Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Stora bonusar – och strandade förhandlingar

Volvo Cars och Scania gör rekordår och delar ut stora bonusar till sina anställda. Men löneförhandlingarna på Volvo strandade, efter att facket nobbat företagets erbjudande.
– Vi var väldigt missnöjda, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Oscar Broström Publicerad
Volvos logga och lastbil från Scania.
Anställda på Volvo Cars och Scania får stora bonusar i år. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Svensk industri har trots pandemin gått väldigt bra det senaste året. Det märks på de lokala avtal som nu har tecknats, eller håller på att förhandlas. Flera stora företag inom industrin har fått mer i löneökning än de 2,2 procent som är märket, det vill säga överenskommelsen i det centrala avtalet.

Katarina Lundahl
Katarina Lundahl

– Det är fortfarande relativt tidigt skede med många som inte förhandlat klart än, men när vi har pratat med våra ombudsmän inom industrin är bilden att flera av de stora klubbarna har fått mer än märket, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Enligt Lundahl beror det här på en kombination av saker. Dels har svenska företag inom industrin gått väldigt bra under 2021, trots pandemin. Många av dem har gjort rekordförsäljningar och rekordvinster, så det finns pengar i kassan. En annan anledning är att det är stark efterfrågan på kompetent arbetskraft.

– Det är många företag som vill anställa fler och öka personalstyrkan. Ett argument vi har hört från vissa håll är att företag är måna om att behålla sin personal och då kan det vara viktigt att ge lite mer.

50 000 kronor i bonus på Scania

På Scania pågår förhandlingar om årets löneökningar, men just nu ser det ut som att medlemmarna kommer att få mer än 2,2 procent.

– Vi är inte överens än, men jag kan säga redan nu att vi kommer att landa lite ovanför märket. Det är där vi diskuterar, säger Mari Carlquist, ordförande på Unionens fackklubb på Scania.

Hur har ni argumenterat för en högre nivå?

Mari Carlquist
Mari Carlquist

 Det har gått bra för vårt företag och det ska komma medarbetarna till del. Folk har också jobbat väldigt hårt. Många har fått slita med att lösa problem som har uppstått till följd av pandemin, till exempel materialbrist och logistikutmaningar. Det har varit ett utmanade år. Det är också hett på arbetsmarknaden så man behöver betala bra löner för att behålla och attrahera de kompetenser man behöver.

Samtidigt kommer de anställda att belönas med en av de högsta bonusarna i företagets historia – 50 000 kronor. Scania hade i ett tidigare skede lovat en lägre bonus, med bakgrund av att företaget åsidosatt flera miljarder till böter i EU-domstolen, vilket påverkade årsresultatet och därmed bonusen.

Men facket och företagsledningen la ett förslag till styrelsen att de åsidosatta pengarna inte skulle tas med när bonusen skulle räknas ihop.

– Det känns jättekul att alla anställda kan få ta del av bonusen på det sätt som det var tänkt och att vi kunde bortse från undanlagda pengar till böter. Det här är det näst högsta vi någonsin har fått, säger Mari Carlquist.

Dubbla månadslöner i bonus

På Volvo Cars blir utfallet på bonusen 200 procent, det vill säga dubbel. Den exakta siffran för respektive anställd varierar, då bonusen är en procentsats av de anställdas årslön, i de flesta fall 4 eller 7,5 procent. För den med 7,5 procent av årslönen innebär det nästan dubbla månadslöner. Att bonusen är så hög beror på företagets rekordår.

Jörgen Olsson
Jörgen Olsson

– Historiskt sett gör Volvo Cars det bästa året någonsin, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande.

Men trots bonusen är fackklubben inte nöjd. Förhandlingarna om årets löneökningar strandade, efter att tjänstemannaklubbarna nobbat företagets erbjudande.

Volvo Cars erbjöd samtliga tre tjänstemannaklubbar 3,0 procent totalt, men kunde inte garantera att utfallet för en enskild klubbar blev mer än 2,4 procent. Potten kunde alltså fördelas olika, en osäkerhet som klubbarna inte kunde godta.

– Det tyckte vi var för dåligt. Vi valde att avsluta förhandlingarna i oenighet.

Fackklubben ville ha 3,2 procent. Deras resonemang är dels att Volvo Cars gått väldigt bra och dels att den första avtalsperioden gav 2,8 procent, vilket var mindre än de begärde då.

