Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Stress som statusmarkör

Ju högre tempo och stress, desto större chans att lyckas. Tror vi. Men forskning visar tvärtom att vägen till framgång är att ta det lugnt och må bra.
Publicerad
Figurer pratar i ett stökigt kontorslandskap.
Fulltecknad kalender och ständigt på språng med tusen bollar i luften – bilden av en lyckad karriär. Men alla blir effektivare av att ta det lugnare, och det gäller i synnerhet chefer. Illustration: Linda Lovisa Fernqvist

Vi har lärt oss att vi måste dundra fram i full fart för att lyckas. Och småskryter gärna över hur lite sömn vi får och att vi jobbar när vi egentligen skulle ha varit lediga. Stress har helt enkelt blivit en statusmarkör som signalerar styrka.

Men stopp och belägg! Det här bygger på ett gigantiskt missförstånd. Vi blir nämligen ännu mer framgångsrika utan stress. Det menar Emma Seppälä, forskningschef vid Center for Compassion and Altruism Research vid Stanforduniversitetet i USA, och författare till boken Lev lyckligare:

– Ja, den som prioriterar ledighet och glädje lyckas bättre på jobbet än den som ständigt stressar.

Detta är i sin tur extra viktigt i dag när allt fler företag söker efter kreativitet när de anställer. Kreativitet frodas i avkoppling, men trivs inte alls med stress.

Trots det ger vi oss själva inte förutsättningar att bli mer kreativa, menar Emma Seppälä. Det är till exempel lätt att tro att dagdrömmeri är slöseri med tid, men då är vår hjärna i aktivt problemlösarläge. Att leka, meditera och tillbringa tid i naturen är alla saker som boostar våra lyckonivåer men som också befrämjar vår kreativitet.

Ändå sitter alltså de flesta av oss fast i en luthersk kultur med en framgångssyn där vi fortfarande mäter vårt värde i produktivitet.

Men det är inte bara gamle Martin Luther som är förklaringen till våra höga krav som leder till stress. En stor bov i dag är den nya tekniken som möjliggör att vi ständigt, dygnet runt, har möjlighet att vara uppkopplade.

– Vi tar in motsvarande 34 gigabyte information varje dag i våra hjärnor. Det skulle kunna få en bärbar dator att krascha på en vecka. Inte konstigt att vi är sönderstressade. Vi måste lära oss att koppla ner och koppla av, säger Emma Seppälä.

Dessvärre handlar vi oftast tvärtom. För att orka med höga krav och stress – inte minst från mejl, sociala medier och mobil teknik – lever vi på ett sätt som tvingar in oss i ännu mer stress. Vi hamnar i onda cirklar med kortsiktiga belöningar.

Den som prioriterar ledighet och glädje lyckas bättre på jobbet än den som stressar

Vi biter ihop, bälgar kaffe, äter skräpmat och sötsaker för att snabbt bli pigga och försöka öka våra prestationer. På lång sikt leder dessa snabbfiler bara till mer stress och sjukdom. Och kronisk stress gör att vi presterar sämre.

– Inte minst blir du en sämre chef, eftersom förmågan att lösa problem minskar, framhåller Emma Seppälä.

Hennes lösning är att vi i stället hittar ett hållbart sätt att handskas med stressen. Vägen till det är återhämtning och, inte minst, vår medfödda resiliens, förmågan att snabbt komma igen efter stressfyllda situationer.

– Titta på barn och djur – de återhämtar sig snabbt och utan ansträngning. Men många av oss vuxna har glömt vår naturliga resiliens. Dessutom värdesätts det inte i vår kultur, säger Emma Seppälä.

Om vi regelbundet ser till att få återhämtning kan vi också dra nytta av den ”goda” stressen, som gör att vi under korta perioder blir taggade och presterar bra.

Hur återvinner vi då denna resiliens? Svaret låter nästan löjligt enkelt: Ta hjälp av kroppen, eller närmare bestämt andningen. Det är den enda autonoma kroppsfunktion som vi själva kan styra.

Emma Seppälä menar att upptäckten att vi kan förändra vårt mående genom att använda andningen är revolutionerande. Det är ju svårt att ”resonera bort” ilska eller oro. Och andningsövningar är ett effektivt verktyg för att hantera stress och få kreativiteten att flöda.

