Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Behöver du IT-fasta?

Varning för att överdosera mejl, Twitter och Facebook. Den elektroniska världens möjligheter är lika farliga som härliga. Nu börjar allt fler tänka på sin digitala diet.
Publicerad 23 maj 2016, kl 12:48
Illustration: Lindalovisa Fernqvist
Nackbesvär har ökat sedan de smarta mobilerna gjorde sitt inträde i vår vardag. Illustration: Lindalovisa Fernqvist

Det är bara nio år sedan datagurun Steve Jobs förtrollade en hel värld med pekskärmen. Men de senaste åren har vi börjat se paddornas och de smarta mobilernas avigsidor.

Till Patrik Wincent, terapeut specialiserad på internetberoende och författare till boken Den Digitala Drogen, kommer allt ifrån dataspelsmissbrukande ungdomar till personer som vill få ut partnerns mobil ur sängkammaren. Bruket av skärmar, mobiler och spel har blivit missbruk.

Läs mer: Stress som statusmarkör

Han har haft en klient som har trillat ner från perrongen på tågspåret för att han tittade intensivt på mobilskärmen. Han lyckades rädda sig upp två minuter innan tåget kom. Det är ett extremfall, men många av oss kan nog känna igen sig i en lite väl förbehållslös kärlek till elektroniken.

– Sedan pekskärmarna kom har ett nytt, mer eller mindre tvångsmässigt beteende exploderat. Elektronik är fantastiskt, det finns många fördelar. Jag vill inte moralisera, men jag vill minimera riskerna, säger Patrik Wincent.

Generationen som är uppvuxen med nätet är digitala invånare, vi andra är digitala immigranter. Men oavsett vilken generation vi tillhör så fungerar våra kroppar fortfarande som på stenåldern. Patrik Wincent beskriver hur vi i dag reagerar som katter och spänner ryggen när telefonen vibrerar eller ger notisljud ifrån sig. Redo för flykt.

Han började intressera sig för digitalt missbruk när både han och tonårssonen fick ett som han uttrycker det ”knarkigt” förhållande till dataspel.

– Internetberoende är ett brett spektrum. Allt som har med skärmar att göra orsakar digital stress. Precis som med mat gäller det att hitta balans. Det går inte att äta hela tiden, säger han.

Hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic, som bland annat arbetar med utformning av kontorsmiljöer, förespråkar att vi för att lyckas med dieten ska använda tekniken med intention.

– Det ska finnas ett syfte – man ska inte bara slökolla på mobilen. Man kan stänga av den på möten, ha mobilfria timmar och bestämma tider när man kollar mejlen, säger hon.

Själv lever Katarina Gospic som hon lär. Det ger henne större kickar att vara inne i jobbet i lugn och ro än att hela tiden ha koll på mobilen. Hon stänger av den när hon är i möten och sätter den i flygplansläge när hon vill jobba koncentrerat.

– I dag svarar jag på mejl långsammare, som senast efter några dagar. Man behöver inte svara på direkten eller på helgen.

När vi störs av något så tar det upp till 25 minuter att få fokus igen. Forskning visar att vi tittar på mobilen i genomsnitt 150 gånger per dag. Enligt Katarina Gospic säger det sig självt att den ekvationen inte går ihop. Hon liknar hjärnan vid en muskel, och en sådan behöver emellanåt få vila.

– När vi får de digitala kickarna utsöndras välbefinnandeämnet dopamin. Det är samma ämne som signalerar tillfredsställelse när vi äter godis eller känner oss älskade. Det är trevligt att känna den känslan. Det gör att vi får svårt att begränsa oss, säger hon.

Läs mer: 3 som loggar av

Även Katarina Gospic påpekar att problematiken är ganska ny. En del inser den, andra inte.

– Det finns både chefer och medarbetare som lever i total förnekelse och vill ha mobilen som snuttefilt i stället för att jobba. Till och med de som anlitat mig som föreläsare kan sitta och fippla med mobilen, säger hon. ›

 

CAJSA HÖGBERG 

hjärnforskarens tips till chefen

  • Föregå med gott exempel – tänk på att medarbetarna gör som du gör.
  • Diskutera mejl- och mobilpolicy med medarbetarna. Vilka förväntningar finns? Måste man svara på mejl utanför arbetstid?
  • Inför mobilfria möten.
  • Ha inte bråttom med att svara på mejl och avsätt vissa tider för det.
  • Stäng av mobilens notiser och ljud.
  • Sätt på flygplansläge om du vill jobba i fred.

 

Lästips
Vill du läsa mer om att ta en digital diet? Ladda i så fall ner häftet Workfulness – en handbok för företag som vill skapa en sund digital arbetsmilijö. Häftet, som Telenor utvecklat i samarbete med hjärnforskaren Katarina Gospic, finns att hämta på telenor.se.

Chef håller samtal med en medarbetare
Svåra samtal är en oundviklig del om man har personalansvar. Experternas råd är att alltid visa medkänsla men samtidigt inse att du är chef - inte kurator. Josefin Herlof

Gruvar du dig för att hålla knepiga samtal med dina medarbetare? Du är långt ifrån ensam. Många chefer vill bli bättre på att kunna framföra kritik och hantera känsliga frågor som infekterade konflikter, misstankar om missbruk, mobbing och personliga problem. Eller på att ge dåliga besked som exempelvis en utebliven lönehöjning, befordran eller rentav en uppsägning.

Åsa-Mia Fellinger

Men det går att vässa färdigheterna i konsten att föra svåra samtal. Något som gynnar dig själv och på sikt även kan motivera dina medarbetare att utvecklas.

