Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Stora bonusar – och strandade förhandlingar

Volvo Cars och Scania gör rekordår och delar ut stora bonusar till sina anställda. Men löneförhandlingarna på Volvo strandade, efter att facket nobbat företagets erbjudande.
– Vi var väldigt missnöjda, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Oscar Broström Publicerad
Volvos logga och lastbil från Scania.
Anställda på Volvo Cars och Scania får stora bonusar i år. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Svensk industri har trots pandemin gått väldigt bra det senaste året. Det märks på de lokala avtal som nu har tecknats, eller håller på att förhandlas. Flera stora företag inom industrin har fått mer i löneökning än de 2,2 procent som är märket, det vill säga överenskommelsen i det centrala avtalet.

Katarina Lundahl
Katarina Lundahl

– Det är fortfarande relativt tidigt skede med många som inte förhandlat klart än, men när vi har pratat med våra ombudsmän inom industrin är bilden att flera av de stora klubbarna har fått mer än märket, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Enligt Lundahl beror det här på en kombination av saker. Dels har svenska företag inom industrin gått väldigt bra under 2021, trots pandemin. Många av dem har gjort rekordförsäljningar och rekordvinster, så det finns pengar i kassan. En annan anledning är att det är stark efterfrågan på kompetent arbetskraft.

– Det är många företag som vill anställa fler och öka personalstyrkan. Ett argument vi har hört från vissa håll är att företag är måna om att behålla sin personal och då kan det vara viktigt att ge lite mer.

50 000 kronor i bonus på Scania

På Scania pågår förhandlingar om årets löneökningar, men just nu ser det ut som att medlemmarna kommer att få mer än 2,2 procent.

– Vi är inte överens än, men jag kan säga redan nu att vi kommer att landa lite ovanför märket. Det är där vi diskuterar, säger Mari Carlquist, ordförande på Unionens fackklubb på Scania.

Hur har ni argumenterat för en högre nivå?

Mari Carlquist
Mari Carlquist

 Det har gått bra för vårt företag och det ska komma medarbetarna till del. Folk har också jobbat väldigt hårt. Många har fått slita med att lösa problem som har uppstått till följd av pandemin, till exempel materialbrist och logistikutmaningar. Det har varit ett utmanade år. Det är också hett på arbetsmarknaden så man behöver betala bra löner för att behålla och attrahera de kompetenser man behöver.

Samtidigt kommer de anställda att belönas med en av de högsta bonusarna i företagets historia – 50 000 kronor. Scania hade i ett tidigare skede lovat en lägre bonus, med bakgrund av att företaget åsidosatt flera miljarder till böter i EU-domstolen, vilket påverkade årsresultatet och därmed bonusen.

Men facket och företagsledningen la ett förslag till styrelsen att de åsidosatta pengarna inte skulle tas med när bonusen skulle räknas ihop.

– Det känns jättekul att alla anställda kan få ta del av bonusen på det sätt som det var tänkt och att vi kunde bortse från undanlagda pengar till böter. Det här är det näst högsta vi någonsin har fått, säger Mari Carlquist.

Dubbla månadslöner i bonus

På Volvo Cars blir utfallet på bonusen 200 procent, det vill säga dubbel. Den exakta siffran för respektive anställd varierar, då bonusen är en procentsats av de anställdas årslön, i de flesta fall 4 eller 7,5 procent. För den med 7,5 procent av årslönen innebär det nästan dubbla månadslöner. Att bonusen är så hög beror på företagets rekordår.

Jörgen Olsson.
Jörgen Olsson, ordförande Unionenklubben Volvo Cars.

– Historiskt sett gör Volvo Cars det bästa året någonsin, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande.

Men trots bonusen är fackklubben inte nöjd. Förhandlingarna om årets löneökningar strandade, efter att tjänstemannaklubbarna nobbat företagets erbjudande.

Volvo Cars erbjöd samtliga tre tjänstemannaklubbar 3,0 procent totalt, men kunde inte garantera att utfallet för en enskild klubbar blev mer än 2,4 procent. Potten kunde alltså fördelas olika, en osäkerhet som klubbarna inte kunde godta.

– Det tyckte vi var för dåligt. Vi valde att avsluta förhandlingarna i oenighet.

Fackklubben ville ha 3,2 procent. Deras resonemang är dels att Volvo Cars gått väldigt bra och dels att den första avtalsperioden gav 2,8 procent, vilket var mindre än de begärde då.

– På hela treårsavtalet ville vi ha två procent per år. 2,8 plus 3,2 procent är sex procent. Det hade gett två procent per år, vilket ändå historiskt sett är väldigt lågt.

– Vi är framgångsrika, vi tjänar bra pengar och försäljningen ökar och då tycker vi att det ska gå ut till våra medlemmar som har gjort jobbet. Det tycket företaget också men de vill göra det via bonusar i stället.

Trots att förhandlingarna strandade gick Volvo Cars ändå ut med sitt bud, vilket alltså innebär att medlemmarna får åtminstone 2,4 procent.

Inflationen ingen faktor än

Sedan slutet av förra året har inflationen skjutit i höjden. Det här är en viktig fråga för många medlemmar, säger fackklubbarna på både Scania och Volvo Cars. Ändå har den inte varit central i förhandlingarna kring de lokala avtalen. Dels för att frågan om hög inflation är relativt färsk – i Volvo Cars fall påbörjades förhandlingar om det nya avtalet i december – men också för att det är en fråga som är svår att hantera lokalt.

