Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Stora bonusar – och strandade förhandlingar

Volvo Cars och Scania gör rekordår och delar ut stora bonusar till sina anställda. Men löneförhandlingarna på Volvo strandade, efter att facket nobbat företagets erbjudande.
– Vi var väldigt missnöjda, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Oscar Broström Publicerad
Volvos logga och lastbil från Scania.
Anställda på Volvo Cars och Scania får stora bonusar i år. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Svensk industri har trots pandemin gått väldigt bra det senaste året. Det märks på de lokala avtal som nu har tecknats, eller håller på att förhandlas. Flera stora företag inom industrin har fått mer i löneökning än de 2,2 procent som är märket, det vill säga överenskommelsen i det centrala avtalet.

Katarina Lundahl
Katarina Lundahl

– Det är fortfarande relativt tidigt skede med många som inte förhandlat klart än, men när vi har pratat med våra ombudsmän inom industrin är bilden att flera av de stora klubbarna har fått mer än märket, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Enligt Lundahl beror det här på en kombination av saker. Dels har svenska företag inom industrin gått väldigt bra under 2021, trots pandemin. Många av dem har gjort rekordförsäljningar och rekordvinster, så det finns pengar i kassan. En annan anledning är att det är stark efterfrågan på kompetent arbetskraft.

– Det är många företag som vill anställa fler och öka personalstyrkan. Ett argument vi har hört från vissa håll är att företag är måna om att behålla sin personal och då kan det vara viktigt att ge lite mer.

50 000 kronor i bonus på Scania

På Scania pågår förhandlingar om årets löneökningar, men just nu ser det ut som att medlemmarna kommer att få mer än 2,2 procent.

– Vi är inte överens än, men jag kan säga redan nu att vi kommer att landa lite ovanför märket. Det är där vi diskuterar, säger Mari Carlquist, ordförande på Unionens fackklubb på Scania.

Hur har ni argumenterat för en högre nivå?

Mari Carlquist
Mari Carlquist

 Det har gått bra för vårt företag och det ska komma medarbetarna till del. Folk har också jobbat väldigt hårt. Många har fått slita med att lösa problem som har uppstått till följd av pandemin, till exempel materialbrist och logistikutmaningar. Det har varit ett utmanade år. Det är också hett på arbetsmarknaden så man behöver betala bra löner för att behålla och attrahera de kompetenser man behöver.

Samtidigt kommer de anställda att belönas med en av de högsta bonusarna i företagets historia – 50 000 kronor. Scania hade i ett tidigare skede lovat en lägre bonus, med bakgrund av att företaget åsidosatt flera miljarder till böter i EU-domstolen, vilket påverkade årsresultatet och därmed bonusen.

Men facket och företagsledningen la ett förslag till styrelsen att de åsidosatta pengarna inte skulle tas med när bonusen skulle räknas ihop.

– Det känns jättekul att alla anställda kan få ta del av bonusen på det sätt som det var tänkt och att vi kunde bortse från undanlagda pengar till böter. Det här är det näst högsta vi någonsin har fått, säger Mari Carlquist.

Dubbla månadslöner i bonus

På Volvo Cars blir utfallet på bonusen 200 procent, det vill säga dubbel. Den exakta siffran för respektive anställd varierar, då bonusen är en procentsats av de anställdas årslön, i de flesta fall 4 eller 7,5 procent. För den med 7,5 procent av årslönen innebär det nästan dubbla månadslöner. Att bonusen är så hög beror på företagets rekordår.

Jörgen Olsson.
Jörgen Olsson, ordförande Unionenklubben Volvo Cars.

– Historiskt sett gör Volvo Cars det bästa året någonsin, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande.

Men trots bonusen är fackklubben inte nöjd. Förhandlingarna om årets löneökningar strandade, efter att tjänstemannaklubbarna nobbat företagets erbjudande.

Volvo Cars erbjöd samtliga tre tjänstemannaklubbar 3,0 procent totalt, men kunde inte garantera att utfallet för en enskild klubbar blev mer än 2,4 procent. Potten kunde alltså fördelas olika, en osäkerhet som klubbarna inte kunde godta.

– Det tyckte vi var för dåligt. Vi valde att avsluta förhandlingarna i oenighet.

Fackklubben ville ha 3,2 procent. Deras resonemang är dels att Volvo Cars gått väldigt bra och dels att den första avtalsperioden gav 2,8 procent, vilket var mindre än de begärde då.

– På hela treårsavtalet ville vi ha två procent per år. 2,8 plus 3,2 procent är sex procent. Det hade gett två procent per år, vilket ändå historiskt sett är väldigt lågt.

– Vi är framgångsrika, vi tjänar bra pengar och försäljningen ökar och då tycker vi att det ska gå ut till våra medlemmar som har gjort jobbet. Det tycket företaget också men de vill göra det via bonusar i stället.

Trots att förhandlingarna strandade gick Volvo Cars ändå ut med sitt bud, vilket alltså innebär att medlemmarna får åtminstone 2,4 procent.

Inflationen ingen faktor än

Sedan slutet av förra året har inflationen skjutit i höjden. Det här är en viktig fråga för många medlemmar, säger fackklubbarna på både Scania och Volvo Cars. Ändå har den inte varit central i förhandlingarna kring de lokala avtalen. Dels för att frågan om hög inflation är relativt färsk – i Volvo Cars fall påbörjades förhandlingar om det nya avtalet i december – men också för att det är en fråga som är svår att hantera lokalt.

– Ur mitt perspektiv är inflationen något som bör diskuteras i det centrala avtalet. Det blir märkligt att ta det lokalt, även om vi såklart puttar in i diskussionen att frågan om inflationen är stor bland våra medlemmar, säger Mari Carlquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet