Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

M och KD vill sänka taket i a-kassan

Enkäten med riksdagspartierna gjordes före coronakrisen.

Partierna har helt olika syn på a-kassan. Vissa anser att en låg a-kassa ökar viljan att söka jobb, andra tycker att ersättningen måste höjas för att förbättra tryggheten för dem som drabbas av arbetslöshet.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger

Kollega ställde två frågor till samtliga riksdagspartier:

1. Anser ni att taket i a-kassan bör förändras. Om ja: Varför och på vilket sätt?
2. Bör a-kassan förändras på något annat sätt? Om ja: Varför och på vilket sätt?

VÄNSTERPARTIET

1. Vänsterpartiet anser att taket i a-kassan ska höjas till 1400 kronor. En höjning av taket är nödvändigt för att försäkra högre löner än idag. Det ger större trygghet för fler och ökar legitimiteten för arbetslöshetsförsäkringen.

2. Ja, vi vill höja grundbeloppet till 450 kronor, indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden och förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren. Med våra förslag kommer arbetslöshetsförsäkringen dels att omfatta fler arbetslösa, dels att försäkra högre löner än i dag.

SOCIALDEMOKRATERNA

1. För att fler ska få ett inkomstskydd man känner sig trygg med har den S-ledda regeringen höjt den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Målet är att de allra flesta ska ha 80 procent av tidigare lön i ersättning. Då säkerställs tryggheten för breda grupper.

2. Ja. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är viktig för trygghet och omställning. Vi vill att fler ska omfattas av a-kassan och vi vill att fler ska få en ersättning som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen.

MILJÖPARTIET

1. Ja. På sikt vill vi höja taket i a-kassan till samma nivå som i sjukförsäkringen, när det finns utrymme i statsbudgeten för det. Vi anser att det är olyckligt med de olika nivåerna som skapar avgränsningsproblem för de personer som har sjukdomstillstånd, men också har arbetsförmåga.

2. Reglerna behöver anpassas till människor som har deltids- och timanställningar och otrygga arbetsförhållanden. Flera pågående utredningar tittar på detta utifrån olika perspektiv. Det är viktigt att de trygghetssystem vi har är anpassade till människors faktiska situation.

CENTERPARTIET

1. Ja, vi anser att a-kassan bör förändras.

2. A-kassan bör förändras för att mer tydligt bli en omställningsförsäkring, som är stark inledningsvis och sedan trappas av. Hela frågan om A-kassan ligger dock just nu i en utredning som fått tilläggsdirektiv, som ska bli färdig i år. Det kommer att bli en del av en helhetslösning. Vi avvaktar därför utredningens slutsatser.

LIBERALERNA

1. I Januariavtalet anges att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Detta ska utredningen om A-kassan, som ska lämna sitt betänkande i maj 2020, utreda närmare.

2. Vi vill att alla ska kunna ta del av a-kassan vid en omställning. Därför ska arbetslöshetsförsäkringen vara allmän och statlig. För att sysselsättningen inte ska minska bör en sådan reform kombineras med reformer som ökar sysselsättningen.

MODERATERNA

1. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som tydligt uppmuntrar till att söka och skaffa jobb. Därför vill vi begränsa a-kassan till ett år och sänka taket i två steg.

2. Moderaterna vill att den tidigare karensdagen i a-kassan återinförs. Samtidigt föreslår vi att regeringens deltidsbegränsning vad gäller a-kassan avskaffas.

KRISTDEMOKRATERNA

1. Höjt tak i a-kassan, tillsammans med kraftiga skattehöjningar, riskerar att leda till högre arbetslöshet. Vi vill att taket sätts till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna och därefter 680 kronor per dag, för att ge tydligare incitament att söka sig tillbaka till arbetsmarknaden.

2. Vi vill att en allmän och obligatorisk a-kassa på nytt utreds. I väntan på det vill vi stimulera fler att gå med i en a-kassa. Därför vill vi att avgiften för a-kassan ska bli avdragsgill upp till 25 procent. Vi vill också återinföra reglerna för deltidsbegränsning.

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Vi anser att det är viktigt att höja taket i a-kassan. Vi vill se en höjning av taket i a-kassan till 1200 kr de 100 första dagarna, därefter 800 kr per dag för resterande period.

2. Trygghet vid arbetslöshet är en central del i det sociala skyddsnätet. Idag finansieras arbetslöshetsförsäkringen till stor del av skattemedel och det är därför inte mer än rätt att alla ges möjlighet att ta del av den. A-kassan bör bli obligatorisk och helt statligt finansierad. Vi vill ge Försäkringskassan i uppdrag att administrera arbetslöshetsförsäkringen istället för att ha den utspridd på 25 olika arbetslöshetskassor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Unionens a-kassa höjer avgiften

I mars blir det dyrare att vara med i Unionens a-kassa. Anledningen är bland annat att arbetslösheten har stigit – och att medlemmarnas inkomster har ökat.
David Österberg Publicerad 13 januari 2025, kl 13:42
Unionens a-kassa dyrare 2025. Till vänster några svenska mynt, till höger Unionens a-kassas kontor.
Nu blir a-kassan dyrare. Unionens a-kassa höjer avgiften från och med den 1 mars. Höjningen beror bland annat på högre arbetslöshet, enligt Unionens a-kassa som kämpat med långa väntetider och krånglande datasystem. Foto: Martina Holmberg/TT och Mats Thorén.
Harald Peterson
Harald Peterson Mattias Lindbäck

Den 1 mars blir det dyrare att vara medlem i Unionens a-kassa. Månadsavgiften höjs från 140 kronor till 160 kronor. Höjningen har flera skäl, enligt Harald Petersson, kassaföreståndare.

– Vi ser en total kostnadsökning i samhället, och vi ser framför allt att finansieringsavgiften till staten har ökat väsentligt, säger han.

Alla a-kassor betalar en finansieringsavgift till staten. Avgiften täcker en del av statens utgifter för arbetslöshetsersättningen. Hur hög avgiften är beror på hur många medlemmar en a-kassa har, hur höga inkomster medlemmarna har och hur hög arbetslösheten är.

Arbetslösheten ökade 2024

Under 2024 ökade arbetslösheten bland Unionens a-kassas medlemmar, jämfört med 2023. I snitt var arbetslösheten 2,55 procent per månad förra året, mot 1,83 procent året innan. Dessutom ökade deras inkomster.

Omkring 75 procent av medlemsavgiften går till finansieringsavgiften. Resten använder Unionens a-kassa för att bekosta sin verksamhet.

Varför höjs avgiften så drastiskt? Flera andra a-kassor höjde sina avgifter med omkring tio kronor förra året.

– Drastiskt är ett för starkt ord. Vi har inte höjt avgiften på ett par år, medan andra kanske i stället höjt i omgångar. Dessutom är vi den a-kassa som har de största volymerna och som betalar ut mest ersättning av samtliga a-kassor, vilket också har en påverkan. Att vara medlem i en a-kassa är fortfarande en billig försäkring, säger Harald Petersson.

Många medlemmar fick vänta länge på sina första utbetalningar under 2022, 2023 och delar av 2024. Ser ni en risk att höjningen skapar irritation mot den bakgrunden?

– Vi är ödmjuka inför det. Samtidigt är höjningen en signal om att vi fortsätter att säkra och utveckla vår verksamhet för att kunna hantera nuvarande och kommande utmaningar. I oktober börjar den nya arbetslöshetsförsäkringen gälla samtidigt som den gamla lever vidare under ett par år. Vi säkerställer att vi kan hantera parallella försäkringar under övergångsperioden.