Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Stora bonusar – och strandade förhandlingar

Volvo Cars och Scania gör rekordår och delar ut stora bonusar till sina anställda. Men löneförhandlingarna på Volvo strandade, efter att facket nobbat företagets erbjudande.
– Vi var väldigt missnöjda, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Oscar Broström Publicerad 17 mars 2022, kl 06:00
Volvos logga och lastbil från Scania.
Anställda på Volvo Cars och Scania får stora bonusar i år. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Svensk industri har trots pandemin gått väldigt bra det senaste året. Det märks på de lokala avtal som nu har tecknats, eller håller på att förhandlas. Flera stora företag inom industrin har fått mer i löneökning än de 2,2 procent som är märket, det vill säga överenskommelsen i det centrala avtalet.

Katarina Lundahl
Katarina Lundahl

– Det är fortfarande relativt tidigt skede med många som inte förhandlat klart än, men när vi har pratat med våra ombudsmän inom industrin är bilden att flera av de stora klubbarna har fått mer än märket, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Enligt Lundahl beror det här på en kombination av saker. Dels har svenska företag inom industrin gått väldigt bra under 2021, trots pandemin. Många av dem har gjort rekordförsäljningar och rekordvinster, så det finns pengar i kassan. En annan anledning är att det är stark efterfrågan på kompetent arbetskraft.

– Det är många företag som vill anställa fler och öka personalstyrkan. Ett argument vi har hört från vissa håll är att företag är måna om att behålla sin personal och då kan det vara viktigt att ge lite mer.

50 000 kronor i bonus på Scania

På Scania pågår förhandlingar om årets löneökningar, men just nu ser det ut som att medlemmarna kommer att få mer än 2,2 procent.

– Vi är inte överens än, men jag kan säga redan nu att vi kommer att landa lite ovanför märket. Det är där vi diskuterar, säger Mari Carlquist, ordförande på Unionens fackklubb på Scania.

Hur har ni argumenterat för en högre nivå?

Mari Carlquist
Mari Carlquist

 Det har gått bra för vårt företag och det ska komma medarbetarna till del. Folk har också jobbat väldigt hårt. Många har fått slita med att lösa problem som har uppstått till följd av pandemin, till exempel materialbrist och logistikutmaningar. Det har varit ett utmanade år. Det är också hett på arbetsmarknaden så man behöver betala bra löner för att behålla och attrahera de kompetenser man behöver.

Samtidigt kommer de anställda att belönas med en av de högsta bonusarna i företagets historia – 50 000 kronor. Scania hade i ett tidigare skede lovat en lägre bonus, med bakgrund av att företaget åsidosatt flera miljarder till böter i EU-domstolen, vilket påverkade årsresultatet och därmed bonusen.

Men facket och företagsledningen la ett förslag till styrelsen att de åsidosatta pengarna inte skulle tas med när bonusen skulle räknas ihop.

– Det känns jättekul att alla anställda kan få ta del av bonusen på det sätt som det var tänkt och att vi kunde bortse från undanlagda pengar till böter. Det här är det näst högsta vi någonsin har fått, säger Mari Carlquist.

Dubbla månadslöner i bonus

På Volvo Cars blir utfallet på bonusen 200 procent, det vill säga dubbel. Den exakta siffran för respektive anställd varierar, då bonusen är en procentsats av de anställdas årslön, i de flesta fall 4 eller 7,5 procent. För den med 7,5 procent av årslönen innebär det nästan dubbla månadslöner. Att bonusen är så hög beror på företagets rekordår.

Jörgen Olsson
Jörgen Olsson

– Historiskt sett gör Volvo Cars det bästa året någonsin, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande.

Men trots bonusen är fackklubben inte nöjd. Förhandlingarna om årets löneökningar strandade, efter att tjänstemannaklubbarna nobbat företagets erbjudande.

Volvo Cars erbjöd samtliga tre tjänstemannaklubbar 3,0 procent totalt, men kunde inte garantera att utfallet för en enskild klubbar blev mer än 2,4 procent. Potten kunde alltså fördelas olika, en osäkerhet som klubbarna inte kunde godta.

