Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

3 av 4 chefer sover dåligt

Vår undersökning visar att de flesta chefer lider av sömnbrist – och de anger jobbet som främsta orsak. Störd nattsömn försämrar inte bara prestations- och beslutsförmågan, utan kan även leda till kroniska sjukdomar.
Ola Rennstam Publicerad 2 maj 2017, kl 23:17
Många chefer ser på sömn som ett slöseri med tid, vilket strider mot vad all forskning säger. Trunk Archive

Många framgångsrika chefer uppger att de bara behöver sova tre till fyra timmar per natt. Ett exempel är USA:s president Donald Trump, som sagt att det är ett föredöme att göra så. Enligt sömnforskaren Christian Benedict, vid Uppsala universitet, råder det ett sömnförakt i samhället, inte minst inom näringslivets toppskikt, där sömnbrist ses som tecken på framåtanda.

– Det finns en attityd i många företag att sömn är något för dem som är lata och något man kan ägna sig åt när man blir gammal. Att sömn är slöseri med tid. Det är problematiskt med den typen av förebilder i yrkeslivet, säger han.

Forskning har visat att sömnbrist påverkar förmågor som beslutsfattande, problemlösning, inlärning och prestation. Om det är någon som borde satsa på att få till en god sömn är det just de i ledande ställning, menar Christian Benedict.

– Egentligen är det vansinnigt att chefer har sömnproblem med tanke på deras funktion. Du måste ha förmågan att lösa problem, leda, vara kontrollerad och inte impulsiv. Allt detta är beteenden som påverkas av vår sömn.

Enligt en studie från Karolinska Institutet påverkar sömnbrist dessutom hur omgivningen uppfattar dig.

Sömnbrist kan leda till diabetes och alzheimers

– Den som sover för lite blir inte bara mindre smart och får en sämre prestationsförmåga, den uppfattas också som mindre trovärdig. Hur mycket pengar förlorar inte ett företag om man tappar en kund för att chefen inte verkar trovärdig? säger Christian Benedict.

Men det finns ledare som går emot strömmen. Microsofts vd Satya Nadella, Pat Wadors, personalchef på Linkedin, och Amazons vd Jeff Bezos är tre som inte sticker under stol med att de presterar bäst efter åtta timmars sömn. Och nyligen kom medieentreprenören Arianna Huffington ut med boken Sömnrevolutionen, där hon poängterar sömnens nödvändighet för vår arbetsprestation.

Boken presenterar forskning som visar att bristen på sömn inte bara har kortsiktiga effekter, utan också kan ge permanenta skador och orsaka alzheimers och diabetes.

Enligt Christian Benedict överensstämmer Chef & Karriärs enkät med resultatet i stora internationella studier.

– Man upplever sig trött trots att man har sovit. Rollen som chef innebär mycket ansvar och ett högt prestationstryck. De allra flesta chefer har för mycket att göra, och att det ger sömnsvårigheter är egentligen inte så överraskande. En orsak är kravet att ständigt vara tillgänglig, som gör att man inte kan koppla av.

Men det är inte bara antalet timmar som räknas. För en god kvalitet behöver vi gå igenom sömncyklerna av djupsömn och drömsömn. Båda faserna har centrala funktioner för hjärnan och hälsan. Vaknar man lätt och har svårt att somna om missar man delar av de viktiga faserna.

Talesättet att sova på saken är ingen dum idé för den som står inför ett viktigt beslut, menar Christian Benedict. Under sömnen får hjärnan en nödvändig återställning.

– Minnena stabiliseras under djupsömnen och hjälper dig att pussla ihop olika informationsbitar så att du lättare kan hitta en lösning till ditt problem. Den som bara sover fyra timmar får ingen REM-sömn. Dessutom rensar hjärnan ut information du inte behöver – med otillräcklig sömn får du inte denna viktiga ”systemreset”.

När kroppen sover kan den även ostört fokusera på att bekämpa virus och bakterier.

Undersökningen genomfördes av Novus och omfattade 573 chefsmedlemmar i Unionen.

