Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 fällor med bonus

Bonusen är så klart ett välkommet tillskott i plånboken. Men det finns falluckor som man bör vara medveten om för att extrapengarna inte ska bli en bonusfälla.
Niklas Hallstedt Publicerad
En femkrona balanserar på en stapel med mynt av annan valör.
Hellre lön än bonus om Unionen får välja. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Gärna bonus, men först och främst en bra grundlön. Och ska det finnas en bonus ska alla omfattas. Ungefär så kan man sammanfatta Unionens syn på bonusar och vinstdelningssystem. Med bonusen följer ett betydligt större osäkerhetsmoment än med den fasta lönen.

1. Bonusen är inte reglerad i kollektivavtal utan oftast en ensidig utfästelse från arbetsgivaren. Det innebär att villkoren för den kan förändras eller att den kan dras in. Den är i regel beroende av lönsamheten. Därmed finns en risk att arbetsgivaren försöker få ned siffrorna genom bokslutsdispositioner, exempelvis flytta vinst till andra bolag.

2. Att byta jobb kan straffa sig. Ibland betalas inte bonusen ut till den som slutar före ett visst datum.

3. Villkoren för att få bonus kan vara snåriga och svårtolkade. Målen för att få maximal bonus kan vara så högt ställda att ingen når dem.

4. Det händer att arbetsgivare avsiktligt blandar samman provision med bonus för att minska sina kostnader. Enligt semesterlagen ska all lön som betalas ut till en anställd ge semesterlön, men i praktiken är det många företag som inte betalar semesterlön på bonusen.

5. Den som är chef kan ha en bonus som är baserad enhetens resultat. För den chef som måste anställa personal för att klara en slimmad verksamhet kan det innebära att bonusen försvinner.

Jobbar man på företag med kollektivavtal och tjänstepensionen ITP görs pensionsavsättningar även för bonusinkomster. Det görs nästan aldrig på företag med andra pensionslösningar.

Vad är bonus?

Bonus betalas ut en eller två gånger per år och är kopplat till företagets resultat. Provision betalas därmed ut betydligt oftare och är diskret kopplad till din egen eller arbetsgruppens resultat.

Några grupper som ofta har bonus och/eller provisonslön är säljare, butikschefer, konsulter, servicerådgivare och servicetekniker.

TIPS!

Blir du erbjuden ett jobb där det finns ett bonussystem är det bra att kolla vad de som redan jobbar där verkligen får ut. Det händer att arbetsgivare säger att man kan tjäna 70 000 kronor i månaden, medan de anställda i verkligheten får slita hårt för att komma upp i 30 000 kronor.

Ett annat tips är att kolla personalomsättningen. Är det många som jobbar en kort tid och sedan lämnar kan det vara ett varningstecken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.