– På hela treårsavtalet ville vi ha två procent per år. 2,8 plus 3,2 procent är sex procent. Det hade gett två procent per år, vilket ändå historiskt sett är väldigt lågt.

– Vi är framgångsrika, vi tjänar bra pengar och försäljningen ökar och då tycker vi att det ska gå ut till våra medlemmar som har gjort jobbet. Det tycket företaget också men de vill göra det via bonusar i stället.

Trots att förhandlingarna strandade gick Volvo Cars ändå ut med sitt bud, vilket alltså innebär att medlemmarna får åtminstone 2,4 procent.

Inflationen ingen faktor än

Sedan slutet av förra året har inflationen skjutit i höjden. Det här är en viktig fråga för många medlemmar, säger fackklubbarna på både Scania och Volvo Cars. Ändå har den inte varit central i förhandlingarna kring de lokala avtalen. Dels för att frågan om hög inflation är relativt färsk – i Volvo Cars fall påbörjades förhandlingar om det nya avtalet i december – men också för att det är en fråga som är svår att hantera lokalt.

– Ur mitt perspektiv är inflationen något som bör diskuteras i det centrala avtalet. Det blir märkligt att ta det lokalt, även om vi såklart puttar in i diskussionen att frågan om inflationen är stor bland våra medlemmar, säger Mari Carlquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högre lön får svenska ingenjörer att välja Danmark

Årslönen för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre än i Sverige – efter skatt. När allt fler väljer att pendla över sundet dräneras Sydsverige på viktig kompetens. Malmöbon Andre Bugge är en av dem som valt att jobba i Köpenhamn.
Ola Rennstam Publicerad 20 januari 2025, kl 06:03
André Bugge kliver på ett Öresundståg.
Ingenjören André Bugge är en av allt fler högutbildade skåningar som pendlar över Öresund. Han tjänar 17 000 kronor mer i månaden - efter skatt - jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Foto: Emil Malmborg

Det är snart 25 år sedan Öresundsbron invigdes och sedan dess har pendlandet över sundet blivit en självklar del i regionens arbetsliv. Politikernas vision om en och samma arbetsmarknad i Öresundsregionen har ännu inte uppnåtts, men tanken att jobba i grannlandet är något som tilltalar allt fler. I dag pendlar drygt 18 000 personer dagligen över bron, enligt Öresundsinstitutet. De allra flesta av dem bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Förklaringarna är flera. En stark dansk krona, förenklade regler och ett högre löneläge i Köpenhamn har gjort det värt mödan med en tidskrävande och dyr pendling.

En liten del pendlare är danskar som valt att bosätta sig i Malmöområdet på grund lägre bostadspriser, men de allra flesta är svenskar som vill ta del av den heta arbetsmarknaden på den danska sidan.

17 000 kronor mer i månaden – efter skatt

En av dem är civilingenjören André Bugge, som har jobbat tio år på ett dotterbolag till den danska biomedicinjätten Novo Nordisk.

– Uppskattningsvis tjänar jag 17 000 kronor mer i månaden efter skatt jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Jag har övervägt att byta jobb i omgångar, men har inte kunnat motivera att gå ner så mycket lön och bli av alla andra förmåner, säger han.

Förutom den högre lönen kan han äta lunch på sin arbetsplats för 27 kronor per dag, en kostnad som möjliggörs av förmånliga skatteregler för danska företag. En annan fördel är att han omfattas av dubbla välfärdssystem. Av praktiska skäl har han sin tandläkare i Köpenhamn och kan vid behov även söka vård där.

André Bugge ser inga nackdelar med upplägget, mer än att han själv måste betala in sociala avgifter, vilket är cirka 8 procent av hans bruttolön.

Han bor nära tågstationen i Hyllie och tycker att pendlingen på en och en halv timme för det mesta fungerar smidigt.

– Jag stortrivs med mitt jobb och ser ingen anledning att byta. Klart att det kan vara besvärligt ibland när tågtrafiken strular, nu när jag har ett litet barn vill jag komma hem fort, säger han.

Pendlande ingenjörer har fördubblats

Att högutbildade personer som André Bugge söker sig bort från svensk arbetsmarknad blir allt vanligare. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer pendlar dubbelt så många ingenjörer över sundet i dag som för tio år sedan.

Årslönerna för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre efter skatt än i Sverige, enligt fackets rapport.

