Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Stora bonusar – och strandade förhandlingar

Volvo Cars och Scania gör rekordår och delar ut stora bonusar till sina anställda. Men löneförhandlingarna på Volvo strandade, efter att facket nobbat företagets erbjudande.
– Vi var väldigt missnöjda, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Oscar Broström Publicerad
Volvos logga och lastbil från Scania.
Anställda på Volvo Cars och Scania får stora bonusar i år. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Svensk industri har trots pandemin gått väldigt bra det senaste året. Det märks på de lokala avtal som nu har tecknats, eller håller på att förhandlas. Flera stora företag inom industrin har fått mer i löneökning än de 2,2 procent som är märket, det vill säga överenskommelsen i det centrala avtalet.

Katarina Lundahl
Katarina Lundahl

– Det är fortfarande relativt tidigt skede med många som inte förhandlat klart än, men när vi har pratat med våra ombudsmän inom industrin är bilden att flera av de stora klubbarna har fått mer än märket, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Enligt Lundahl beror det här på en kombination av saker. Dels har svenska företag inom industrin gått väldigt bra under 2021, trots pandemin. Många av dem har gjort rekordförsäljningar och rekordvinster, så det finns pengar i kassan. En annan anledning är att det är stark efterfrågan på kompetent arbetskraft.

– Det är många företag som vill anställa fler och öka personalstyrkan. Ett argument vi har hört från vissa håll är att företag är måna om att behålla sin personal och då kan det vara viktigt att ge lite mer.

50 000 kronor i bonus på Scania

På Scania pågår förhandlingar om årets löneökningar, men just nu ser det ut som att medlemmarna kommer att få mer än 2,2 procent.

– Vi är inte överens än, men jag kan säga redan nu att vi kommer att landa lite ovanför märket. Det är där vi diskuterar, säger Mari Carlquist, ordförande på Unionens fackklubb på Scania.

Hur har ni argumenterat för en högre nivå?

Mari Carlquist
Mari Carlquist

 Det har gått bra för vårt företag och det ska komma medarbetarna till del. Folk har också jobbat väldigt hårt. Många har fått slita med att lösa problem som har uppstått till följd av pandemin, till exempel materialbrist och logistikutmaningar. Det har varit ett utmanade år. Det är också hett på arbetsmarknaden så man behöver betala bra löner för att behålla och attrahera de kompetenser man behöver.

Samtidigt kommer de anställda att belönas med en av de högsta bonusarna i företagets historia – 50 000 kronor. Scania hade i ett tidigare skede lovat en lägre bonus, med bakgrund av att företaget åsidosatt flera miljarder till böter i EU-domstolen, vilket påverkade årsresultatet och därmed bonusen.

Men facket och företagsledningen la ett förslag till styrelsen att de åsidosatta pengarna inte skulle tas med när bonusen skulle räknas ihop.

– Det känns jättekul att alla anställda kan få ta del av bonusen på det sätt som det var tänkt och att vi kunde bortse från undanlagda pengar till böter. Det här är det näst högsta vi någonsin har fått, säger Mari Carlquist.

Dubbla månadslöner i bonus

På Volvo Cars blir utfallet på bonusen 200 procent, det vill säga dubbel. Den exakta siffran för respektive anställd varierar, då bonusen är en procentsats av de anställdas årslön, i de flesta fall 4 eller 7,5 procent. För den med 7,5 procent av årslönen innebär det nästan dubbla månadslöner. Att bonusen är så hög beror på företagets rekordår.

Jörgen Olsson.
Jörgen Olsson, ordförande Unionenklubben Volvo Cars.

– Historiskt sett gör Volvo Cars det bästa året någonsin, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande.

Men trots bonusen är fackklubben inte nöjd. Förhandlingarna om årets löneökningar strandade, efter att tjänstemannaklubbarna nobbat företagets erbjudande.

Volvo Cars erbjöd samtliga tre tjänstemannaklubbar 3,0 procent totalt, men kunde inte garantera att utfallet för en enskild klubbar blev mer än 2,4 procent. Potten kunde alltså fördelas olika, en osäkerhet som klubbarna inte kunde godta.

