Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Minimilöner: Därför säger facken nej
EU-kommissionen vill införa en ny lag om minimilöner i alla medlemsländer. Men facken i Sverige protesterar högljutt. Vi reder ut varför minimilöner väcker sådant motstånd.
Många människor i Europa har drabbats hårt av pandemin. Inte ens om man har ett jobb är det säkert att man kan försörja sig. I nästan 80 procent av EU är minimilönerna, alltså den lägsta lön som en arbetsgivare kan betala, inskrivna i lagen, och de har inte höjts i takt med övriga löner. I dag beräknas runt tio procent av löntagarna leva i fattigdom.
Den situationen vill EU förändra. Arbetstagare bör ha en skälig minimilön och en rimlig levnadsstandard, konstaterade EU-kommissionen i samband med att man lade fram ett förslag till minimilöner på europeisk nivå i höstas.
Förslaget innehåller dock inga siffror. I stället talas det om att de länder som har en lagstadgad minimilön ska fastställa stabila och tydliga kriterier för hur den sätts. Däremot anser kommissionen att en minimilön motsvarande 60 procent av medianlönen – den lön som ligger exakt i mitten av lönespannet – skulle kunna fungera som en vägledning för medlemsländerna.
I Sverige var medianlönen 31 700 kronor i månaden år 2019. Det skulle enligt EU-förslaget ha inneburit en minimilön på 19 200 kronor.
Den europeiska fackföreningsrörelsen tillstyrker förslaget. Men från svenska sida – fack, arbetsgivare, regering och riksdag – råder enighet om att förslaget är oacceptabelt.
Varför är det svenska motståndet mot minimilöner så stort?
Det bottnar i att den svenska arbetsmarknadsmodellen skiljer sig från de flesta andra EU-länders. I Sverige finns inga minimilöner som gäller för samtliga anställda. I stället bestäms de lägsta lönerna i de kollektivavtal som förhandlas fram mellan arbetsgivare och fack, och är olika för olika branscher. Det finns även en stor mängd avtal som saknar lägstalöner.
I många avtal i Sverige ligger lägstalönerna på runt 20 000 kronor. Men det finns också avtal där de är flera tusen kronor lägre.
Skulle EU-förslaget bli verklighet finns risk för att det svenska sättet att komma överens om lönerna inte längre skulle få fungera ostört, fruktar motståndarna.
Är det säkert att Sverige påverkas?
EU-kommissionen, som lagt fram förslaget, hävdar själv att det innehåller ett undantag för de länder som likt Sverige har en kollektivavtalsmodell, i alla fall om avtalen täcker minst 70 procent av arbetstagarna.
Men det löftet ger inte de svenska facken mycket för. Enligt dem skulle undantaget inte klara en juridisk prövning.
Vad skulle minimilöner innebära?
Medan lägstalönerna i avtalen ofta fungerar som avstamp för lönesättningen, blir en lagstadgad minimilön i stället en norm att sträva efter, hävdar kritikerna. Det skulle leda till sänkta löner både för nya på arbetsmarknaden och snart även för dem som redan har jobb.
En minimilön som gäller för hela arbetsmarknaden skulle dessutom slå sönder den branschanpassade lönesättning som finns i Sverige i dag.
Uppfattas de svenska fackens agerande som osolidariskt ute i Europa?
Säkert finns det vissa som anser det. Men de svenska facken själva tycker att det vore orimligt att förstöra för anställda i ett land för att förbättra för anställda i andra länder.
Vad händer nu?
Skulle förslaget gå hela vägen kan beslut troligtvis tas i EU-parlamentet tidigast i sommar. Därefter har medlemsstaterna två år på sig att göra verklighet av de nya bestämmelserna.
Sveriges ambition är dock att stoppa och begrava förslaget långt innan det når parlamentet. Taktiken för att sänka förslaget går i första hand ut på att visa att det är olagligt. Genom att lägga sig i lönebildningen i medlemsländerna bryter EU mot sina egna stadgar, hävdar man.
Nu har dock ministerrådets rättstjänst kommit med ett utlåtande som delvis går emot den svenska linjen. Enligt rättstjänsten skulle inte kommissionens förslag få en direkt inverkan på hur löner sätts eller på etableringen av lönenivåer i medlemsländerna. Däremot vill rättstjänsten se ett antal klarläggande av olika delar av förslaget.
Minimilöner i Europa
Procentsatserna är i förhållande till medianlönerna 2019. I alla utom två länder är de alltså lägre än de 60 procent som anses kunna fungera som en vägledning för medlemsstaterna.
- Irland 42 %
- Estland, Tjeckien 43 %
- Belgien, Lettland, Nederländerna 47 %
- Grekland 48 %
- Slovakien, Spanien 49 %
- Ungern 50 %
- Litauen 51 %
- Polen 52 %
- Luxemburg 55 %
- Rumänien 57 %
- Slovenien 59 %
- Frankrike, Portugal 61 %
OECD
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hela listan: Så mycket tjänar facktopparna
122 877 kronor. Så mycket tjänar Peter Hellberg, ordförande för Unionen, i månaden. Högst lön har Andreas Miller, Ledarnas ordförande, som drar in över 160 000 kronor i månaden. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, har de största sidoinkomsterna.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Lön fackordförande - hela listan
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
- Ulrika Boëthius, Finansförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 116 976 kr/mån
Taxerad: 470 783 kr/mån - Sineva Ribeiro, Vårdförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 110 540 kr/mån
Taxerad: 187 933 kr/mån - Therese Svanström, TCO – heltid
Uppgiven: 142 000 kr/mån
Taxerad: 172 442 kr/mån - Göran Arrius, SACO – heltid
Uppgiven: 146 000 kr/mån
Taxerad: 172 017 kr/mån - Andreas Miller, Ledarna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 160 500 kr/mån
Taxerad: 170 342 kr/mån - Lars Fresker, Officersförbundet (SACO) – 50% (Stefan Morin dec 2023-)
Uppgiven: 92 875 kr/mån
Taxerad: 168 667 kr/mån - Sofia Rydgren Stale, Sveriges läkarförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 000 kr/mån
Taxerad: 162 150 kr/mån - Jenny Kallerman, Akavia (SACO) – ca 20%
Uppgiven: 27 375 kr/mån
Taxerad: 150 617 kr/mån - Anders Johansson, Forena (TCO) – ca 80%
Uppgiven: 37 150 kr/mån
Taxerad: 148 833 kr/mån - Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer (SACO) – ca 60%
Uppgiven: 45 378 kr/mån
Taxerad: 141 950 kr/mån - Matz Nilsson, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 126 039 kr/mån
Taxerad: 141 550 kr/mån - Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 295 kr/mån
Taxerad: 137 600 kr/mån - Britta Lejon, Fackförbundet ST (TCO) – ej uppgiven
Uppgiven: 106 500 kr/mån
Taxerad: 133 125 kr/mån - Bror Holm, KyrkA (SACO) – uppger ej
Uppgiven: uppger ej
Taxerad: 131 217 kr/mån - Johan Lindholm, Byggnads (LO) – heltid
Uppgiven: 76 019 kr/mån
Taxerad: 129 683 kr/mån - Åsa Fahlén, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 106 576 kr/mån
Taxerad: 128 783 kr/mån - Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 121 500 kr/mån
Taxerad: 126 975 kr/mån - Susanna Gideonsson, LO – heltid
Uppgiven: 116 410 kr/mån
Taxerad: 120 000 kr/mån - Veronica Magnusson, Vision (TCO) – heltid
Uppgiven: 112 800 kr/mån
Taxerad: 118 492 kr/mån - Peter Hellberg, Unionen (TCO) – heltid (ordförande sedan oktober 2023)
Uppgiven: 122 877 kr/mån
Taxerad: 114 050 kr/mån - Kristina Taylor, Sveriges Psykologförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 103 880 kr/mån
Taxerad: 111 225 kr/mån - Malin Ragnegård, Kommunal (LO) – heltid
Uppgiven: 93 192 kr/mån
Taxerad: 110 917 kr/mån - Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkareförbund (SACO) – 50%
Uppgiven: 58 240 kr/mån
Taxerad: 107 008 kr/mån - Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfacket (LO) – heltid
Uppgiven: 91 084 kr/mån
Taxerad: 105 983 kr/mån - Gabriella Lavecchia, Seko (LO) – heltid
Uppgiven: 93 670 kr/mån
Taxerad: 104 475 kr/mån - Emina Kovacic, Sveriges Arkitekter (SACO) – deltid
Uppgiven: 30 626 kr/mån
Taxerad: 103 350 kr/mån - Katharina von Sydow, Polisförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 100 000 kr/mån
Taxerad: 102 675 kr/mån - Eva Guovelin, Livs (LO) – heltid
Uppgiven: 80 779 kr/mån
Taxerad: 100 083 kr/mån - Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 98 058 kr/mån
Taxerad: 99 983 kr/mån - Marie Nilsson, IF Metall (LO) – heltid
Uppgiven: 94 722 kr/mån
Taxerad: 98 825 kr/mån - Simon Norrthon, Scen & Film (TCO) – ca 70%
Uppgiven: 68 315 kr/mån
Taxerad: 96 133 kr/mån - Linda Palmetzhofer, Handels (LO) – heltid
Uppgiven: 92 250 kr/mån
Taxerad: 95 150 kr/mån - Ida Kåhlin, Arbetsterapeuterna (SACO) – 80%
Uppgiven: 75 920 kr/mån
Taxerad: 92 992 kr/mån - Ulrika Hyllert, Journalistförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 85 057 kr/mån
Taxerad: 89 408 kr/mån - Urban Pettersson, Elektrikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 76 714 kr/mån
Taxerad: 87 617 kr/mån - Pontus Georgsson, Pappers (LO) – heltid
Uppgiven: 81 288 kr/mån
Taxerad: 84 633 kr/mån - Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarna (SACO) – deltid
Uppgiven: 4 375 kr/mån
Taxerad: 84 433 kr/mån - Per-Olof Sjöö, GS (LO) – heltid
Uppgiven: 79 867 kr/mån
Taxerad: 84 017 kr/mån - Lennart Mauritzon, Fastighets (LO) – heltid
Uppgiven: 70 200 kr/mån
Taxerad: 81 217 kr/mån - Eleonor Fredler, Sveriges Veterinärförbund (SACO) – ej uppgiven
Uppgiven: ej uppgiven
Taxerad: 80 992 kr/mån - Magnus Nordström, SRAT (SACO) – 50%
Uppgiven: 48 300 kr/mån
Taxerad: 79 575 kr/mån - Mats Högblom, Sjöbefälsföreningen (SACO) – deltid
Uppgiven: 2 333 kr/mån
Taxerad: 79 492 kr/mån - Karin Inde, Musikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 67 500 kr/mån
Taxerad: 75 125 kr/mån - Tommy Wreeth, Transport (LO) – heltid
Uppgiven: 65 750 kr/mån
Taxerad: 73 933 kr/mån - Anna Troberg, DIK (SACO) – heltid
Uppgiven: 70 000 kr/mån
Taxerad: 70 750 kr/mån - Patriq Fagerstedt, Naturvetarna (SACO) – 50%
Uppgiven: 40 743 kr/mån
Taxerad: 68 975 kr/mån - Johan Lindgren, TULL-KUST (TCO) – heltid
Uppgiven: 20 850 kr/mån
Taxerad: 68 483 kr/mån - Agnieszka Madej, Sveriges Farmaceuter (SACO) – 50%
Uppgiven: 12 075 kr/mån
Taxerad: 66 267 kr/mån - Caroline Nilsson, Försvarsförbundet (TCO) – 80%
Uppgiven: 24 767 kr/mån
Taxerad: 53 117 kr/mån - Gunnar Jönsson, ordförande/kanslichef Symf (TCO) – ca 60%
Uppgiven: 32 220 kr/mån
Taxerad: 43 125 kr/mån - Martin Berg, Hamnarbetarförbundet (oberoende) – 80%
Uppgiven: 40 098 kr/mån
Taxerad: 38 883 kr/mån - Gabriel Kuhn, SAC – Syndikalisterna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 29 500 kr/mån
Taxerad: 17 242 kr/mån - Mikael Johansson, Målarna (LO) – heltid
Uppgiven: 77 887 kr/mån
Taxerad: ingen uppgift - Sanna Wolk, SULF (SACO) – 50%
Uppgiven: 59 950 kr/mån
Taxerad: ej fastställd (2022: 208 557 kr/mån)
Källa: Arbetsvärlden. Taxerad inkomst är angiven som genomsnittlig månadsinkomst beräknad utifrån Skatteverkets fastställda förvärvsinkomst för 2023. Den siffran inkluderar förutom samlad lön av arbete, arvoden, förmånsvärde och pensionsavsättningar. Den inkluderar inte inkomst av kapital som försäljningar av ägodelar eller aktier.