FORSKARENS 5 BÄSTA TIPS

1. MAXA DAGSLJUSET. Att vara ute när det är ljust gör att nivåerna av sömnhormonet melatonin sjunker och att vi känner oss pigga dagtid. När det blir mörkt ökar melatoninet i kroppen och vi sover bättre.

2. VARVA NER. Facebook och Instagram drar i gång hjärnans belöningssystem, jobbmejlen ökar stresspåslaget. Lägg undan mobilen och datorn före läggdags. Det är svårt att få djupsömn med stresshormon i blodet. Gör i stället sådant du blir lugn av.

3. UNDVIK ALKOHOL. Den kan visserligen hjälpa dig att somna, men leder till att du vaknar tidigare och sover ytligare än vanligt, eftersom den viktiga drömsömnen förkortas. Konsekvensen blir att du inte känner dig utvilad när du vaknar.

4. SOV ENSAM. Går det att förbättra din sovmiljö? En snarkande sambo eller en hund som ligger tvärsöver madrassen är inga bra nattsällskap. Ett tyst, mörkt och svalt sovrum där du inte konkurrerar med någon annan om utrymmet är grunden för en god sömn. Använd inte heller sängen som arbetsplats.

5. BRYT DEN ONDA SOVCIRKELN. Det är lätt att falla in i ovanor. Om du kväll efter kväll ligger och vrider dig i sängen utan att kunna somna behöver du bryta mönstret. Gå upp och läs en bok och lägg dig först när du är riktigt sömnig.

Chef håller samtal med en medarbetare
Svåra samtal är en oundviklig del om man har personalansvar. Experternas råd är att alltid visa medkänsla men samtidigt inse att du är chef - inte kurator. Josefin Herlof

Gruvar du dig för att hålla knepiga samtal med dina medarbetare? Du är långt ifrån ensam. Många chefer vill bli bättre på att kunna framföra kritik och hantera känsliga frågor som infekterade konflikter, misstankar om missbruk, mobbing och personliga problem. Eller på att ge dåliga besked som exempelvis en utebliven lönehöjning, befordran eller rentav en uppsägning.

Åsa-Mia Fellinger

Men det går att vässa färdigheterna i konsten att föra svåra samtal. Något som gynnar dig själv och på sikt även kan motivera dina medarbetare att utvecklas.

– Först och främst gäller det att inse och acceptera att svåra samtal är en

nödvändig del i att vara ledare med personalansvar. Det är spelets regler och det finns dessvärre ingen metod som helt kan ta bort obehaget, säger Åsa-Mia Fellinger, legitimerad psykolog och psykoterapeut med lång erfarenhet av ledarskapsfrågor.

"Undvik samtal i affekt"

Förutom att det finns några grundläggande samtalsverktyg (se faktaruta) kan det också vara en god idé att hålla sig till vissa tumregler.

– Undvik att ha samtal när du eller medarbetaren är i affekt. Det som sägs när känslorna svallar riskerar att bli onyanserat. Planera i stället samtalet i förväg och tänk noga igenom vad du vill säga och vad du vill uppnå, säger Åsa-Mia Fellinger.

Hon råder också till tydlighet och att fundera över hur budskapet kan anpassas till personen du pratar med för att det ska landa bäst. Att överväga tidpunkt är också viktigt. Tuffa och oroväckande besked som exempelvis uppsägningar eller omplaceringar bör förstås inte framföras en fredag eftermiddag eller strax innan semestern.

Men allra viktigast är självkännedom, att kunna reflektera över egna brister, styrkor och sin ledarstil, enligt Åsa-Mia Fellinger. Kanske är du konflikträdd och duckar för konflikter. Eller så kan obehaget göra att du blir onödigt brysk eller till och med framstår som aggressiv.

– Som chef är det av stor betydelse att du vet i vilka situationer som dina mindre starka sidor kommer fram. Insikten är en förutsättning för att du ska kunna överbrygga dem, förklarar hon.

