Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

3 av 4 chefer sover dåligt

Vår undersökning visar att de flesta chefer lider av sömnbrist – och de anger jobbet som främsta orsak. Störd nattsömn försämrar inte bara prestations- och beslutsförmågan, utan kan även leda till kroniska sjukdomar.
Ola Rennstam Publicerad 2 maj 2017, kl 23:17
Många chefer ser på sömn som ett slöseri med tid, vilket strider mot vad all forskning säger. Trunk Archive

Många framgångsrika chefer uppger att de bara behöver sova tre till fyra timmar per natt. Ett exempel är USA:s president Donald Trump, som sagt att det är ett föredöme att göra så. Enligt sömnforskaren Christian Benedict, vid Uppsala universitet, råder det ett sömnförakt i samhället, inte minst inom näringslivets toppskikt, där sömnbrist ses som tecken på framåtanda.

– Det finns en attityd i många företag att sömn är något för dem som är lata och något man kan ägna sig åt när man blir gammal. Att sömn är slöseri med tid. Det är problematiskt med den typen av förebilder i yrkeslivet, säger han.

Forskning har visat att sömnbrist påverkar förmågor som beslutsfattande, problemlösning, inlärning och prestation. Om det är någon som borde satsa på att få till en god sömn är det just de i ledande ställning, menar Christian Benedict.

– Egentligen är det vansinnigt att chefer har sömnproblem med tanke på deras funktion. Du måste ha förmågan att lösa problem, leda, vara kontrollerad och inte impulsiv. Allt detta är beteenden som påverkas av vår sömn.

Enligt en studie från Karolinska Institutet påverkar sömnbrist dessutom hur omgivningen uppfattar dig.

Sömnbrist kan leda till diabetes och alzheimers

– Den som sover för lite blir inte bara mindre smart och får en sämre prestationsförmåga, den uppfattas också som mindre trovärdig. Hur mycket pengar förlorar inte ett företag om man tappar en kund för att chefen inte verkar trovärdig? säger Christian Benedict.

Men det finns ledare som går emot strömmen. Microsofts vd Satya Nadella, Pat Wadors, personalchef på Linkedin, och Amazons vd Jeff Bezos är tre som inte sticker under stol med att de presterar bäst efter åtta timmars sömn. Och nyligen kom medieentreprenören Arianna Huffington ut med boken Sömnrevolutionen, där hon poängterar sömnens nödvändighet för vår arbetsprestation.

Boken presenterar forskning som visar att bristen på sömn inte bara har kortsiktiga effekter, utan också kan ge permanenta skador och orsaka alzheimers och diabetes.

Enligt Christian Benedict överensstämmer Chef & Karriärs enkät med resultatet i stora internationella studier.

– Man upplever sig trött trots att man har sovit. Rollen som chef innebär mycket ansvar och ett högt prestationstryck. De allra flesta chefer har för mycket att göra, och att det ger sömnsvårigheter är egentligen inte så överraskande. En orsak är kravet att ständigt vara tillgänglig, som gör att man inte kan koppla av.

Men det är inte bara antalet timmar som räknas. För en god kvalitet behöver vi gå igenom sömncyklerna av djupsömn och drömsömn. Båda faserna har centrala funktioner för hjärnan och hälsan. Vaknar man lätt och har svårt att somna om missar man delar av de viktiga faserna.

Talesättet att sova på saken är ingen dum idé för den som står inför ett viktigt beslut, menar Christian Benedict. Under sömnen får hjärnan en nödvändig återställning.

– Minnena stabiliseras under djupsömnen och hjälper dig att pussla ihop olika informationsbitar så att du lättare kan hitta en lösning till ditt problem. Den som bara sover fyra timmar får ingen REM-sömn. Dessutom rensar hjärnan ut information du inte behöver – med otillräcklig sömn får du inte denna viktiga ”systemreset”.

När kroppen sover kan den även ostört fokusera på att bekämpa virus och bakterier.

Undersökningen genomfördes av Novus och omfattade 573 chefsmedlemmar i Unionen.

FORSKARENS 5 BÄSTA TIPS

1. MAXA DAGSLJUSET. Att vara ute när det är ljust gör att nivåerna av sömnhormonet melatonin sjunker och att vi känner oss pigga dagtid. När det blir mörkt ökar melatoninet i kroppen och vi sover bättre.

2. VARVA NER. Facebook och Instagram drar i gång hjärnans belöningssystem, jobbmejlen ökar stresspåslaget. Lägg undan mobilen och datorn före läggdags. Det är svårt att få djupsömn med stresshormon i blodet. Gör i stället sådant du blir lugn av.

3. UNDVIK ALKOHOL. Den kan visserligen hjälpa dig att somna, men leder till att du vaknar tidigare och sover ytligare än vanligt, eftersom den viktiga drömsömnen förkortas. Konsekvensen blir att du inte känner dig utvilad när du vaknar.

4. SOV ENSAM. Går det att förbättra din sovmiljö? En snarkande sambo eller en hund som ligger tvärsöver madrassen är inga bra nattsällskap. Ett tyst, mörkt och svalt sovrum där du inte konkurrerar med någon annan om utrymmet är grunden för en god sömn. Använd inte heller sängen som arbetsplats.

5. BRYT DEN ONDA SOVCIRKELN. Det är lätt att falla in i ovanor. Om du kväll efter kväll ligger och vrider dig i sängen utan att kunna somna behöver du bryta mönstret. Gå upp och läs en bok och lägg dig först när du är riktigt sömnig.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].