– Det tyckte vi var för dåligt. Vi valde att avsluta förhandlingarna i oenighet.

Fackklubben ville ha 3,2 procent. Deras resonemang är dels att Volvo Cars gått väldigt bra och dels att den första avtalsperioden gav 2,8 procent, vilket var mindre än de begärde då.

– På hela treårsavtalet ville vi ha två procent per år. 2,8 plus 3,2 procent är sex procent. Det hade gett två procent per år, vilket ändå historiskt sett är väldigt lågt.

– Vi är framgångsrika, vi tjänar bra pengar och försäljningen ökar och då tycker vi att det ska gå ut till våra medlemmar som har gjort jobbet. Det tycket företaget också men de vill göra det via bonusar i stället.

Trots att förhandlingarna strandade gick Volvo Cars ändå ut med sitt bud, vilket alltså innebär att medlemmarna får åtminstone 2,4 procent.

Inflationen ingen faktor än

Sedan slutet av förra året har inflationen skjutit i höjden. Det här är en viktig fråga för många medlemmar, säger fackklubbarna på både Scania och Volvo Cars. Ändå har den inte varit central i förhandlingarna kring de lokala avtalen. Dels för att frågan om hög inflation är relativt färsk – i Volvo Cars fall påbörjades förhandlingar om det nya avtalet i december – men också för att det är en fråga som är svår att hantera lokalt.

– Ur mitt perspektiv är inflationen något som bör diskuteras i det centrala avtalet. Det blir märkligt att ta det lokalt, även om vi såklart puttar in i diskussionen att frågan om inflationen är stor bland våra medlemmar, säger Mari Carlquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Sverige kommer inte lyckas omförhandla direktivet”

Att Sverige skjuter på direktivet om lönetransparens kan ge miljonböter. Dessutom försvåras framtida samarbeten inom EU, enligt Jaan Paju, docent i europarätt.
– Juridiskt är det här en solklar överträdelse, säger han.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 13:01
Bild som symboliserar skillnader i lön och debatten om lönetransparens i EU.
Regeringen vill skjuta upp lönetransparensdirektivet och omförhandla reglerna – men enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt, är det juridiskt sett en överträdelse som kan leda till böter. Foto: Colourbox.

Artikeln i korthet:

  • Sverige bryter mot EU-rätten genom att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet.
  • Risken för EU-rättsliga åtgärder är stor: om Sverige inte inför direktivet i tid kan EU‑kommissionen väcka ett överträdelseärende, vilket kan leda till kännbara böter – som 2023 då Sverige bötfälldes för vapendirektivet.
  • Den största kostnaden är politisk. Sveriges trovärdighet inom EU skadas, vilket försvårar framtida förhandlingar och minskar landets inflytande inom arbetsrätten.
  • Regeringen har svängt i frågan. Trots tidigare löften om snabb effekt och hanterlig administration vill man nu skjuta upp införandet och driva en omförhandling, med hänvisning till stark kritik från näringsliv och andra aktörer.

Att Sverige skulle lyckas omförhandla direktivet är osannolikt, enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt vid Stockholms universitet.

Jaan Paju
Natalie Oliwsson/Stockholms universitet

  Det tror jag inte, givet att 24 av 27 medlemsstater röstade för direktivet. Det är väldigt märkligt att man fem över tolv, två år efter att direktivet lotsats i hamn, kommer dragandes med att man nu har haft samråd med arbetsmarknadens parter. 

– Det här är en tydlig obstruktion från svensk sida, säger han.

Sverige säger att man har med sig andra länder i kravet på omförhandling. Stämmer det?

– Sverige blev nedröstat 2023 tillsammans med Ungern och Bulgarien. Även om Sverige nu skulle lyckas få med sig några andra länder spelar det ingen roll eftersom direktivet redan är bestämt. Vidare måste man få med sig ett stort antal länder, inte bara några enstaka för att det skulle bli aktuellt med att riva upp direktivet. Så verkar det inte vara.

Sverige kan tvingas att betala böter

Om ett EU-land inte inför ett beslutat direktiv kan kommissionen ta landet till EU-domstolen. Den risken är stor, enligt Jaan Paju.