Men utvecklingen oroar. Den svaga svenska kronan och de högre lönerna i Danmark ger en dubbelsmocka mot kompetensförsörjningen i Sydsverige. Unionen får signaler om att regionen drabbas av ”braindrain”, det vill säga att företag får allt svårare att hitta rätt kompetens.

Anders Sjöstrand

– Det är klart att det är oroande. Vi besökte ett stort verkstadsföretag nyligen som ska bygga en ny anläggning och de har jättesvårt att hitta ingenjörer. På sikt finns det risk att företagen här väljer att flytta utomlands och då tappar vi arbetstillfällen. Det skulle vara förödande, säger Anders Sjöstrand, vice ordförande i regionstyrelsen för Unionen sydväst.

 

Arbetsgivarna: "Ingenjörer i Sverige välbetalda"

Svenskt Näringsliv beskriver kompetensbristen som den allra viktigaste frågan för sina medlemsföretag. Men enligt Johan Dalén, regionchef för arbetsgivarorganisationen i Skåne och Blekinge, är förklaringen till kompetensbristen inte löneläget.

Johan Dalén
Foto: Ulf Börjesson

– Bristen på kompetens är en generell problematik i hela landet, men vi ser inte något strömhopp av kompetens till Danmark på grund av just löneläget. Ingenjörer i Sverige är välbetalda, säger han.

– Det är oerhört viktigt att arbetsgivare gör sig attraktiva för arbetskraften och det upplever jag att man gör. Men lönen är bara en faktor bland många. Våra företag efterlyser utbildningsinsatser för att möta det behov av ingenjörer som näringslivet redan i dag har brist på, säger han.

"Inte jätteattraktivt för mig att byta jobb"

André Bugge är 35 år och har aldrig jobbat i Sverige. I stället blev han rekryterad till Novo Nordisk Engineering direkt efter examen i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. Hans titel är processingenjör, vilket innebär att han utvecklar utrustning till läkemedelsbolagets olika fabriker.

I genomsnitt jobbar han tre dagar i veckan på kontoret utanför Köpenhamn och två dagar hemifrån. Att anställningstryggheten är svagare i Danmark oroar honom inte. Inte heller att den danska kronan skulle rasa i värde och radikalt sänka hans lön.

André Bugge

– Man är inte lika skyddad som under las-reglerna i Sverige, men eftersom det är mycket billigare att fastanställa i Danmark och det råder ett skriande behov av ingenjörer känns det inte det minsta otryggt för min del. Även om växelkursen skulle gå ner till den svenska kronans nivå är min lön ändå högre.

På frågan om hur länderna skiljer sig passar André Bugge på att ge en liten känga till svenska arbetsgivare.

– Om man jämför löneläget och övriga villkor som billig lunch med vad svenska företag erbjuder så framstår de som klart sämre. På de jobbintervjuer jag varit på i Sverige har arbetsgivarna bara fokuserat på vad jag ska bidra med, men inte sagt ett ord om vad de kan erbjuda mig – och då är det inte jätteattraktivt för mig att byta jobb.

Pendling till Hamburg år 2029

Även Sydsvenska handelskammaren ser att många arbetsgivare har svårt att få tag i rätt kompetens. Vice vd Per Tryding anser dock att det inte behöver vara dåligt för svensk ekonomi att allt fler väljer att jobba utomlands.

Per Tryding
Foto: Roger Nellsjö

– På kort sikt kan kompetensbristen så klart ställa till problem för enskilda företag, men på längre sikt är det i grund och botten positivt att vi har en kompetens i Sverige som är värd pengar och som utländska företag är beredda att betala för, säger han.

Handelskammaren ser ytterligare jobbmöjligheter år 2029, då Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar för trafik.

– Då kommer Malmöbor att nå Hamburg, som en är rik region, på tre timmar. Det öppnar upp en enorm arbetsmarknad för den som kan tänka sig att veckopendla, säger Per Tryding.

ÖRESUNDSREGIONEN

➧ Nordens största arbetsmarknad med 2 miljoner sysselsatta.

➧ Invånarantal: cirka 4,2 miljoner.

➧ Under 2023 pendlade 17 500 personer från Sverige till Danmark och 1 200 personer från Danmark till Sverige.

➧ 2029 öppnar Fehmarn Bältförbindelsen, då nås Hamburg på tre timmar från Malmö.

Källa: Öresundsinstitutet