Att andas långsamt gör oss inte bara lugna, det höjer också vår energinivå. Detta är dock ett faktum som många har svårt att ta till sig. I vår överansträngda kultur förknippar vi ju vanligtvis en hög energinivå med att vara spända, inte avspända.

Detta gäller kanske särskilt den som är chef, menar Emma Seppälä:

– Om du försöker vara lugn kommer du att behålla din energi, bli mindre trött, fatta bättre beslut och relatera och kommunicera bättre med din omgivning. Jag tycker också att du som ledare ska uppmuntra dina medarbetare att koppla ner efter jobbet. Då kommer de att återvända kreativare, gladare och friskare!

Gertrud Dahlberg

3 SÄTT ATT NÅ FRAMGÅNG UTAN ATT STRESSA

1. Koppla bort arbetet när du inte jobbar. Släpp tankarna på jobbet när du är ledig, annars riskerar de att äta upp tiden du behöver för återhämtning. Forskare har funnit att du blir mer produktiv om du ägnar dig åt aktiviteter som motion, att vistas i naturen eller att försjunka i en hobby.

2. Sluta lura kroppen att den är pigg genom att dricka kaffe, energidrycker, äta snabbmat och godis. Det ökar stresshormonerna, vilket gör att du har svårt att koppla av även när du inte jobbar. I värsta fall behöver du dricka alkohol, äta sömnmedel och lyckopiller för att lugna ned dig och kunna sova, vilket kan bli en ond cirkel.

3. Aaaaandas lugnt! Det kan kanske kännas lite fånigt att göra andningsövningar. Men det är ett både enkelt och effektivt sätt att behålla lugnet och minska stressen. Ta en stund varje dag när du sluter ögonen och lägger märke till andningen. Är den snabb, långsam, ytlig eller djup? Hur förändras den med dina känslor? När du blir medveten om din andning och lär dig att andas lugnare får du också bättre kontroll över exempelvis stress, rädsla och oro. Glöm inte att då och då under dagen ta några djupa andetag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Forskning: Det här är veckans sämsta dag

Alla hatar ju måndagar. Eller? Forskare i England har frågat 49 000 personer vilken veckodag och tid på dagen de mår som sämst. Och svaret är oväntat.
David Österberg Publicerad 15 september 2025, kl 06:00
Man som gråter
Vilken är veckans bästa dag? Och vilken är den sämsta? Ny forskning ger oväntat svar. Colourbox

Forskare vid University College London lät under två år 49 000 personer svara på frågor om välbefinnande. Deltagarna fick ranka hur lyckliga de kände sig, hur nöjda de var med sina liv, hur deprimerade och ångestfyllda de var och hur ensamma de kände sig. Forskarna undersökte sedan om det fanns samband mellan välbefinnande och tid på dygnet, veckodag och årstid.

 Bäst mådde deltagarna på morgonen och sämst vid midnatt. 

– Resultaten kan få viktiga praktiska konsekvenser. Stödtjänster för psykisk hälsa kan överväga att anpassa resurser för att matcha varierande behov under dygnet – till exempel genom att prioritera tillgänglighet sent på kvällen, säger Feifei Bu som lett studien, i en kommentar.

Måndagar och fredagar är bra dagar

Hur vi mår beror också på vilken veckodag det är, enligt studien. Lyckligast är vi, kanske lite oväntat, på måndagar. På andra plats kommer fredagar, följt av tisdagar, lördagar, söndagar och onsdagar. Veckans allra sämsta dag är torsdag.

Studien hittade också samband mellan lycka och årstider. Vintern är den årstid då vi mår sämst – och bäst mår vi på sommaren.

Att vi mår olika beroende på tid på dygnet kan ha biologiska förklaringar. Nivåerna av kortisol är till exempel högst direkt efter uppvaknandet och lägst sent på kvällen.

Att lyckan varierar mellan veckodagarna tror forskarna beror på yttre faktorer som jobb och andra aktiviteter. Mitt i veckan har vi till exempel ofta mycket att göra och helgen känns samtidigt långt borta.