– Sverige kan såklart be om en omförhandling, men med tanke på kommissionens arbetsbörda är det en process som kan dra ut på tiden i fem, sex år. 

– Givet att de andra EU-länderna snart inför direktivet kommer kommissionen knappast att prioritera att ta ett omtag med direktivet. Under tiden kommer Sverige inte ha införlivat direktivet och därmed finns en risk att kommissionen kommer att driva ett överträdelseärende mot Sverige, säger han.

Senast det hände var 2023. Då fick Sverige betala 100 miljoner kronor i böter för att inte ha infört vapendirektivet i tid.

Hur stor är risken att Sverige kommer att tvingas betala böter?

– Stor. Men den största kostnaden är politisk. Sverige kommer att få svårare i framtida förhandlingar med EU på arbetsrättens område. Det blir svårare att få övriga länder att lita på Sverige och det blir svårare för Sverige att påverka kommande direktiv.

Ministern backade efter kritik

Turerna kring lönetransparensdirektivet (se ruta) har varit många. I januari presenterade regeringen sitt förslag på hur direktivet skulle införas i Sverige. I en intervju med Kollega sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) att hon var övertygad om att de nya reglerna skulle leda till mer jämställda löner. 

I intervjun tydde inget på att ministern var tveksam till regeringens förslag. Tvärtom. På frågan ”När tror du att förslaget får effekt?” blev svaret:

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Tanken var att den nya lagen skulle börja gälla den 1 juli. Men efter kraftig kritik från arbetsgivarhåll om att tidsplanen var för snäv bestämde sig regeringen för att vänta med införandet. Nytt datum blev då 1 januari 2027.

Men den 26 mars, bara några dagar innan riksdagen skulle rösta om propositionen, ändrade sig regeringen igen. 

Enligt det nya beskedet vill Sverige nu förhandla om direktivet för att förenkla reglerna. Först därefter kan det bli aktuellt att införa det: ”Regeringen bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna”, lät beskedet.

Ministern: ”Reglerna är inte för krångliga” – ändrade sig senare

När Kollega intervjuade Nina Larsson i januari ställde vi frågan om ökad regelbörda. Då höll hon inte med kritikerna om att den administrativa bördan blir för tung.

– Inte alls. Förslaget bygger på det arbete som redan sker på arbetsplatserna. Vi har haft lönekartläggningar sedan 1994, sa hon.

EU-länder är tvungna att införa de direktiv som beslutats av unionen. Lönetransparensdirektivet ska vara infört senast den 7 juni i år.

Regeringen: ”Direktivet är mer betungande än väntat”

Kollega har upprepade gånger bett om en intervju med jämställdhetsminister Nina Larsson. Hennes pressekreterare svarar att det är svårt att hitta en tid eftersom det är påsktider. Ministern lämnar en skriftlig kommentar:

”Under implementeringsarbetet har det (…) blivit tydligt att problemen är större än väntat. Kritiken från både näringsliv och andra aktörer har varit omfattande, och flera delar av regelverket riskerar att skapa en oproportionerligt stor administrativ börda.

Regeringen har försökt begränsa dessa effekter inom ramen för det nationella genomförandet, men det står nu klart att det underliggande direktivet i sig är för betungande. Därför kommer vi nu att arbeta för att skjuta upp ikraftträdandet och samtidigt driva på för en riktad omförhandling på EU-nivå i regelförenklande syfte.”

Det här är lönetransparensdirektivet

  • Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män.
  • Direktivet ska vara infört i alla EU-länder senast den 7 juni i år.
  • Regeringen har utrett hur direktivet ska genomföras i Sverige och presenterat en lagrådsremiss.
  • Enligt den ska arbetsgivare ange lönespann i jobbannonser. Större företag ska göra en årlig lönerapport. Om löneskillnaden är större än fem procent ska skillnaden åtgärdas eller motiveras. Anställda får rätt att begära ut företagets snittlön för personer med liknande tjänst. Det blir förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande hur mycket de tjänade på sitt förra jobb.
  • Just nu är det oklart när direktivet införs i Sverige.