Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Minimilöner: Därför säger facken nej
EU-kommissionen vill införa en ny lag om minimilöner i alla medlemsländer. Men facken i Sverige protesterar högljutt. Vi reder ut varför minimilöner väcker sådant motstånd.
Många människor i Europa har drabbats hårt av pandemin. Inte ens om man har ett jobb är det säkert att man kan försörja sig. I nästan 80 procent av EU är minimilönerna, alltså den lägsta lön som en arbetsgivare kan betala, inskrivna i lagen, och de har inte höjts i takt med övriga löner. I dag beräknas runt tio procent av löntagarna leva i fattigdom.
Den situationen vill EU förändra. Arbetstagare bör ha en skälig minimilön och en rimlig levnadsstandard, konstaterade EU-kommissionen i samband med att man lade fram ett förslag till minimilöner på europeisk nivå i höstas.
Förslaget innehåller dock inga siffror. I stället talas det om att de länder som har en lagstadgad minimilön ska fastställa stabila och tydliga kriterier för hur den sätts. Däremot anser kommissionen att en minimilön motsvarande 60 procent av medianlönen – den lön som ligger exakt i mitten av lönespannet – skulle kunna fungera som en vägledning för medlemsländerna.
I Sverige var medianlönen 31 700 kronor i månaden år 2019. Det skulle enligt EU-förslaget ha inneburit en minimilön på 19 200 kronor.
Den europeiska fackföreningsrörelsen tillstyrker förslaget. Men från svenska sida – fack, arbetsgivare, regering och riksdag – råder enighet om att förslaget är oacceptabelt.
Varför är det svenska motståndet mot minimilöner så stort?
Det bottnar i att den svenska arbetsmarknadsmodellen skiljer sig från de flesta andra EU-länders. I Sverige finns inga minimilöner som gäller för samtliga anställda. I stället bestäms de lägsta lönerna i de kollektivavtal som förhandlas fram mellan arbetsgivare och fack, och är olika för olika branscher. Det finns även en stor mängd avtal som saknar lägstalöner.
I många avtal i Sverige ligger lägstalönerna på runt 20 000 kronor. Men det finns också avtal där de är flera tusen kronor lägre.
Skulle EU-förslaget bli verklighet finns risk för att det svenska sättet att komma överens om lönerna inte längre skulle få fungera ostört, fruktar motståndarna.
Är det säkert att Sverige påverkas?
EU-kommissionen, som lagt fram förslaget, hävdar själv att det innehåller ett undantag för de länder som likt Sverige har en kollektivavtalsmodell, i alla fall om avtalen täcker minst 70 procent av arbetstagarna.
Men det löftet ger inte de svenska facken mycket för. Enligt dem skulle undantaget inte klara en juridisk prövning.
Vad skulle minimilöner innebära?
Medan lägstalönerna i avtalen ofta fungerar som avstamp för lönesättningen, blir en lagstadgad minimilön i stället en norm att sträva efter, hävdar kritikerna. Det skulle leda till sänkta löner både för nya på arbetsmarknaden och snart även för dem som redan har jobb.
En minimilön som gäller för hela arbetsmarknaden skulle dessutom slå sönder den branschanpassade lönesättning som finns i Sverige i dag.
Uppfattas de svenska fackens agerande som osolidariskt ute i Europa?
Säkert finns det vissa som anser det. Men de svenska facken själva tycker att det vore orimligt att förstöra för anställda i ett land för att förbättra för anställda i andra länder.
Vad händer nu?
Skulle förslaget gå hela vägen kan beslut troligtvis tas i EU-parlamentet tidigast i sommar. Därefter har medlemsstaterna två år på sig att göra verklighet av de nya bestämmelserna.
Sveriges ambition är dock att stoppa och begrava förslaget långt innan det når parlamentet. Taktiken för att sänka förslaget går i första hand ut på att visa att det är olagligt. Genom att lägga sig i lönebildningen i medlemsländerna bryter EU mot sina egna stadgar, hävdar man.
Nu har dock ministerrådets rättstjänst kommit med ett utlåtande som delvis går emot den svenska linjen. Enligt rättstjänsten skulle inte kommissionens förslag få en direkt inverkan på hur löner sätts eller på etableringen av lönenivåer i medlemsländerna. Däremot vill rättstjänsten se ett antal klarläggande av olika delar av förslaget.
Minimilöner i Europa
Procentsatserna är i förhållande till medianlönerna 2019. I alla utom två länder är de alltså lägre än de 60 procent som anses kunna fungera som en vägledning för medlemsstaterna.
