Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Minimilöner: Därför säger facken nej

EU-kommissionen vill införa en ny lag om minimilöner i alla medlemsländer. Men facken i Sverige protesterar högljutt. Vi reder ut varför minimilöner väcker sådant motstånd.
Niklas Hallstedt Publicerad 24 mars 2021, kl 07:30
Shutterstock
I de flesta EU-länder är minimilönerna – som varierar mellan 3 100 och 21 000 kronor – inskrivna i lagen. Shutterstock

Många människor i Europa har drabbats hårt av pandemin. Inte ens om man har ett jobb är det säkert att man kan försörja sig. I nästan 80 procent av EU är minimilönerna, alltså den lägsta lön som en arbetsgivare kan betala, inskrivna i lagen, och de har inte höjts i takt med övriga löner. I dag beräknas runt tio procent av löntagarna leva i fattigdom.

Den situationen vill EU förändra. Arbetstagare bör ha en skälig minimilön och en rimlig levnadsstandard, konstaterade EU-kommissionen i samband med att man lade fram ett förslag till minimilöner på europeisk nivå i höstas.

Förslaget innehåller dock inga siffror. I stället talas det om att de länder som har en lagstadgad minimilön ska fastställa stabila och tydliga kriterier för hur den sätts. Däremot anser kommissionen att en minimilön motsvarande 60 procent av medianlönen – den lön som ligger exakt i mitten av lönespannet – skulle kunna fungera som en vägledning för medlemsländerna.

I Sverige var medianlönen 31 700 kronor i månaden år 2019. Det skulle enligt EU-förslaget ha inneburit en minimilön på 19 200 kronor.

Den europeiska fackföreningsrörelsen tillstyrker förslaget. Men från svenska sida – fack, arbetsgivare, regering och riksdag – råder enighet om att förslaget är oacceptabelt.

Varför är det svenska motståndet mot minimilöner så stort?

Det bottnar i att den svenska arbetsmarknadsmodellen skiljer sig från de flesta andra EU-länders. I Sverige finns inga minimilöner som gäller för samtliga anställda. I stället bestäms de lägsta lönerna i de kollektivavtal som förhandlas fram mellan arbetsgivare och fack, och är olika för olika branscher. Det finns även en stor mängd avtal som saknar lägstalöner.

I många avtal i Sverige ligger lägstalönerna på runt 20 000 kronor. Men det finns också avtal där de är flera tusen kronor lägre.

Skulle EU-förslaget bli verklighet finns risk för att det svenska sättet att komma överens om lönerna inte längre skulle få fungera ostört, fruktar motståndarna.

Är det säkert att Sverige påverkas?

EU-kommissionen, som lagt fram förslaget, hävdar själv att det innehåller ett undantag för de länder som likt Sverige har en kollektivavtalsmodell, i alla fall om avtalen täcker minst 70 procent av arbetstagarna.

Men det löftet ger inte de svenska facken mycket för. Enligt dem skulle undantaget inte klara en juridisk prövning.

Vad skulle minimilöner innebära?

Medan lägstalönerna i avtalen ofta fungerar som avstamp för lönesättningen, blir en lagstadgad minimilön i stället en norm att sträva efter, hävdar kritikerna. Det skulle leda till sänkta löner både för nya på arbetsmarknaden och snart även för dem som redan har jobb.

En minimilön som gäller för hela arbetsmarknaden skulle dessutom slå sönder den branschanpassade lönesättning som finns i Sverige i dag.

Uppfattas de svenska fackens agerande som osolidariskt ute i Europa?

Säkert finns det vissa som anser det. Men de svenska facken själva tycker att det vore orimligt att förstöra för anställda i ett land för att förbättra för anställda i andra länder.

Vad händer nu?

Skulle förslaget gå hela vägen kan beslut troligtvis tas i EU-parlamentet tidigast i sommar. Därefter har medlemsstaterna två år på sig att göra verklighet av de nya bestämmelserna.

