Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

M och KD vill sänka taket i a-kassan

Enkäten med riksdagspartierna gjordes före coronakrisen.

Partierna har helt olika syn på a-kassan. Vissa anser att en låg a-kassa ökar viljan att söka jobb, andra tycker att ersättningen måste höjas för att förbättra tryggheten för dem som drabbas av arbetslöshet.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger

Kollega ställde två frågor till samtliga riksdagspartier:

1. Anser ni att taket i a-kassan bör förändras. Om ja: Varför och på vilket sätt?
2. Bör a-kassan förändras på något annat sätt? Om ja: Varför och på vilket sätt?

VÄNSTERPARTIET

1. Vänsterpartiet anser att taket i a-kassan ska höjas till 1400 kronor. En höjning av taket är nödvändigt för att försäkra högre löner än idag. Det ger större trygghet för fler och ökar legitimiteten för arbetslöshetsförsäkringen.

2. Ja, vi vill höja grundbeloppet till 450 kronor, indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden och förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren. Med våra förslag kommer arbetslöshetsförsäkringen dels att omfatta fler arbetslösa, dels att försäkra högre löner än i dag.

SOCIALDEMOKRATERNA

1. För att fler ska få ett inkomstskydd man känner sig trygg med har den S-ledda regeringen höjt den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Målet är att de allra flesta ska ha 80 procent av tidigare lön i ersättning. Då säkerställs tryggheten för breda grupper.

2. Ja. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är viktig för trygghet och omställning. Vi vill att fler ska omfattas av a-kassan och vi vill att fler ska få en ersättning som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen.

MILJÖPARTIET

1. Ja. På sikt vill vi höja taket i a-kassan till samma nivå som i sjukförsäkringen, när det finns utrymme i statsbudgeten för det. Vi anser att det är olyckligt med de olika nivåerna som skapar avgränsningsproblem för de personer som har sjukdomstillstånd, men också har arbetsförmåga.

2. Reglerna behöver anpassas till människor som har deltids- och timanställningar och otrygga arbetsförhållanden. Flera pågående utredningar tittar på detta utifrån olika perspektiv. Det är viktigt att de trygghetssystem vi har är anpassade till människors faktiska situation.

CENTERPARTIET

1. Ja, vi anser att a-kassan bör förändras.

2. A-kassan bör förändras för att mer tydligt bli en omställningsförsäkring, som är stark inledningsvis och sedan trappas av. Hela frågan om A-kassan ligger dock just nu i en utredning som fått tilläggsdirektiv, som ska bli färdig i år. Det kommer att bli en del av en helhetslösning. Vi avvaktar därför utredningens slutsatser.

LIBERALERNA

1. I Januariavtalet anges att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Detta ska utredningen om A-kassan, som ska lämna sitt betänkande i maj 2020, utreda närmare.

2. Vi vill att alla ska kunna ta del av a-kassan vid en omställning. Därför ska arbetslöshetsförsäkringen vara allmän och statlig. För att sysselsättningen inte ska minska bör en sådan reform kombineras med reformer som ökar sysselsättningen.

MODERATERNA

1. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som tydligt uppmuntrar till att söka och skaffa jobb. Därför vill vi begränsa a-kassan till ett år och sänka taket i två steg.

2. Moderaterna vill att den tidigare karensdagen i a-kassan återinförs. Samtidigt föreslår vi att regeringens deltidsbegränsning vad gäller a-kassan avskaffas.

KRISTDEMOKRATERNA

1. Höjt tak i a-kassan, tillsammans med kraftiga skattehöjningar, riskerar att leda till högre arbetslöshet. Vi vill att taket sätts till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna och därefter 680 kronor per dag, för att ge tydligare incitament att söka sig tillbaka till arbetsmarknaden.

2. Vi vill att en allmän och obligatorisk a-kassa på nytt utreds. I väntan på det vill vi stimulera fler att gå med i en a-kassa. Därför vill vi att avgiften för a-kassan ska bli avdragsgill upp till 25 procent. Vi vill också återinföra reglerna för deltidsbegränsning.

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Vi anser att det är viktigt att höja taket i a-kassan. Vi vill se en höjning av taket i a-kassan till 1200 kr de 100 första dagarna, därefter 800 kr per dag för resterande period.