- Irland 42 %
- Estland, Tjeckien 43 %
- Belgien, Lettland, Nederländerna 47 %
- Grekland 48 %
- Slovakien, Spanien 49 %
- Ungern 50 %
- Litauen 51 %
- Polen 52 %
- Luxemburg 55 %
- Rumänien 57 %
- Slovenien 59 %
- Frankrike, Portugal 61 %
OECD
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hela listan: Så mycket tjänar facktopparna
122 877 kronor. Så mycket tjänar Peter Hellberg, ordförande för Unionen, i månaden. Högst lön har Andreas Miller, Ledarnas ordförande, som drar in över 160 000 kronor i månaden. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, har de största sidoinkomsterna.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Lön fackordförande - hela listan
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
- Ulrika Boëthius, Finansförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 116 976 kr/mån
Taxerad: 470 783 kr/mån - Sineva Ribeiro, Vårdförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 110 540 kr/mån
Taxerad: 187 933 kr/mån - Therese Svanström, TCO – heltid
Uppgiven: 142 000 kr/mån
Taxerad: 172 442 kr/mån - Göran Arrius, SACO – heltid
Uppgiven: 146 000 kr/mån
Taxerad: 172 017 kr/mån - Andreas Miller, Ledarna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 160 500 kr/mån
Taxerad: 170 342 kr/mån - Lars Fresker, Officersförbundet (SACO) – 50% (Stefan Morin dec 2023-)
Uppgiven: 92 875 kr/mån
Taxerad: 168 667 kr/mån - Sofia Rydgren Stale, Sveriges läkarförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 000 kr/mån
Taxerad: 162 150 kr/mån - Jenny Kallerman, Akavia (SACO) – ca 20%
Uppgiven: 27 375 kr/mån
Taxerad: 150 617 kr/mån - Anders Johansson, Forena (TCO) – ca 80%
Uppgiven: 37 150 kr/mån
Taxerad: 148 833 kr/mån - Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer (SACO) – ca 60%
Uppgiven: 45 378 kr/mån
Taxerad: 141 950 kr/mån - Matz Nilsson, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 126 039 kr/mån
Taxerad: 141 550 kr/mån - Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 295 kr/mån
Taxerad: 137 600 kr/mån - Britta Lejon, Fackförbundet ST (TCO) – ej uppgiven
Uppgiven: 106 500 kr/mån
Taxerad: 133 125 kr/mån - Bror Holm, KyrkA (SACO) – uppger ej
Uppgiven: uppger ej
Taxerad: 131 217 kr/mån - Johan Lindholm, Byggnads (LO) – heltid
Uppgiven: 76 019 kr/mån
Taxerad: 129 683 kr/mån - Åsa Fahlén, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 106 576 kr/mån
Taxerad: 128 783 kr/mån - Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 121 500 kr/mån
Taxerad: 126 975 kr/mån - Susanna Gideonsson, LO – heltid
Uppgiven: 116 410 kr/mån
Taxerad: 120 000 kr/mån - Veronica Magnusson, Vision (TCO) – heltid
Uppgiven: 112 800 kr/mån
Taxerad: 118 492 kr/mån - Peter Hellberg, Unionen (TCO) – heltid (ordförande sedan oktober 2023)
Uppgiven: 122 877 kr/mån
Taxerad: 114 050 kr/mån - Kristina Taylor, Sveriges Psykologförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 103 880 kr/mån
Taxerad: 111 225 kr/mån - Malin Ragnegård, Kommunal (LO) – heltid
Uppgiven: 93 192 kr/mån
Taxerad: 110 917 kr/mån - Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkareförbund (SACO) – 50%
Uppgiven: 58 240 kr/mån
Taxerad: 107 008 kr/mån - Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfacket (LO) – heltid
Uppgiven: 91 084 kr/mån
Taxerad: 105 983 kr/mån - Gabriella Lavecchia, Seko (LO) – heltid
Uppgiven: 93 670 kr/mån
Taxerad: 104 475 kr/mån - Emina Kovacic, Sveriges Arkitekter (SACO) – deltid
Uppgiven: 30 626 kr/mån
Taxerad: 103 350 kr/mån - Katharina von Sydow, Polisförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 100 000 kr/mån