"Öva och förbered dig på olika scenarier"

Ett annat tips är att öva innan och förbereda dig på olika scenarier. Kanske kan du rollspela med en kollega för att få samtalet så konstruktivt som möjligt och eliminera risken att det spårar ur.

Rent generellt är det sedan bra att snabbt komma till saken under samtalet. Samtidigt är det viktigt att också kunna ta ett steg tillbaka, lyssna och kanske lugna.

– Om personen du pratar med blir upprörd eller ledsen kan du försöka spegla känslorna och visa att du förstår vad hen känner och bekräfta att det är svårt. Ibland är det bra att föreslå en timeout i samtalet.

Men även om du lyssnar och visar respekt är det inte samma sak som att hålla med.

– Som chef kan du visa medkänsla och förståelse men du är ingen kurator. Det är en viktig skillnad. Din roll i det svåra samtalet är att oftast att föra företagets talan. Men kritik och annat som är svårt att säga till dina medarbetare kan i det långa loppet ibland också bli till något konstruktivt och utvecklande.

TEXT: Gertrud Dahlberg

4 svåra samtal – och hur du tacklar dem

  • Smitaren. Utgå från konkreta exempel på att du sett hur medarbetaren smiter undan från sina arbetsuppgifter. Problematisera genom att förklara vilka konsekvenser det får för företaget och kollegorna att personen inte presterar till fullo. Berätta vilka konsekvenser, exempelvis ingen löneförhöjning eller andra arbetsuppgifter, det får om medarbetaren inte ändrar sig. Fråga också vad medarbetaren själv tycker och vad som krävs för att öka arbetsinsatserna. Gör sedan täta uppföljningar och stäm av.
  • Missbruk. Förbered dig noga innan genom att ta reda på företagets policy när det gäller drogtester, rehabilitering och vilken hjälp som finns att få genom exempelvis företagshälsovården. Beskriv sedan problemet och att du har lagt märke till att medarbetaren ofta verkar bakfull, är vresig, ofokuserad och går hem tidigt. Var beredd på förnekanden och stå fast vid ditt krav att personen måste genomgå en behandling.
  • Psykisk ohälsa. Stress, ångest, depression och utmattning är vanligt. Det är din skyldighet som chef att bromsa om medarbetaren är överbelastad. Fråga hur personen mår och förklara att du är bekymrad. Undersök om problemen är arbetsrelaterade. Går det i så fall att minska arbetsbördan? Kanske behöver medarbetaren professionell hjälp av vårdcentral eller företagshälsovård.
  • Uppsägning. Innan samtalet är det viktigt att den arbetsrättsliga processen är igång och att facket är inkopplat och att du är uppdaterad om vad som händer härnäst. Håll mötet kort och koncist. Förklara varför uppsägningen måste ske och linda inte in budskapet. Visa samtidigt förståelse för att situationen är svår. Du kan föreslå samtal på företagshälsovården, vårdcentral och/eller kontakt med trygghetsrådet.

5 samtalsverktyg

Med hjälp av en handfull grundläggande och enkla verktyg och tekniker går det också att förbättra kommunikationen och lättare nå fram med ditt budskap.

  • Att lyssna aktivt. Genom att du försöker förstå vad den andra säger och uttrycker skapas trygghet och möjlighet lösa svårigheter. Men att lyssna är inte samma som att hålla med.
  • Att ställa frågor. Var nyfiken och försök förstå den andres perspektiv genom att ställa frågeorden HUR, VEM, VAR, PÅ VILKET SÄTT. Men undvik ordet VARFÖR, som kan uppfattas som anklagande.
  • Att ibland vara tyst. Låt den andre komma till tals och smälta det som avhandlats genom att du själv inte säger något.
  • Att vara tydlig. Var konkret, ge exempel och beskriv vad du vill att den andra ska ändra på. Linda inte in tuffa besked.
  • Att använda jag-budskap. Berätta hur du ser på saken och hur du upplever vad som är fel. Det öppnar för dialog och minskar risken att den andre går i försvar.

Källa: Svåra medarbetarsamtal – en handbok för chefer av Åsa-Mia Fellinger.