2. Trygghet vid arbetslöshet är en central del i det sociala skyddsnätet. Idag finansieras arbetslöshetsförsäkringen till stor del av skattemedel och det är därför inte mer än rätt att alla ges möjlighet att ta del av den. A-kassan bör bli obligatorisk och helt statligt finansierad. Vi vill ge Försäkringskassan i uppdrag att administrera arbetslöshetsförsäkringen istället för att ha den utspridd på 25 olika arbetslöshetskassor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Så blir din ekonomi som arbetslös

Hur påverkas din ekonomi om du blir arbetslös? Hur mycket får man i a-kassa? De flesta får ett rejält inkomsttapp vid arbetslöshet. För den som har en inkomstförsäkring blir ekonomin något bättre – men avtrappningen gör att du måste hitta nytt jobb snabbt.
David Österberg Publicerad 15 december 2025, kl 06:01
Mynt och spargris. Som arbetslös gäller det att hålla i pengarna.
Hur mycket får man i a-kassa och hur mycket får man från Unionens inkomstförsäkring? De flesta får betydligt mindre pengar som arbetslösa. Colourbox

Det är fattigt att vara arbetslös – även om du är medlem i en-kassa.

Som mest kan du få 80 procent av din tidigare inkomst, upp till taket på 34 000 kronor i månaden. Det betyder att du efter skatt har ungefär 19 000 kronor att leva på. 

Efter 100 ersättningsdagar, vilket motsvarar ungefär 4,5 månader, sänks ersättningen till knappt 17 000 kronor efter skatt.

Mellan dag 201 och 300 får du en utbetalning på cirka 15 600 kronor när skatten är dragen.

Den som fortfarande är arbetslös efter 300 dagar kan få aktivitetsstöd.

Hur mycket får man från inkomstförsäkringen? 

Den som är medlem i Unionen har automatiskt en inkomstförsäkring. Den ger ersättning vid arbetslöshet i 150 dagar – knappt sju månader. Precis som a-kassan ger inkomstförsäkringen högst ersättning de första 100 dagarna. Hur hög den är beror på hur mycket du tjänade innan arbetslösheten.

Hur mycket får man i a-kassa?

Kollega har räknat på hur mycket tre fiktiva personer, Muhammed, Peter och Sara, har att leva på som arbetslösa. Samtliga har varit med i en a-kassa i minst 12 månader och uppfyller villkoren för att få maximal ersättning. Mohammed och Sara har varit medlemmar i Unionen i minst 12 månader innan arbetslösheten och har därför rätt till pengar från inkomstförsäkringen.

 

Peter

Tjänade 37 100 kronor innan arbetslösheten. Saknar arbetslöshetsförsäkring.

Ersättning efter skatt:

Dag 0-100: 18 900.

Dag 101-200: 16 700.

Dag 201-300: 15 600.

 

Muhammed

Tjänade 37 100 kronor. Har inkomstförsäkring.

Ersättning efter skatt:

Dag 0-100: 20 500.

Dag 101-150: 18 150.

Dag 151-200: 16 700.

Dag 201-300: 15 600.

 

Sara

Tjänade 46 600. Har inkomstförsäkring.

Ersättning efter skatt:

Dag 0-100: 25 600.

Dag 101-150: 22 550.

Dag 151-200: 16 700.

Dag 201-300: 15 600.

 

Fotnot: Uträkningarna är ungefärliga. Exakt hur hög ersättningen blir beror bland annat på i vilken kommun du bor i och om du är medlem i Svenska kyrkan eller inte.

Så funkar inkomstförsäkringen

  • Den som är medlem i Unionen har en inkomstförsäkring. Försäkringen gäller den som också är medlem i en a-kassa och inte har fyllt 66 år.
  • Försäkringen kompletterar a-kassan på inkomster högre än taket i a-kassan. Försäkringens tak är 60 000 kronor.
  • Du kan få ersättning från inkomstförsäkringen i upp till 150 ersättningsdagar, ungefär sju månader.
  • Inkomstförsäkringen följer a-kassans ersättningstrappa. Från dag 101 sänks ersättningen.