Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Behöver du IT-fasta?

Varning för att överdosera mejl, Twitter och Facebook. Den elektroniska världens möjligheter är lika farliga som härliga. Nu börjar allt fler tänka på sin digitala diet.
Publicerad
Illustration: Lindalovisa Fernqvist
Nackbesvär har ökat sedan de smarta mobilerna gjorde sitt inträde i vår vardag. Illustration: Lindalovisa Fernqvist

Det är bara nio år sedan datagurun Steve Jobs förtrollade en hel värld med pekskärmen. Men de senaste åren har vi börjat se paddornas och de smarta mobilernas avigsidor.

Till Patrik Wincent, terapeut specialiserad på internetberoende och författare till boken Den Digitala Drogen, kommer allt ifrån dataspelsmissbrukande ungdomar till personer som vill få ut partnerns mobil ur sängkammaren. Bruket av skärmar, mobiler och spel har blivit missbruk.

Läs mer: Stress som statusmarkör

Han har haft en klient som har trillat ner från perrongen på tågspåret för att han tittade intensivt på mobilskärmen. Han lyckades rädda sig upp två minuter innan tåget kom. Det är ett extremfall, men många av oss kan nog känna igen sig i en lite väl förbehållslös kärlek till elektroniken.

– Sedan pekskärmarna kom har ett nytt, mer eller mindre tvångsmässigt beteende exploderat. Elektronik är fantastiskt, det finns många fördelar. Jag vill inte moralisera, men jag vill minimera riskerna, säger Patrik Wincent.

Generationen som är uppvuxen med nätet är digitala invånare, vi andra är digitala immigranter. Men oavsett vilken generation vi tillhör så fungerar våra kroppar fortfarande som på stenåldern. Patrik Wincent beskriver hur vi i dag reagerar som katter och spänner ryggen när telefonen vibrerar eller ger notisljud ifrån sig. Redo för flykt.

Han började intressera sig för digitalt missbruk när både han och tonårssonen fick ett som han uttrycker det ”knarkigt” förhållande till dataspel.

– Internetberoende är ett brett spektrum. Allt som har med skärmar att göra orsakar digital stress. Precis som med mat gäller det att hitta balans. Det går inte att äta hela tiden, säger han.

Hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic, som bland annat arbetar med utformning av kontorsmiljöer, förespråkar att vi för att lyckas med dieten ska använda tekniken med intention.

– Det ska finnas ett syfte – man ska inte bara slökolla på mobilen. Man kan stänga av den på möten, ha mobilfria timmar och bestämma tider när man kollar mejlen, säger hon.

Själv lever Katarina Gospic som hon lär. Det ger henne större kickar att vara inne i jobbet i lugn och ro än att hela tiden ha koll på mobilen. Hon stänger av den när hon är i möten och sätter den i flygplansläge när hon vill jobba koncentrerat.

– I dag svarar jag på mejl långsammare, som senast efter några dagar. Man behöver inte svara på direkten eller på helgen.

När vi störs av något så tar det upp till 25 minuter att få fokus igen. Forskning visar att vi tittar på mobilen i genomsnitt 150 gånger per dag. Enligt Katarina Gospic säger det sig självt att den ekvationen inte går ihop. Hon liknar hjärnan vid en muskel, och en sådan behöver emellanåt få vila.

– När vi får de digitala kickarna utsöndras välbefinnandeämnet dopamin. Det är samma ämne som signalerar tillfredsställelse när vi äter godis eller känner oss älskade. Det är trevligt att känna den känslan. Det gör att vi får svårt att begränsa oss, säger hon.

Läs mer: 3 som loggar av

Även Katarina Gospic påpekar att problematiken är ganska ny. En del inser den, andra inte.

– Det finns både chefer och medarbetare som lever i total förnekelse och vill ha mobilen som snuttefilt i stället för att jobba. Till och med de som anlitat mig som föreläsare kan sitta och fippla med mobilen, säger hon. ›

 

CAJSA HÖGBERG 

hjärnforskarens tips till chefen

  • Föregå med gott exempel – tänk på att medarbetarna gör som du gör.
  • Diskutera mejl- och mobilpolicy med medarbetarna. Vilka förväntningar finns? Måste man svara på mejl utanför arbetstid?
  • Inför mobilfria möten.
  • Ha inte bråttom med att svara på mejl och avsätt vissa tider för det.
  • Stäng av mobilens notiser och ljud.
  • Sätt på flygplansläge om du vill jobba i fred.

 

Lästips
Vill du läsa mer om att ta en digital diet? Ladda i så fall ner häftet Workfulness – en handbok för företag som vill skapa en sund digital arbetsmilijö. Häftet, som Telenor utvecklat i samarbete med hjärnforskaren Katarina Gospic, finns att hämta på telenor.se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.