Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Minimilöner: Därför säger facken nej
EU-kommissionen vill införa en ny lag om minimilöner i alla medlemsländer. Men facken i Sverige protesterar högljutt. Vi reder ut varför minimilöner väcker sådant motstånd.
Många människor i Europa har drabbats hårt av pandemin. Inte ens om man har ett jobb är det säkert att man kan försörja sig. I nästan 80 procent av EU är minimilönerna, alltså den lägsta lön som en arbetsgivare kan betala, inskrivna i lagen, och de har inte höjts i takt med övriga löner. I dag beräknas runt tio procent av löntagarna leva i fattigdom.
Den situationen vill EU förändra. Arbetstagare bör ha en skälig minimilön och en rimlig levnadsstandard, konstaterade EU-kommissionen i samband med att man lade fram ett förslag till minimilöner på europeisk nivå i höstas.
Förslaget innehåller dock inga siffror. I stället talas det om att de länder som har en lagstadgad minimilön ska fastställa stabila och tydliga kriterier för hur den sätts. Däremot anser kommissionen att en minimilön motsvarande 60 procent av medianlönen – den lön som ligger exakt i mitten av lönespannet – skulle kunna fungera som en vägledning för medlemsländerna.
I Sverige var medianlönen 31 700 kronor i månaden år 2019. Det skulle enligt EU-förslaget ha inneburit en minimilön på 19 200 kronor.
Den europeiska fackföreningsrörelsen tillstyrker förslaget. Men från svenska sida – fack, arbetsgivare, regering och riksdag – råder enighet om att förslaget är oacceptabelt.
Varför är det svenska motståndet mot minimilöner så stort?
Det bottnar i att den svenska arbetsmarknadsmodellen skiljer sig från de flesta andra EU-länders. I Sverige finns inga minimilöner som gäller för samtliga anställda. I stället bestäms de lägsta lönerna i de kollektivavtal som förhandlas fram mellan arbetsgivare och fack, och är olika för olika branscher. Det finns även en stor mängd avtal som saknar lägstalöner.
I många avtal i Sverige ligger lägstalönerna på runt 20 000 kronor. Men det finns också avtal där de är flera tusen kronor lägre.
Skulle EU-förslaget bli verklighet finns risk för att det svenska sättet att komma överens om lönerna inte längre skulle få fungera ostört, fruktar motståndarna.
Är det säkert att Sverige påverkas?
EU-kommissionen, som lagt fram förslaget, hävdar själv att det innehåller ett undantag för de länder som likt Sverige har en kollektivavtalsmodell, i alla fall om avtalen täcker minst 70 procent av arbetstagarna.
Men det löftet ger inte de svenska facken mycket för. Enligt dem skulle undantaget inte klara en juridisk prövning.
Vad skulle minimilöner innebära?
Medan lägstalönerna i avtalen ofta fungerar som avstamp för lönesättningen, blir en lagstadgad minimilön i stället en norm att sträva efter, hävdar kritikerna. Det skulle leda till sänkta löner både för nya på arbetsmarknaden och snart även för dem som redan har jobb.
En minimilön som gäller för hela arbetsmarknaden skulle dessutom slå sönder den branschanpassade lönesättning som finns i Sverige i dag.
Uppfattas de svenska fackens agerande som osolidariskt ute i Europa?
Säkert finns det vissa som anser det. Men de svenska facken själva tycker att det vore orimligt att förstöra för anställda i ett land för att förbättra för anställda i andra länder.
Vad händer nu?
Skulle förslaget gå hela vägen kan beslut troligtvis tas i EU-parlamentet tidigast i sommar. Därefter har medlemsstaterna två år på sig att göra verklighet av de nya bestämmelserna.
Sveriges ambition är dock att stoppa och begrava förslaget långt innan det når parlamentet. Taktiken för att sänka förslaget går i första hand ut på att visa att det är olagligt. Genom att lägga sig i lönebildningen i medlemsländerna bryter EU mot sina egna stadgar, hävdar man.
Nu har dock ministerrådets rättstjänst kommit med ett utlåtande som delvis går emot den svenska linjen. Enligt rättstjänsten skulle inte kommissionens förslag få en direkt inverkan på hur löner sätts eller på etableringen av lönenivåer i medlemsländerna. Däremot vill rättstjänsten se ett antal klarläggande av olika delar av förslaget.
Minimilöner i Europa
Procentsatserna är i förhållande till medianlönerna 2019. I alla utom två länder är de alltså lägre än de 60 procent som anses kunna fungera som en vägledning för medlemsstaterna.
- Irland 42 %
- Estland, Tjeckien 43 %
- Belgien, Lettland, Nederländerna 47 %
- Grekland 48 %
- Slovakien, Spanien 49 %
- Ungern 50 %
- Litauen 51 %
- Polen 52 %
- Luxemburg 55 %
- Rumänien 57 %
- Slovenien 59 %
- Frankrike, Portugal 61 %
OECD
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena
Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor.
– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken.
Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.
IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda
Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.
– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.
Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.
Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor.
– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.
Privat sektor driver högre löner och större lönespridning
Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.
–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han.
Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare.
– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.
De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige
Läkare: 77 000 kr/månad.
Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.
Jurister: 61 300 kr/mån.
Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.
Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.
IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.
Tandläkare: 54 600 kr/mån.
Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.
Veterinärer: 53 000 kr/mån.
Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.
Källa: Medlingsinstitutet.
Sju utbildningar som ger hög lön
Sju utbildningar som ger hög lön
Sju utbildningar som ger hög lön
Delseger för Sverige om minimilön
Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.
Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.
Under tisdagen kom EU-domstolens utslag. Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet.
Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.
– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.
Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?
– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.
Sju korta utbildningar som ger hög lön
Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Kollega listar sju korta utbildningar som kan ge ett bra jobb.
Vill du ha ett jobb med hög lön, men gå en kort utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är max två år långa – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Medianlönen är hämtad från Unionens statistik över marknadslöner 2024.
Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden.
1. IT-säkerhetsspecialist
Medianlön: 55 000.
Gör: Utformar IT-säkerhetssystem, identifierar potentiella hot, testar säkerhetslösningar.
Utbildning: 2 år på yrkeshögskola men finns också som universitetsutbildning.
2. Transportledare
Medianlön: 37 650.
Gör: Planerar transporter, väljer transportmedel, gör kostnadskalkyler.
Utbildning: 1,5-2 år på yrkeshögskola.
3. Fastighetsförvaltare
Medianlön: 46 850.
Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.
Utbildning: Två år på yrkeshögskola.
4. CAD-konstruktör
Medianlön: 40 500.
Gör: Skapar modeller och ritningar. Utvecklar och tillverkar produkter inom flera olika områden.
Utbildning: Två år på yrkeshögskola.
5. HR-assistent
Medianlön: 38 390.
Gör: Arbetar med personaladministration, hanterar anställningskontrakt, hjälper till vid rekryteringar, organiserar utbildningar.
Utbildning: Allt från några månader hos privata utbildningsföretag till drygt en termin på Komvux.
6. UX-designer
Medianlön: 49 000.
Gör: Arbetar med användarnas upplevelse av en digital produkt. Designar gränssnitt och förbättrar produkten utifrån användarupplevelser.
Utbildning: Två år på yrkeshögskola.
7. Inköpare
Medianlön: 40 800.
Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.
Utbildning: Två år på yrkeshögskola.
Fotnot: Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Medianlön är den mittersta lönen när alla löner har sorterats i storleksordning. Snittlönen är 41 600 kronor.