Taxerad: 102 675 kr/mån - Eva Guovelin, Livs (LO) – heltid
Uppgiven: 80 779 kr/mån
Taxerad: 100 083 kr/mån - Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 98 058 kr/mån
Taxerad: 99 983 kr/mån - Marie Nilsson, IF Metall (LO) – heltid
Uppgiven: 94 722 kr/mån
Taxerad: 98 825 kr/mån - Simon Norrthon, Scen & Film (TCO) – ca 70%
Uppgiven: 68 315 kr/mån
Taxerad: 96 133 kr/mån - Linda Palmetzhofer, Handels (LO) – heltid
Uppgiven: 92 250 kr/mån
Taxerad: 95 150 kr/mån - Ida Kåhlin, Arbetsterapeuterna (SACO) – 80%
Uppgiven: 75 920 kr/mån
Taxerad: 92 992 kr/mån - Ulrika Hyllert, Journalistförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 85 057 kr/mån
Taxerad: 89 408 kr/mån - Urban Pettersson, Elektrikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 76 714 kr/mån
Taxerad: 87 617 kr/mån - Pontus Georgsson, Pappers (LO) – heltid
Uppgiven: 81 288 kr/mån
Taxerad: 84 633 kr/mån - Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarna (SACO) – deltid
Uppgiven: 4 375 kr/mån
Taxerad: 84 433 kr/mån - Per-Olof Sjöö, GS (LO) – heltid
Uppgiven: 79 867 kr/mån
Taxerad: 84 017 kr/mån - Lennart Mauritzon, Fastighets (LO) – heltid
Uppgiven: 70 200 kr/mån
Taxerad: 81 217 kr/mån - Eleonor Fredler, Sveriges Veterinärförbund (SACO) – ej uppgiven
Uppgiven: ej uppgiven
Taxerad: 80 992 kr/mån - Magnus Nordström, SRAT (SACO) – 50%
Uppgiven: 48 300 kr/mån
Taxerad: 79 575 kr/mån - Mats Högblom, Sjöbefälsföreningen (SACO) – deltid
Uppgiven: 2 333 kr/mån
Taxerad: 79 492 kr/mån - Karin Inde, Musikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 67 500 kr/mån
Taxerad: 75 125 kr/mån - Tommy Wreeth, Transport (LO) – heltid
Uppgiven: 65 750 kr/mån
Taxerad: 73 933 kr/mån - Anna Troberg, DIK (SACO) – heltid
Uppgiven: 70 000 kr/mån
Taxerad: 70 750 kr/mån - Patriq Fagerstedt, Naturvetarna (SACO) – 50%
Uppgiven: 40 743 kr/mån
Taxerad: 68 975 kr/mån - Johan Lindgren, TULL-KUST (TCO) – heltid
Uppgiven: 20 850 kr/mån
Taxerad: 68 483 kr/mån - Agnieszka Madej, Sveriges Farmaceuter (SACO) – 50%
Uppgiven: 12 075 kr/mån
Taxerad: 66 267 kr/mån - Caroline Nilsson, Försvarsförbundet (TCO) – 80%
Uppgiven: 24 767 kr/mån
Taxerad: 53 117 kr/mån - Gunnar Jönsson, ordförande/kanslichef Symf (TCO) – ca 60%
Uppgiven: 32 220 kr/mån
Taxerad: 43 125 kr/mån - Martin Berg, Hamnarbetarförbundet (oberoende) – 80%
Uppgiven: 40 098 kr/mån
Taxerad: 38 883 kr/mån - Gabriel Kuhn, SAC – Syndikalisterna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 29 500 kr/mån
Taxerad: 17 242 kr/mån - Mikael Johansson, Målarna (LO) – heltid
Uppgiven: 77 887 kr/mån
Taxerad: ingen uppgift - Sanna Wolk, SULF (SACO) – 50%
Uppgiven: 59 950 kr/mån
Taxerad: ej fastställd (2022: 208 557 kr/mån)
Källa: Arbetsvärlden. Taxerad inkomst är angiven som genomsnittlig månadsinkomst beräknad utifrån Skatteverkets fastställda förvärvsinkomst för 2023. Den siffran inkluderar förutom samlad lön av arbete, arvoden, förmånsvärde och pensionsavsättningar. Den inkluderar inte inkomst av kapital som försäljningar av ägodelar eller aktier.
Så mycket tjänar chefer i privat sektor
Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
Foto: Colourbox.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
Kvinnor tjänar mindre än män
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Vill ha individuell föräldraförsäkring
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Vill se lönen i annonsen
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
Chefslöner i olika branscher
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
Medellön för chefer fördelat på ålder
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr
