Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Så söker du jobb med funktionsnedsättning

IT-konsulten Christian Hedberg vet hur man söker jobb när man har en funktionsnedsättning.
Publicerad 27 april 2016, kl 10:20
Mikael Wallerstedt
Arbetsgivaren har byggt en ramp så att Christian lätt kommer in på kontoret. Mikael Wallerstedt

– Jag vill jobba, försörja min fru och mina två barn. Leva på riktigt!

Så säger Christian Hedberg. Men riktigt så enkelt är detta inte om man sitter i rullstol. Som funktionsnedsatt möter man en massa motstånd, till exempel i form av atittyder och fördomar i arbetslivet. 

I dag har Christian lyckats förverkliga sin vision – han är IT- och dataansvarig på butikskedjan Elon.

– Det tog sin tid innan jag insåg vissa saker, till exempel att man som funktionshindrad gör bäst i att söka jobb genom sitt kontaktnät. Som funktionsnedsatt behöver du nämligen någon som ”går i god” för dig. Tråkigt men sant, säger Christian. 

Faktum är att han själv inte ens sökte jobbet på Elon, utan blev tipsad via kontakter. Och han trivs väldigt bra med sitt arbete.

– Det är så otroligt skönt att slippa lönebidrag! Och det är en fördel att bo på en liten ort – här känner alla mig och vet ungefär vad jag kan. Som funktionsnedsatt är risken annars stor att sorteras ut direkt när man söker jobb, att inte ens få chans att visa vad man kan.

Hans arbetsgivare i Hedemora har nyss flyttat och för Christians skull har man ordnat en särskild parkeringsplats märkt med handikappskylt, och byggt en ramp som leder till kontorsbyggnaden.

Jag är inte för regler och rättigheter in absurdum – det viktigaste är att saker fungerar i vardagen, både hemma och på jobbet.

Dörrarna forcerar Christian genom att öppna och sedan backa in. Han visar toaletten, som inte är ombyggd till handikapptoalett, men som ändå fungerar hjälpligt eftersom han kommer in genom dörren med sin rullstol.

– Jag är inte för regler och rättigheter in absurdum – det viktigaste är att saker fungerar i vardagen, både hemma och på jobbet.

Christian hade inga problem att få hjälpmedel till arbetsplatsen. Han har en extra rullstol som han snabbt svingar sig över i då vi kommer in på hans kontor. Han måste byta ställning ofta och ”arbetsrullstolen” har en extra mjuk dyna och inga armstöd, för att den ska gå lätt att köra in under skriv- och fikabord.

– En bärbar dator fick jag också, den underlättar så att jag kan jobba både hemma och i alla olika butiker.

I dag tror han att det är tveksamt om Försäkringskassan skulle godkänna en bärbar dator som hjälpmedel, men för sex år sedan ansågs den som ett specifikt hjälpmedel som underlättade hans arbete.

Försäkringskassan, läkarna och Christian själv har enats om att han klarar 40 procents arbetstid – fyra timmar, fyra dagar i veckan.

– Jag skulle inte orka jobba heltid. Jag måste vila en dag mitt i veckan för att orka. Och träningen – som faktiskt är det som gör att jag överlever utan att bli fast i smärtstillande morfinmissbruk – tar väldigt mycket tid. Vissa dagar har jag så ont att det är omöjligt att jobba. Men då kan jag ändå åka till jobbet bara för att dricka kaffe och få lite social samvaro.

– Och ibland måste arbetstiden anpassas efter jobbet, men jag försöker att sluta 12 varje dag.

Christians liv förändrades fullständigt den där junidagen 2006 då han skulle visa sin fru Marie hur man klättar uppför en bergvägg. En säkerhetslina brast och han föll handlöst tio meter rakt ner. Hela ryggraden flyttades in mot magen och han insåg med en gång att något riktigt allvarligt hade hänt. Han kunde inte röra benen.

Efter ett otal operationer är ryggraden hyfsat rak. Men trots att nederdelen av kroppen numera är helt förlamad finns vissa nervtrådar kvar, som resulterar i en kronisk värk – stundtals nästan outhärdlig.

– Det är som ”tusen nålar”, fast i ryggen och benen, och hela tiden.