Sveriges ambition är dock att stoppa och begrava förslaget långt innan det når parlamentet. Taktiken för att sänka förslaget går i första hand ut på att visa att det är olagligt. Genom att lägga sig i lönebildningen i medlemsländerna bryter EU mot sina egna stadgar, hävdar man.

Nu har dock ministerrådets rättstjänst kommit med ett utlåtande som delvis går emot den svenska linjen. Enligt rättstjänsten skulle inte kommissionens förslag få en direkt inverkan på hur löner sätts eller på etableringen av lönenivåer i medlemsländerna. Däremot vill rättstjänsten se ett antal klarläggande av olika delar av förslaget.

Minimilöner i Europa

Procentsatserna är i förhållande till medianlönerna 2019. I alla utom två länder är de alltså lägre än de 60 procent som anses kunna fungera som en vägledning för medlemsstaterna.

  • Irland 42 %
  • Estland, Tjeckien 43 %
  • Belgien, Lettland, Nederländerna 47 %
  • Grekland 48 %
  • Slovakien, Spanien 49 %
  • Ungern 50 %
  • Litauen 51 %
  • Polen 52 %
  • Luxemburg 55 %
  • Rumänien 57 %
  • Slovenien 59 %
  • Frankrike, Portugal 61 %

OECD

Lön

Många vill se lönen i jobbannonsen

Att tvinga företag att ange löneintervall i platsannonser kan minska löneskillnaden mellan män och kvinnor, enligt EU. Och idén har stöd, särskilt bland kvinnor.
David Österberg Publicerad 30 januari 2023, kl 06:00
Illustration i gult och blått på två tecknade kvinnor på varsin sida om en stapel med mynt. Kvinnan till vänster tittar i en tubkikare efter ett guldmynt och kvinnan till höger tittar efter guldmynt i sin mobiltelefon.
Ett syfte med att lönen anges i annonsen 'r att minska lönediskrimineringen mellan kvinnor och män. Illustration: Colourbox.

Män tjänar i genomsnitt bättre än kvinnor. Så ser det ut både i Sverige och i resten av EU. Därför har EU-kommissionen föreslagit ett direktiv om  lönetransparens.

Enligt förslaget ska arbetsgivare tvingas ange vad företaget har för löneintervall eller ingångslön för personer som söker jobb. Anställda ska få ta del av lönestrukturen på företaget och stora företag ska göra lönekartläggningar och publicera dem offentligt.

Enligt en undersökning* som jobbsökarsajten Jobbland har gjort skulle fler söka ett jobb om lönen nämndes redan i annonsen. Kvinnor var mer positiva än män till den typen av lönetransparens – nära två av tre ville se lönen direkt i annonsen jämfört med knappt hälften av männen. En tredjedel av de svarande uppgav dessutom att det är svårt eller ganska svårt att ange lönekrav.

Fördel att veta mest i förhandling

Ulf Giege.

Ett av syftena med lönetransparens är att stärka arbetstagarnas – och särskilt kvinnornas – ställning i en förhandlingssituation. Ulf Giege är lärare i förhandlingsteknik och förhandlingens psykologi och tror att förslaget delvis skulle kunna få den effekten.

– I en förhandlingssituation är det en fördel att ha ett informationsövertag. I en löneförhandling har arbetsgivarna ett övertag genom att de har koll på hur lönerna ser ut på företaget. Med det här direktivet skulle det övertaget minska något, säger han.

Ulf Gieges tips inför en förhandling är att skaffa sig så mycket information som möjligt. Även utan direktivet finns till exempel möjligheten att kolla löner med sitt fackförbund eller diskutera saken med kontakter och kompisar.

Han tycker också att man så långt som möjligt ska undvika att lägga det första budet.

– Arbetsgivaren har en smärtgräns och den vill man gärna ha reda på. Ställ frågor av typen: ”Hur värderar ni det jag ska göra?” och försök få arbetsgivaren att lägga första budet.

