Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

3 av 4 chefer sover dåligt

Vår undersökning visar att de flesta chefer lider av sömnbrist – och de anger jobbet som främsta orsak. Störd nattsömn försämrar inte bara prestations- och beslutsförmågan, utan kan även leda till kroniska sjukdomar.
Ola Rennstam Publicerad 2 maj 2017, kl 23:17
Många chefer ser på sömn som ett slöseri med tid, vilket strider mot vad all forskning säger. Trunk Archive

Många framgångsrika chefer uppger att de bara behöver sova tre till fyra timmar per natt. Ett exempel är USA:s president Donald Trump, som sagt att det är ett föredöme att göra så. Enligt sömnforskaren Christian Benedict, vid Uppsala universitet, råder det ett sömnförakt i samhället, inte minst inom näringslivets toppskikt, där sömnbrist ses som tecken på framåtanda.

– Det finns en attityd i många företag att sömn är något för dem som är lata och något man kan ägna sig åt när man blir gammal. Att sömn är slöseri med tid. Det är problematiskt med den typen av förebilder i yrkeslivet, säger han.

Forskning har visat att sömnbrist påverkar förmågor som beslutsfattande, problemlösning, inlärning och prestation. Om det är någon som borde satsa på att få till en god sömn är det just de i ledande ställning, menar Christian Benedict.

– Egentligen är det vansinnigt att chefer har sömnproblem med tanke på deras funktion. Du måste ha förmågan att lösa problem, leda, vara kontrollerad och inte impulsiv. Allt detta är beteenden som påverkas av vår sömn.

Enligt en studie från Karolinska Institutet påverkar sömnbrist dessutom hur omgivningen uppfattar dig.

Sömnbrist kan leda till diabetes och alzheimers

– Den som sover för lite blir inte bara mindre smart och får en sämre prestationsförmåga, den uppfattas också som mindre trovärdig. Hur mycket pengar förlorar inte ett företag om man tappar en kund för att chefen inte verkar trovärdig? säger Christian Benedict.

Men det finns ledare som går emot strömmen. Microsofts vd Satya Nadella, Pat Wadors, personalchef på Linkedin, och Amazons vd Jeff Bezos är tre som inte sticker under stol med att de presterar bäst efter åtta timmars sömn. Och nyligen kom medieentreprenören Arianna Huffington ut med boken Sömnrevolutionen, där hon poängterar sömnens nödvändighet för vår arbetsprestation.

Boken presenterar forskning som visar att bristen på sömn inte bara har kortsiktiga effekter, utan också kan ge permanenta skador och orsaka alzheimers och diabetes.

Enligt Christian Benedict överensstämmer Chef & Karriärs enkät med resultatet i stora internationella studier.

– Man upplever sig trött trots att man har sovit. Rollen som chef innebär mycket ansvar och ett högt prestationstryck. De allra flesta chefer har för mycket att göra, och att det ger sömnsvårigheter är egentligen inte så överraskande. En orsak är kravet att ständigt vara tillgänglig, som gör att man inte kan koppla av.

Men det är inte bara antalet timmar som räknas. För en god kvalitet behöver vi gå igenom sömncyklerna av djupsömn och drömsömn. Båda faserna har centrala funktioner för hjärnan och hälsan. Vaknar man lätt och har svårt att somna om missar man delar av de viktiga faserna.

Talesättet att sova på saken är ingen dum idé för den som står inför ett viktigt beslut, menar Christian Benedict. Under sömnen får hjärnan en nödvändig återställning.

– Minnena stabiliseras under djupsömnen och hjälper dig att pussla ihop olika informationsbitar så att du lättare kan hitta en lösning till ditt problem. Den som bara sover fyra timmar får ingen REM-sömn. Dessutom rensar hjärnan ut information du inte behöver – med otillräcklig sömn får du inte denna viktiga ”systemreset”.

När kroppen sover kan den även ostört fokusera på att bekämpa virus och bakterier.

Undersökningen genomfördes av Novus och omfattade 573 chefsmedlemmar i Unionen.

FORSKARENS 5 BÄSTA TIPS

1. MAXA DAGSLJUSET. Att vara ute när det är ljust gör att nivåerna av sömnhormonet melatonin sjunker och att vi känner oss pigga dagtid. När det blir mörkt ökar melatoninet i kroppen och vi sover bättre.

2. VARVA NER. Facebook och Instagram drar i gång hjärnans belöningssystem, jobbmejlen ökar stresspåslaget. Lägg undan mobilen och datorn före läggdags. Det är svårt att få djupsömn med stresshormon i blodet. Gör i stället sådant du blir lugn av.

3. UNDVIK ALKOHOL. Den kan visserligen hjälpa dig att somna, men leder till att du vaknar tidigare och sover ytligare än vanligt, eftersom den viktiga drömsömnen förkortas. Konsekvensen blir att du inte känner dig utvilad när du vaknar.

4. SOV ENSAM. Går det att förbättra din sovmiljö? En snarkande sambo eller en hund som ligger tvärsöver madrassen är inga bra nattsällskap. Ett tyst, mörkt och svalt sovrum där du inte konkurrerar med någon annan om utrymmet är grunden för en god sömn. Använd inte heller sängen som arbetsplats.

5. BRYT DEN ONDA SOVCIRKELN. Det är lätt att falla in i ovanor. Om du kväll efter kväll ligger och vrider dig i sängen utan att kunna somna behöver du bryta mönstret. Gå upp och läs en bok och lägg dig först när du är riktigt sömnig.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.