Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många anställda jobbar på fritiden

Många tjänstemän är tillgängliga för jobbet även på fritiden. Det kan orsaka stress och psykisk ohälsa. Men det finns lösningar för att sätta gränser: På Volkswagen stänger arbetsgivaren av de anställdas mobiler.
David Österberg Publicerad
Kvinna ligger i soffan och tittar på sin mobil.
I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger, enligt professor Göran Kecklund Foto: Shutterstock

Det kan vara svårt att koppla bort jobbet när man är ledig. Många arbetsgivare förväntar sig, uttalat eller outtalat, att anställda svarar på mejl eller i telefon även efter arbetstid. Enligt Unionens senaste arbetsmiljöbarometer svarar fyra av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställer att de anställda inte jobbar på fritiden.

Det går dock att ana en positiv trend. För sju år sedan svarade nästan sex av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställde ostörd fritid.

Att ständigt vara tillgänglig för sin arbetsplats kan orsaka stress och i förlängningen psykisk ohälsa, enligt Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet.

– Avgörande är huruvida man själv har valt det eller inte. I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger. Om det pågår under lång tid och sker under tvång blir det oerhört pressande.

Vems ansvar är det?
– Det är arbetsgivarens. I grunden handlar det ju om hur man planerar arbetet. Som arbetsgivare måste man stämma av med medarbetarna hur de har det och hur de vill ha det. Men det är naturligtvis viktigt att man som arbetstagare också tar upp de här frågorna med sin chef.

De flesta klarar av enstaka tillfällen av arbete utanför arbetstiden utan att uppleva skadlig stress. Och under förra årets påtvingade distansarbete kan många till och med ha valt att arbeta på det viset, tror Göran Kecklund.

– Det kan vara ett sätt att tillfälligt få ihop livspusslet. Men de flesta föredrar ganska tydliga gränser mellan arbetsliv och fritid.

Bestäm när det är okej att mejla

Ett sätt att se till att fritid förblir fritid är att skapa en mejl- och tillgänglighetspolicy. En sådan kan till exempel innehålla regler för vilka tider man får mejla, när på dagen möten ska hållas, affärstider gentemot kunder och begränsningar av vilka som får kopior på mejl. Den typen av policyer verkar dock vara ovanliga på svenska arbetsplatser – bara 14 procent av arbetsmiljöombuden svarar att de har en sådan.

I Frankrike och Spanien är läget delvis annorlunda. I Frankrike finns en lag som säger att arbetsgivare med fler än 50 anställda måste komma överens med de lokala fackklubbarna om hur anställda ska kunna koppla bort jobbet på fritiden. Spanien har en liknande lag, som också innehåller krav på arbetsgivare att utbilda anställda i hur de ska undvika teknikstress.

Göran Kecklund är inte särskilt förtjust i den typen av lagstiftning – men övertygad om att policyer kan vara en väg framåt för minskad stress.

– Då har ju arbetsgivarna och de lokala fackklubbarna en chans att tillsammans komma fram till hur man ska säkerställa återhämtning och att arbetstiderna respekteras, säger han.

Volkswagen stänger av anställdas mobiler

Det finns också företag som självmant arbetar för att göra gränsen mellan arbete och fritid tydlig. Sedan 2011 stänger till exempel Volkswagen i Tyskland av mejlen till de anställdas tjänstemobiler mellan klockan 18.15 och 7 varje dygn. 

På Volkswagen i Sverige går det dock fortfarande att mejla efter arbetstid, enligt Marcus Thomasfolk, kommunikationschef. Han skriver i ett mejl (under kontorstid) till Kollega att de diskuterar frågan om balans mellan arbete och fritid, men att många medarbetare uppskattar att kunna arbeta när det passar dem bäst:

Samtidigt talar vi mycket om chefsansvar i att inte skicka mejl till medarbetare efter kontorstid, då man kanske kan riskera att uppfatta det som att man måste besvara mejlet direkt, även om en sådan förväntan inte finns uttalad”, skriver han.

Foto på Göran Kecklund: Niklas Björling/Stockholms universitet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.