– Ur mitt perspektiv är inflationen något som bör diskuteras i det centrala avtalet. Det blir märkligt att ta det lokalt, även om vi såklart puttar in i diskussionen att frågan om inflationen är stor bland våra medlemmar, säger Mari Carlquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik. 
Lön

Storleken har betydelse för udda lönemodeller

Två arbetsplatser som tidigare hade annorlunda lönemodeller har övergett dem till förmån för traditionell lönesättning. Det ena på grund av att företaget blev för stort – det andra för att det blev för litet.
Johanna Rovira Publicerad 3 juni 2026, kl 06:00
Faksimil av artikeluppslag med rubriken “Jag sätter din lön om du sätter min” och en kontorsbild i bakgrunden.
Udda lönemodeller överges när organisationer ändrar storlek. Björn Lundén gick från kollegial, anonym lönesättning till chefer när företaget växte. Latinamerikagrupperna lämnade enhetslön när de krympte. Faksimil från Kollega 4-14

På i stort sett alla arbetsplatser går lönesättningen till på samma sätt. Chefen bestämmer hur mycket du får, förhoppningsvis efter ett lönesamtal där du kan lägga fram dina argument till varför du förtjänar en lönehöjning. 

Men det har funnits undantag. För tolv år sedan fick de anställda på utbildningsföretaget Björn Lundén i Näsviken sätta lön på varandra. De fanns överhuvudtaget inga chefer förutom vd:n och ägaren. De anställda fick bestämma vilka arbetskamrater de ville sätta lön på och utifrån vilka kriterier. Allt skedde anonymt. 

– En sak ska man ha klart för sig – det går aldrig att sätta rättvisa löner, men det här är det närmaste man kan komma, sade ägaren Björn Lundén då. 

Majoriteten på företaget höll med honom och uppgav att de var belåtna med lönemodellen. När företaget gjorde en anonym enkätundersökning var det bara två personer av närmare 65 anställda som svarade att de inte var nöjda med sin lön. 

Roligt att sätta lön på andra

– Så länge vi var ett litet företag i Hälsingland fungerade lönesystemet. Det var alla på bollen, roligt men inte särskilt effektivt, säger företagets vd Ulf Bokelund Svensson. 

Han misstänker att det kunde upplevas som ett tvång att behöva tycka till om kollegornas löner när man inte längre har insikt i hur arbetskamraterna jobbar. År 2017 började företaget införa chefer och sedan fem, sex år är det dessa som sätter lönerna. 

En av dem är Erika Sundman, som i dag jobbar som team manager. 

– Jag gillade öppenheten vi hade tidigare, men jag tror nog det fanns delade åsikter om det då också.  I dag har vi ett mer traditionellt sätt att sätta löner på och det finns en tydlighet och en förutsägbarhet som jag gillar och som saknades tidigare. Jag tror dessutom att lönerna blir högre nu, säger hon. 

Från “öppenhet” till lönekartläggning och tydligare roller

Företaget jobbar enligt Erika Sundman mycket med lönekartläggningar och försöker se till att lönerna är marknadsmässiga utifrån respektive roller. 

Både Ulf Bokelund Svensson och Erika Sundman uttrycker, om inte saknad, så ändå ett visst mått av nostalgi över att företaget växt ur sin tidigare lönemodell. 

– Jag känner wow över att ha fått varit med på den här resan. Jag är glad över att ha upplevt det, säger Erika Sundman. 

– Om jag skulle börja om skulle jag göra på samma sätt, det handlar om mina värderingar, säger Ulf Bokelund Svensson, som för tolv år sedan ansåg att öppna löner är en hygienfaktor. 

– Det tycker jag egentligen fortfarande. I och med det nya lönetransparensdirektivet så kommer så kommer man indirekt att få veta vad alla tjänar, säger han. 

Enhetslön av ideologiska skäl – tills organisationen krympte

Medan Björn Lundén övergav sin lönemodell för att företaget växte, lämnade Latinamerikagrupperna sin modell när organisationen krympte. För tolv år sedan hade de 14 anställda enhetslön, alla tjänade exakt lika mycket av ideologiska skäl. Enhetslön minskade risken för ojämlika löner samt stimulerade de anställda att hjälpas åt mer och sträva mot ett gemensamt mål, löd budskapet då. 

– Vi är i en väldigt annorlunda situation i dag än för tolv år sedan, säger Martin Johansson, ordförande i Latinamerikagrupperna. 

– Vi har successivt krympt och har i dag bara två deltidsanställda. Enhetslön funkade inte när organisationen blev så liten. Jag är öppen för att återinföra det om vi växer eftersom vi är en solidaritetsrörelse, men just nu är det inte aktuellt säger han. 

4 olika sätt att sätta lön

  • Chefsatt lön (traditionell modell)
    Lönen sätts av närmaste chef, ofta efter lönesamtal. Modellen dominerar i dag och ger tydliga roller, struktur och förutsägbarhet.
  • Kollegial lönesättning
    Medarbetarna sätter lön på varandra, ibland anonymt och utifrån gemensamt framtagna kriterier. Kan upplevas som rättvist och transparent men kräver stor insyn i kollegornas arbete.
  • Enhetslön
    Alla anställda har samma lön, oavsett roll eller erfarenhet. Ofta ideologiskt motiverad modell som betonar solidaritet och gemensamma mål.
  • Lönetrappa

    Lön sätts efter antal anställningår. Lönen höjs med förutbestämda tidintervaller ( till exempel efter ett halvår, ett år, två år i yrket/på företaget.   Man vet exakt vad man kan förvänta sig och när.