Bra att känna till lönespannet

Enligt EU-direktivet ska arbetsgivare tvingas ange ingångslön eller löneintervall. Det kan vara en fördel när det är det dags för lönekravet.– Om man känner till lönespannet är det bättre att lägga sig i den övre delen. Men man ska göra det på ett trevligt och argumenterande sätt. Man kan till exempel säga: ”Så som jag bedömer tjänsten och utifrån det jag kan tillföra arbetsplatsen tycker jag att den här lönen skulle vara rimlig.” Dessutom är det viktigt att man själv tror på det budet man lägger.

"Det är svårt att hämta igen en låg ingångslön"

 

Ulf Giege säger att många gör misstaget att undervärdera ingångslönens betydelse för inkomsten resten av livet.

 

– Det är svårt att hämta igen en låg ingångslön. Har man en tusenlapp mindre i månaden under 35 års arbetsliv blir det väldigt mycket pengar man går miste om.

Ett syfte med direktivet är att minska lönegapet mellan män och kvinnor. Är kvinnor sämre på att förhandla än män?

– Jag har haft tusentals deltagare på mina kurser genom åren och min uppfattning är att män och kvinnor är lika bra på att förhandla. Hur man klarar sig i en löneförhandling beror nog mer på ens personlighet. Men jag har ingen forskning som styrker det.

Kvinnor begärde lägre lön 

I en avhandling från Lunds universitet undersöktes hur kvinnor och män löneförhandlar. Hundra studenter fick genomföra en fingerad löneförhandling. Hälften fick veta att testet gick ut på att se hur bra de var på att förhandla. I den gruppen begärde kvinnorna betydligt lägre lön.

Förklaringen, enligt avhandlingen, är att vi agerar enligt stereotypa föreställningar (förenklade bilder av hur en grupp är). Stereotypen om kvinnor är att de i en förhandling är mer eftergivna jämfört med självhävdande män.

Om kvinnor blir medvetna om att det finns en stereotyp om att de är dåliga på förhandlingar kan det hjälpa dem.

– Då kan de bestämma sig för att sikta ordentligt över medellönen och därigenom undvika att begära för låg lön, skrev forskaren Una Gustafsson i ett pressmeddelande.

EU-kommissionen lade fram förslaget om lönetransparens i mars 2021 och förhandlingarna om det pågår fortfarande.

Förslaget har fått kraftig kritik

Direktivet har mötts av kraftig kritik från arbetsgivarhåll. Organisationen Svenskt Näringsliv anser till exempel att det skulle slå sönder den svenska modellen (där fack och arbetsgivare sätter löner genom förhandlingar).

Fackförbunden är mer positiva och tycker att det är bra att verktygen för att åtgärda lönediskriminering stärks. Både arbetar- respektive tjänstemannaorganisationerna LO och PTK anser dock att en del av förslagen utgör ett hot mot den svenska modellen. Organisationerna vill därför att Sverige ska få göra avvikelser från direktivet genom kollektivavtal.

* Jobblands undersökning gjordes genom att drygt tusen personer fick svara på en enkät på deras sajt.

EU:s förslag i korthet

* Medlemsstaterna ska ta fram ”objektiva kriterier” som ska göra det lättare för företag och anställda att avgöra hur hög lönen för ett visst arbete ska vara.

* Det ska bli lättare att stämma arbetsgivare för lönediskriminering genom att privatpersoner slipper betala arbetsgivarens rättegångskostnader vid förlust.

* Arbetsgivare ska frivilligt ange ingångslön eller löneintervall för den som söker jobb på företaget. Det blir förbjudet att fråga någon vad hen tjänade på sitt förra jobb.

* Företag med fler än 250 anställda ska genomföra lönekartläggningar och publicera dem offentligt.

* Varje land ska införa sanktioner i form av exempelvis straffavgifter för arbetsgivare som diskriminerar.