– Det tyckte vi var för dåligt. Vi valde att avsluta förhandlingarna i oenighet.

Fackklubben ville ha 3,2 procent. Deras resonemang är dels att Volvo Cars gått väldigt bra och dels att den första avtalsperioden gav 2,8 procent, vilket var mindre än de begärde då.

– På hela treårsavtalet ville vi ha två procent per år. 2,8 plus 3,2 procent är sex procent. Det hade gett två procent per år, vilket ändå historiskt sett är väldigt lågt.

– Vi är framgångsrika, vi tjänar bra pengar och försäljningen ökar och då tycker vi att det ska gå ut till våra medlemmar som har gjort jobbet. Det tycket företaget också men de vill göra det via bonusar i stället.

Trots att förhandlingarna strandade gick Volvo Cars ändå ut med sitt bud, vilket alltså innebär att medlemmarna får åtminstone 2,4 procent.

Inflationen ingen faktor än

Sedan slutet av förra året har inflationen skjutit i höjden. Det här är en viktig fråga för många medlemmar, säger fackklubbarna på både Scania och Volvo Cars. Ändå har den inte varit central i förhandlingarna kring de lokala avtalen. Dels för att frågan om hög inflation är relativt färsk – i Volvo Cars fall påbörjades förhandlingar om det nya avtalet i december – men också för att det är en fråga som är svår att hantera lokalt.

– Ur mitt perspektiv är inflationen något som bör diskuteras i det centrala avtalet. Det blir märkligt att ta det lokalt, även om vi såklart puttar in i diskussionen att frågan om inflationen är stor bland våra medlemmar, säger Mari Carlquist.

Lön

7 korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
David Österberg Publicerad 17 januari 2024, kl 06:01
6 studenter samlade vid datorskärmar, ser glada ut.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier Foto: Colourbox.

Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.

 

  1. Inköpare

Lön: 35 000-44 000.

Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

2. Systemutvecklare

Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.

Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.

 

3. Säljare

Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.

Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.

Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.

 

4. Fastighetsmäklare

Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.

Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt. 

Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.

 

5. Redovisningsekonom

Lön: 35 000-42 000

Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

6. Spelutvecklare

Lön: 36 000-60 000

Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.

 

7. Drifttekniker

Lön: 35 000-46 000

Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.

Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.

 

På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.

Lön

Chef - kolla om du har rätt lön

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 30 augusti 2023, kl 13:14
Till vänster en hög med mynt, till höger en skylt med ordet Lönesamtal.
Var du bor, vilken bransch du jobbar i och vilket kön du har - allt detta påverkar hur din lön blir. Men har du rätt belopp i lönekuvertet? Foto: Adam Wrafter/TT/Colourbox.

Bransch, kön och bostadsort. Det är faktorer som påverkar löneläget – i synnerhet för landets chefer. Så ser det också ut i den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av.
Medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom låg förra året på 67 581 kronor i månaden. Det är över 22 000 kronor mer än snittet för ledare inom Service och tjänster.

I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 7 000 kronor mer än kvinnliga chefer. Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna de senaste åren, i snitt har lönerna ökat med över 14,5 procent under perioden 2018 till 2022.

Lönenivåer i olika branscher 2022

Bransch, medellön

IT & Telekom: 67 581

Farmaci & Hälsa: 61 043

Konsult & Finans: 60 789

Media & Kommunikation: 60 515

Industri & Teknik: 57 380

Energi & Miljö: 56 844

Bygg & Fastighet: 54 778

Handel: 54 271

Transport & Logistik: 50 503

Organisationer & Föreningar: 47 924

Service & Tjänster: 45 481

 

Medellön för chefer fördelat på ålder

20–24: 36 034

25-29: 40 735

30-34: 47 556

35-39: 53 200

40-44: 56 765

45-49: 59 176

50-54: 59 672

55-59: 58 867

60- : 56 826

 

Lönenivåer region:

Högst medellönen i Stockholm 62 117 kr. Lägst i Norrbotten 46 874 kr.

Region, medellön

Stockholm: 62 117

Göteborg: 58 637

Sydväst: 55 794

Östra Sörmland/Gotland: 53 668

Bergslagen: 52 854

Uppland: 52 733

Småland: 52 104

Mälardalen: 51 728

Öst: 51 470

SjuHall: 51 441

Sydost: 50 713

Skaraborg/Väst: 50 599

Gävleborg: 50 359

Värmland: 50 107

Dalarna: 49 346

Västerbotten: 49 251

Mellannorrland: 47 304

Norrbotten: 46 874

Källa: Unionen. Lönestatistik för 2022 för chefsmedlemmar som själva angett att de har en ledande befattning.

Lön

Flexpension – så mycket ger den

42 000 kronor. Så mycket har en Unionenmedlem med snittlön hittills fått som en extra insättning till tjänstepensionen sedan flexpensionen kom till för tio år sedan.
Anita Täpp Publicerad 9 juni 2023, kl 06:00
Ett äldre par vid ett bord, läser ett papper och har en bärbar dator framför sig.
Flexpensionen ger generellt även en ökad möjlighet att gå ned i arbetstid vid 60 eller 62 års ålder. Foto: Colourbox.

Unionen lyckades 2013 – tillsammans med de andra facken i Facken inom industrin – att få till flexpensionen (eller deltidspensionen som den då kallades) med arbetsgivarna inom industrin.

Flexpensionen innebär dels att en del av löneutrymmet årligen sätts av till tjänstepensionen, dels en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet.

Eftersom vi lever längre och pensionen därför också behöver räcka längre var syftet just att ge löntagare fler valmöjligheter, genom att med hjälp av den extra tjänstepensionen ha råd att trappa ned i slutet av arbetslivet. Eller att få en bättre pension genom att jobba längre.

Snart får alla två procent

Hur stor ekonomisk betydelse flexpensionen kommer att få för medlemmarna beror bland annat på hur länge man hinner få den extra insättningen till tjänstepensionen, hur pengarna placeras och vilken avkastning det ger.

Sedan den första insättningen gjordes, med 0,2 procent av lönen 2014, har den successivt ökat till 1,6 procent under 2022. Och i och med det nya avtalet som nyligen slöts, som innebär att ytterligare totalt 0,4 procent ska avsättas till flexpensionen under 2023 och 2024, kommer många medlemmar nästa år att få minst 2 procent av lönen i sin flexpension.

 Eftersom 2 procent har varit vårt mål från början har vi nu fått till en slags målgång, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hittills nära 42 000 kronor

– Sedan kommer det ta ytterligare några år i och med att det finns en viss eftersläpning när det gäller bland annat Almega. Men sedan kommer alla berörda medlemmar att ha minst 2 procent.

Nu har vi fått till en slags målgång

För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.

Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.

Unionen hotade med strejk

I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.

Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.

Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.

Ingen rättighet gå ned i tid

När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.

– Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna tycks följa reglerna

Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.

Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.

– Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.

Flexpension i korthet

Avtal krävs. Gäller anställda hos arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
Extra pengar. Ger varje år en extra insättning till den kollektivavtalade tjänstepensionen.
Mindre arbetstid. Ger större möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Generellt gäller till 80 procents tjänstgöring från 60 eller 62 års ålder.
Svårt neka. Arbetsgivaren är skyldig att pröva ansökan så snart som möjligt. För att neka krävs en redovisning av hur deltiden medför betydande störningar i verksamheten.
Vid avslag. Vid ett avslag kan man få förhandlingshjälp av Unionen. Om man inte kommer överens i lokal och central förhandling gäller dock arbetsgivarens beslut. Om Unionen anser att denna bryter mot avtalet kan man ytterst kräva skadestånd och gå vidare till Arbetsdomstolen, AD, för avgörande.
Läs mer. På unionen.se hittar du ditt kollektivavtal och kan se hur många procent av din lön som ska gå till flexpensionen och vilka regler som gäller dig som vill gå ned i arbetstid