt lagen”

När Klarna skar ner på personal före sommaren beslutade Arbetsmiljöverket att kontrollera arbetsmiljön på företagets huvudkontor. Nyligen besökte två inspektörer banken på Sveavägen i Stockholm. Nu har myndigheten kommit med sitt utlåtande och begär in nya uppgifter från banken. 

– Det framkom vid inspektionen att det förekommer viss beredskapstid och att man vid tillfällen arbetar natt. Det framkom att man i alla fall vid något tillfälle har överträtt lagen. Vi vill se omfattningen av det här för att utreda om det blir fråga om sanktionsavgift, säger Jenny Bengtsson.

Avgiften för brott mot arbetstidslagen ligger på 483 kronor per timme och anställd med nuvarande prisbasbelopp. En natts arbete motsvarar fem timmar, vilket skulle bli 2 415 kronor för varje anställd per natt. 

Arbetsmiljöarbetet får kritik

Arbetsmiljöverket pekar även ut andra brister i arbetsmiljöarbetet och ställer krav på åtgärder från Klarna under hösten. Företaget har inte gjort en tillräckligt omfattande undersökning av arbetsmiljön för de anställda enligt en skrivelse.

Banken får också kritik för att inte ha fördelat uppgifter i arbetsmiljöarbetet till chefer. En tredje punkt som brister är hur man säkerställer chefers kunskaper om arbetsmiljöarbete.

Myndigheten skriver att ”vid inspektionen framkom det att era chefer och arbetsledare behöver förbättra sina kunskaper för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning”.

Krav på fler åtgärder 

Den 22 december vill Arbetsmiljöverket senast ha svar på de krav som ställts från myndigheten. Om Klarna inte lyckats komma till rätta med bristerna riskerar banken ett beslut om föreläggande eller förbud. Myndigheten kan även tvinga arbetsgivare att betala vite om inte förelägganden eller förbud följs. 

I maj varslade Klarna tio procent av personalen. I samband med nedskärningen anklagade Unionen Klarna för att bryta mot medbestämmandelagen, MBL. Just nu pågår tvisteförhandlingar mellan fackförbundet och Klarna.

När Klarna i juni omplacerade personal som inte ville säga upp sig bröt Klarna återigen mot lagen om medbestämmande, enligt Unionens Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm.

Klarna har inget kollektivavtal men cirka 900 anställda är medlemmar i Unionen och det finns en lokal fackklubb.

Kollega har sökt Klarna för en kommentar. Klarnas presschef Filippa Bolz svarar i ett mejl: 

"Givet de interna förändringarna på Klarna är det en bra tid att gå igenom alla rutiner och planer med Arbetsmiljöverket för att tillsammans säkerställa att allt fungerar som det ska. Vi kommer naturligtvis åtgärda de luckor som Arbetsmiljöverket identifierat och är tacksamma för deras feedback. Att bibehålla en god arbetsmiljö för våra medarbetare, och dessutom ständigt förbättra den, är en prioritet."

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen

I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält