Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

9 tips för en bra onboarding

Onboarding är viktigt för att nyanställda snabbt ska komma in i jobbet. Under året har Ericsson jobbat med digital onboarding – här är deras bästa tips för att välkomna nya medarbetare.
Lina Björk Publicerad
Trappa för att lyckas med onboarding.
Onboarding är arbetslivets svar på inskolning. En process för att nyanställda snabbt ska komma in i arbetsuppgifterna och känna sig välkomna. Foto: Shutterstock

Ett företag som gick väldigt bra trots märkliga tider förra året, var telekomjätten Ericsson som anställde drygt 700 medarbetare under 2020. Att se anställda som en investering och att få en bra introduktion har visat sig avgörande för om nya kollegor vill stanna på företaget eller inte.

Här är Ericssons bästa tips för att få nya medarbetare att känna sig välkomna och anställdas råd för att komma in i gänget.

Så välkomnar du nyanställda

(tips från Ulrika Lindelöf, ansvarig för global onboarding på Ericsson)

1. Checka in. Avsätt tid och sätt upp möten för att regelbundet och ofta ”checka in” och kolla hur allt går för den nyanställda. Särskilt viktigt nu, när man bara träffas digitalt.

2. Var noga med att alltid utse en buddy. En ”kompis” som kompletterar chefens arbete med att säkerställa en bra onboardingupplevelse för den nya medarbetaren.

3. Låt onboarding få ta sin tid. Det handlar om att lära känna det nya företaget och det är viktigt att den rekryterande chefen uppmuntrar till lärande redan från början. Ericssons digitala onboardingprogram tar flera månader att gå igenom. Det krävs tid, men är viktigt för att förstå företagets verksamhet och värderingar, skapa relationer och få en bild av sin egen roll och bidrag i relation till hela företaget.

4. Ta hjälp av tekniken. Använd de digitala plattformar och den teknik som ditt företag erbjuder. Våga pröva!

5. Ha en preboaring. För Ericsson är det viktigt att den anställde känner sig välkommen och företaget skickar därför ut material till den nyanställde redan när kontraktet skrivits på. Bland annat skickas ett personligt välkomstbrev ut digitalt. I Ericssons fall handlar det om ett personligt välkomnande från vd:n i kombination med information om företaget och dess verksamhet.


Så kommer du in i gänget

(tips från Camilla Bodin, nyanställd 5G-utvecklare)

6. Visa dig. Ha alltid kameran på under videosamtalen. Det är svårt att lära känna någon på distans, men ännu svårare om man tittar på en stillbild.

7. Använd telefonen. Ring upp i stället för att välja chattfunktionen. Mejl och chattar tenderar att bli väldigt långa och riskerar att missuppfattas om det diskuteras olika frågor i samma tråd.

8. Dela skärm är ett enkelt och smidigt sätt att samarbeta med ett projekt.

9. Prata annat än jobb. Planera in virtuella fikan, frukostar och pauser där ni pratar om annat än jobb.

Vad är onboarding?

Onboarding är arbetslivets svar på förskolans inskolning, ett strukturerat arbetssätt för introduktion av nyanställda. Processen kan omfatta allt från att fylla i dokument och beställa utrustning, såsom laptop eller mobiltelefon, till att sätta sig in i företagets historia och värderingar – och lära känna nya kollegor.

Målet är att nykomlingen ska känna sig välkommen och snabbt komma in i sin nya roll. En del företag tillämpar även så kallad ”preboarding” då man redan efter ett signerat anställningsavtal skickar ut välkomstmaterial och bjuder in till sociala träffar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.