– Först och främst gäller det att inse och acceptera att svåra samtal är en

nödvändig del i att vara ledare med personalansvar. Det är spelets regler och det finns dessvärre ingen metod som helt kan ta bort obehaget, säger Åsa-Mia Fellinger, legitimerad psykolog och psykoterapeut med lång erfarenhet av ledarskapsfrågor.

"Undvik samtal i affekt"

Förutom att det finns några grundläggande samtalsverktyg (se faktaruta) kan det också vara en god idé att hålla sig till vissa tumregler.

– Undvik att ha samtal när du eller medarbetaren är i affekt. Det som sägs när känslorna svallar riskerar att bli onyanserat. Planera i stället samtalet i förväg och tänk noga igenom vad du vill säga och vad du vill uppnå, säger Åsa-Mia Fellinger.

Hon råder också till tydlighet och att fundera över hur budskapet kan anpassas till personen du pratar med för att det ska landa bäst. Att överväga tidpunkt är också viktigt. Tuffa och oroväckande besked som exempelvis uppsägningar eller omplaceringar bör förstås inte framföras en fredag eftermiddag eller strax innan semestern.

Men allra viktigast är självkännedom, att kunna reflektera över egna brister, styrkor och sin ledarstil, enligt Åsa-Mia Fellinger. Kanske är du konflikträdd och duckar för konflikter. Eller så kan obehaget göra att du blir onödigt brysk eller till och med framstår som aggressiv.

– Som chef är det av stor betydelse att du vet i vilka situationer som dina mindre starka sidor kommer fram. Insikten är en förutsättning för att du ska kunna överbrygga dem, förklarar hon.

"Öva och förbered dig på olika scenarier"

Ett annat tips är att öva innan och förbereda dig på olika scenarier. Kanske kan du rollspela med en kollega för att få samtalet så konstruktivt som möjligt och eliminera risken att det spårar ur.

Rent generellt är det sedan bra att snabbt komma till saken under samtalet. Samtidigt är det viktigt att också kunna ta ett steg tillbaka, lyssna och kanske lugna.

– Om personen du pratar med blir upprörd eller ledsen kan du försöka spegla känslorna och visa att du förstår vad hen känner och bekräfta att det är svårt. Ibland är det bra att föreslå en timeout i samtalet.

Men även om du lyssnar och visar respekt är det inte samma sak som att hålla med.

– Som chef kan du visa medkänsla och förståelse men du är ingen kurator. Det är en viktig skillnad. Din roll i det svåra samtalet är att oftast att föra företagets talan. Men kritik och annat som är svårt att säga till dina medarbetare kan i det långa loppet ibland också bli till något konstruktivt och utvecklande.

TEXT: Gertrud Dahlberg

4 svåra samtal – och hur du tacklar dem

  • Smitaren. Utgå från konkreta exempel på att du sett hur medarbetaren smiter undan från sina arbetsuppgifter. Problematisera genom att förklara vilka konsekvenser det får för företaget och kollegorna att personen inte presterar till fullo. Berätta vilka konsekvenser, exempelvis ingen löneförhöjning eller andra arbetsuppgifter, det får om medarbetaren inte ändrar sig. Fråga också vad medarbetaren själv tycker och vad som krävs för att öka arbetsinsatserna. Gör sedan täta uppföljningar och stäm av.
  • Missbruk. Förbered dig noga innan genom att ta reda på företagets policy när det gäller drogtester, rehabilitering och vilken hjälp som finns att få genom exempelvis företagshälsovården. Beskriv sedan problemet och att du har lagt märke till att medarbetaren ofta verkar bakfull, är vresig, ofokuserad och går hem tidigt. Var beredd på förnekanden och stå fast vid ditt krav att personen måste genomgå en behandling.
  • Psykisk ohälsa. Stress, ångest, depression och utmattning är vanligt. Det är din skyldighet som chef att bromsa om medarbetaren är överbelastad. Fråga hur personen mår och förklara att du är bekymrad. Undersök om problemen är arbetsrelaterade. Går det i så fall att minska arbetsbördan? Kanske behöver medarbetaren professionell hjälp av vårdcentral eller företagshälsovård.
  • Uppsägning. Innan samtalet är det viktigt att den arbetsrättsliga processen är igång och att facket är inkopplat och att du är uppdaterad om vad som händer härnäst. Håll mötet kort och koncist. Förklara varför uppsägningen måste ske och linda inte in budskapet. Visa samtidigt förståelse för att situationen är svår. Du kan föreslå samtal på företagshälsovården, vårdcentral och/eller kontakt med trygghetsrådet.

5 samtalsverktyg

Med hjälp av en handfull grundläggande och enkla verktyg och tekniker går det också att förbättra kommunikationen och lättare nå fram med ditt budskap.

  • Att lyssna aktivt. Genom att du försöker förstå vad den andra säger och uttrycker skapas trygghet och möjlighet lösa svårigheter. Men att lyssna är inte samma som att hålla med.
  • Att ställa frågor. Var nyfiken och försök förstå den andres perspektiv genom att ställa frågeorden HUR, VEM, VAR, PÅ VILKET SÄTT. Men undvik ordet VARFÖR, som kan uppfattas som anklagande.
  • Att ibland vara tyst. Låt den andre komma till tals och smälta det som avhandlats genom att du själv inte säger något.
  • Att vara tydlig. Var konkret, ge exempel och beskriv vad du vill att den andra ska ändra på. Linda inte in tuffa besked.
  • Att använda jag-budskap. Berätta hur du ser på saken och hur du upplever vad som är fel. Det öppnar för dialog och minskar risken att den andre går i försvar.

Källa: Svåra medarbetarsamtal – en handbok för chefer av Åsa-Mia Fellinger.