Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Behöver du IT-fasta?
Varning för att överdosera mejl, Twitter och Facebook. Den elektroniska världens möjligheter är lika farliga som härliga. Nu börjar allt fler tänka på sin digitala diet.
Det är bara nio år sedan datagurun Steve Jobs förtrollade en hel värld med pekskärmen. Men de senaste åren har vi börjat se paddornas och de smarta mobilernas avigsidor.
Till Patrik Wincent, terapeut specialiserad på internetberoende och författare till boken Den Digitala Drogen, kommer allt ifrån dataspelsmissbrukande ungdomar till personer som vill få ut partnerns mobil ur sängkammaren. Bruket av skärmar, mobiler och spel har blivit missbruk.
Läs mer: Stress som statusmarkör
Han har haft en klient som har trillat ner från perrongen på tågspåret för att han tittade intensivt på mobilskärmen. Han lyckades rädda sig upp två minuter innan tåget kom. Det är ett extremfall, men många av oss kan nog känna igen sig i en lite väl förbehållslös kärlek till elektroniken.
– Sedan pekskärmarna kom har ett nytt, mer eller mindre tvångsmässigt beteende exploderat. Elektronik är fantastiskt, det finns många fördelar. Jag vill inte moralisera, men jag vill minimera riskerna, säger Patrik Wincent.
Generationen som är uppvuxen med nätet är digitala invånare, vi andra är digitala immigranter. Men oavsett vilken generation vi tillhör så fungerar våra kroppar fortfarande som på stenåldern. Patrik Wincent beskriver hur vi i dag reagerar som katter och spänner ryggen när telefonen vibrerar eller ger notisljud ifrån sig. Redo för flykt.
Han började intressera sig för digitalt missbruk när både han och tonårssonen fick ett som han uttrycker det ”knarkigt” förhållande till dataspel.
– Internetberoende är ett brett spektrum. Allt som har med skärmar att göra orsakar digital stress. Precis som med mat gäller det att hitta balans. Det går inte att äta hela tiden, säger han.
Hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic, som bland annat arbetar med utformning av kontorsmiljöer, förespråkar att vi för att lyckas med dieten ska använda tekniken med intention.
– Det ska finnas ett syfte – man ska inte bara slökolla på mobilen. Man kan stänga av den på möten, ha mobilfria timmar och bestämma tider när man kollar mejlen, säger hon.
Själv lever Katarina Gospic som hon lär. Det ger henne större kickar att vara inne i jobbet i lugn och ro än att hela tiden ha koll på mobilen. Hon stänger av den när hon är i möten och sätter den i flygplansläge när hon vill jobba koncentrerat.
– I dag svarar jag på mejl långsammare, som senast efter några dagar. Man behöver inte svara på direkten eller på helgen.
När vi störs av något så tar det upp till 25 minuter att få fokus igen. Forskning visar att vi tittar på mobilen i genomsnitt 150 gånger per dag. Enligt Katarina Gospic säger det sig självt att den ekvationen inte går ihop. Hon liknar hjärnan vid en muskel, och en sådan behöver emellanåt få vila.
– När vi får de digitala kickarna utsöndras välbefinnandeämnet dopamin. Det är samma ämne som signalerar tillfredsställelse när vi äter godis eller känner oss älskade. Det är trevligt att känna den känslan. Det gör att vi får svårt att begränsa oss, säger hon.
Läs mer: 3 som loggar av
Även Katarina Gospic påpekar att problematiken är ganska ny. En del inser den, andra inte.
– Det finns både chefer och medarbetare som lever i total förnekelse och vill ha mobilen som snuttefilt i stället för att jobba. Till och med de som anlitat mig som föreläsare kan sitta och fippla med mobilen, säger hon.
CAJSA HÖGBERG
hjärnforskarens tips till chefen
- Föregå med gott exempel – tänk på att medarbetarna gör som du gör.
- Diskutera mejl- och mobilpolicy med medarbetarna. Vilka förväntningar finns? Måste man svara på mejl utanför arbetstid?
- Inför mobilfria möten.
- Ha inte bråttom med att svara på mejl och avsätt vissa tider för det.
- Stäng av mobilens notiser och ljud.
- Sätt på flygplansläge om du vill jobba i fred.
Lästips
Vill du läsa mer om att ta en digital diet? Ladda i så fall ner häftet Workfulness – en handbok för företag som vill skapa en sund digital arbetsmilijö. Häftet, som Telenor utvecklat i samarbete med hjärnforskaren Katarina Gospic, finns att hämta på telenor.se.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Här fixar kollegan jobbstarten
Vattenfall Eldistribution ska växa från 1 200 till 1 800 anställda på två år. För att avlasta chefer har anställda utbildats för att sköta delar av onboardingen.
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
Medarbetarna sköter onboardingen
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Vad tycker du om den nya Vattenfalls modell för onboarding?
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
Så blir du en toppchef – 10 saker som gör skillnad
Det finns en magisk formel för framgång. Tio gemensamma nämnare som förenar de bästa cheferna. Faktorer som vi alla kan öva upp och vässa.
Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.
MEDMÄNNISKAN (80 procent).
Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.
2 BESLUTSFATTAREN (68 procent).
Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.
3 FÖRBÄTTRAREN (68 procent).
Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.
4 GRUPPSKAPAREN (65 procent).
Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.
5 BORTPRIORITERAREN (59 procent).
Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.
6 RELATIONSFÖRÄDLAREN (59 procent).
Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.
7 KOMMUNIKATÖREN (55 procent).
Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.
8 SJÄLVKÄNNAREN (49 procent).
Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.
9 SPANAREN (48 procent).
Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.
10 VÄLBEFINNAREN (46 procent).
Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.
Text: Gertrud Dahlberg.
Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.
