Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Ge nya medarbetare en bra start

Nyanställda som får en bra introduktion blir snabbt effektiva och engagerade. Men allt hänger inte på chefen – även den som är ny har ett ansvar för att starten blir lyckad.
Publicerad
Man håller i sladdtrassel.
Se till att allt praktiskt finns på plats och fungerar när den nyanställda börjar. Trassel stjäl tid och ger ett oproffsigt intryck. Foto: Getty Images

Alla har vi varit nya på jobbet – irrat runt för att hitta rätt i lokalerna, brottats med ny teknik, haft en massa frågor och känt oss allmänt förvirrade. Se till att det inte händer din nya medarbetare. (Ett råd som även gäller tillfällig personal.)

I dag har arbetsgivare dessutom skyldighet att introducera nyanställda, enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Särskilt viktigt är det för unga utan tidigare arbetslivserfarenhet.

Det är också slöseri med tid och resurser för både företag och kollegor att inte ge en ny medarbetare en bra start. Första intrycket kan dessutom vara avgörande för om en person kommer att stanna kvar och trivas eller söka sig vidare.

Med andra ord finns det all anledning att lägga lite extra krut och omtanke på att den nyanställda arbetskamraten snabbt och smidigt kommer in i jobbet.

Vad ska du då tänka på som chef? Förutom självklarheter som att visa runt i lokalerna, att presentera den nya personen och berätta om kommande arbetsuppgifter kan det vara värt att tänka i lite nya banor.

Ledarskapsutvecklaren Karin Tenelius vänder på invanda perspektiv genom att lägga ett tydligare ansvar på den nya medarbetaren och inte ”bli alltför omhändertagande”.

– Be den nyanställda att själv identifiera sina behov. Vad behöver den veta, vilken information är han eller hon mest betjänt av? Den nya medarbetaren är kapabel att ta hand om sig själv, förtydligar Karin Tenelius, som också är vd för konsultföretaget Tuff Ledarskapsträning.

Karin Tenelius ledstjärna är medarbetaransvar och att låta alla i arbetsgruppen bli involverade. Hon rekommenderar att börja med en personlig presentation av personerna i teamet och därigenom dessutom visa en del av företagskulturen.

– Ett bra sätt kan vara att samla arbetsgruppen och låta alla presentera sig, men inte bara med namn och titel. Det ger ofta mer om alla i stället exempelvis berättar om sina styrkor och svagheter. Eller intressen. Då skapas en lite mer öppen, personlig och prestigelös stämning som sätter ribban. Något som gör att den nya medarbetaren slappnar av, vågar visa sig själv och fort blir en del av gruppen, säger Karin Tenelius.

Hon framhåller också vikten av att den nyanställda snabbt får mandat att bidra till arbetet med sina unika erfarenheter, tankar och idéer.

– Många gånger håller en ny person låg profil, lyssnar in och väntar på att bli varm i kläderna. Risken är då att den nyanställda bara halkar in och anpassar sig till den befintliga kulturen. Om man i stället uppmuntras att ta plats redan från början kan det innebära en chans till utveckling för alla parter, säger Karin Tenelius.

Ofta kan det kännas som en knepig avvägning att berätta om eventuella svårigheter på arbetsplatsen. Kanske är det bättre att hålla tyst och låta den nyanställda själv upptäcka eventuell dålig stämning och konflikter?

Samla gruppen och låt alla presentera sig, men inte bara med namn och titel

Absolut inte, menar Karin Tenelius. Hon förespråkar en öppen kommunikation i alla lägen.

– Däremot är det bra att utelämna alla turer och detaljer när du berättar om eventuella fallgropar. Lägg det inte heller på personnivå. Utgå i stället från nuläget och gruppen. Säg exempelvis saker som: ”Vi har nyligen genomgått en omorganisation och har lite slitningar just nu” eller ”I nuläget är gruppen lite skör”.

Hon menar också att det kan vara ett gyllene tillfälle att få den nya medarbetaren att känna sig delaktig och att få gruppen mer öppen.

– Då kan du kanske säga något i stil med: ”Du kanske kan se saker ur andra synvinklar och få oss att bli mer klarsynta”, föreslår hon.

I den bästa av världar finns korta och koncisa styrdokument om arbetsuppgifter, etiska regler och handlingsplaner. Något som underlättar för både dig själv och den nyanställda att snabbt komma in i jobbet.

– Självklart ska du lotsa genom viktiga punkter och berätta om visioner. Men när informationen är dokumenterad är det också upp till den anställda att sätta sig in i uppgifterna. Har du inga styrdokument är det hög tid för dig som chef att åtgärda det, menar Karin Tenelius.

Gertrud Dahlberg

SUPERTIPS FÖR EN BRA INTRODUKTION

1. Ge din nya medarbetare mandat att ta plats i gruppen med en gång. Uppmuntra till att komma med synpunkter, idéer och dela med sig av sina erfarenheter.

2. Lägg ansvaret på den nya personen. Fråga vilken information den behöver. Stäm av regelbundet. Boka in en tid efter några veckor, gärna med hela teamet och ta de frågor som uppstått.

3. Involvera hela teamet i introduktionen. Gör en personlig introduktion och låt alla presentera sig personligt genom att berätta om sitt personliga engagemang, styrkor och svagheter.

DU SOM ÄR NYANSTÄLLD

  • Kliv fram! Sitt inte still och vänta på att bli varm i kläderna. Då är risken stor att du halkar in i det som eventuellt är mindre bra i den rådande företagskulturen.
  • Bidra. Fråga dig hur du kan utveckla verksamheten. Du är ju anställd för att du har något att komma med.
  • Tala ut. Dra dig inte för att ta upp sådant som skaver. Du kan se saker med nya, friska ögon vilket kan vara bra för alla. Men självklart ska du inte dundra på. Använd din fingertoppskänsla.

GLÖM INTE DET PRAKTISKA

  • Introduktionen börjar redan innan den nya medarbetaren kliver över tröskeln. Fixa kontorsplats, passerkort, mobiltelefon, postfack med mera. Lägg fram eventuella styrdokument och skriftlig information. Utse gärna en fadder eller en mentor och se till att både du och teamet ger den nyanställda feedback på arbetsinsatser och hur det fungerar på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.