För att lindra de värsta smärttopparna skrev läkarna ut morfin. Christian knaprade glatt och mådde toppen.

– Jag fick min drog utskriven på recept, det var helt lagligt, jag behövde inte ens sno grejer för att finansiera mitt missbruk. Men det var just missbrukare jag blev – och en dålig pappa och make. Borta i dimman.

Det tog tid för Christian att inse vad som hänt. Han hade inte bara förlorat sin rörelseförmåga i benen. Han höll på att bli en riktig ”loser”. Det sociala livet, arbetet, hela identiteten var på väg att försvinna.

När insikten väl kom fick den honom att reagera. I stället för att konstant lindra smärtan började han gå emot den – kämparandan hade han kvar. Han började träna, inte normalt, utan stenhårt. Precis som han alltid gjort, utmanat gränser, försökt överlista faror och gå så långt det bara går.

Förrförra året deltog han i OS i Sotji i kälkhockey. Laget kom sist. Vilket bara sporrar Christian att träna ännu hårdare. Förstås.

– Det är endorfinkicken jag är ute efter. Den tar ner smärtan. Dessutom sover jag bättre, av ren utmattning. Att börja jobba, ha arbetskamrater och ”göra rätt för sig” har också varit otroligt viktigt för mig.

 

Text: Majken Öst-Söderlund

Christians jobbtips för dig med funktionsnedsättning

  • Sök jobb via ditt kontaktnät.
  • Dölj inte din funktionsnedsättning i cv:t. Det kan ligga dig i fatet om du kommer på anställningsintervju. Risken finns att arbetsgivaren blir chockad av rullstolen och bara ser den – inte dina kvalifikationer. Det kan också väcka misstankar om att du har förtigit mer viktig information om dig själv.
  • Kolla i ett tidigt skede vilka hjälpmedel du kan behöva på din tilltänka arbetsplats. Beställer gör du ofta själv och betalar i förväg, eller ber företaget fakturera Arbetsförmedlingen alternativt Försäkringskassan. Det kan ta lång tid att få anpassningar beviljade, exempelvis bilstöd, som sköts av Försäkringskassan.
  • Inse att människor har fördomar – bli inte ledsen utan försök i stället att se humorn i det.
  • Våga be om hjälp. De flesta tycker att det känns bra när de inser att de kan vara till nytta.
  • Var rak och tydlig när saker inte fungerar. De flesta lägger inte pärmar som du behöver högst upp i bokhyllan av elakhet. De gör det av gammal vana. Acceptera att det tar tid att lära in nya rutiner och att allt inte fungerar med en gång. 

TILL DIG SOM ÄR ARBETSKAMRAT

  • En person med funktionsnedsättning är först och främst en arbetskamrat som alla andra, men fråga gärna om det är något speciellt som du bör tänka på i ert samarbete. 
  • Att var sak har sin plats är ofta bra för den som är funktionsnedsatt. Att låta arbetsplatser och korridorer belamras med ”jag orkar inte gå med dem till återvinningen/arkivet just nu-saker” kan göra arbetsplatsen svårforcerad för både rullstolsburna och för synskadade. 
  • Välj lunchrestauranger och after work-ställen som är tillgängliga för alla. 

TILL DIG SOM ÄR ARBETSLEDARE

  • Både du som arbetsgivare och den anställda kan ansöka om hjälpmedel och anpassningar hos Arbetsförmedlingen vid en nyanställning. Har den anställda jobbat en längre tid hos er och råkat ut för en funktionsnedsättning, är det Försäkringskassan som har hand om arbetsrelaterade hjälpmedel.
  • Att bygga en ramp eller handikappanpassa en toalett kan betraktas som ”särskild anordning” och då bekostas av Arbetsförmedlingen vid nyanställningar, eller om lönestöd har beviljats. Men det är viktigt att få pengarna beviljade först, det går inte att söka i efterhand.
  • Datorer och höj- och sänkbara skrivbord är arbetsgivarens ansvar, det är inget som klassas som hjälpmedel. Däremot kan särskilda dataprogram klassas som arbetshjälpmedel, exempelvis punktskriftsdisplayer.
  • En deltidsanställning som är ordinerad av läkare är noga reglerad. En halvtid är fyra timmar om dagen och 75 procent är sex timmar om dagen. Att laborera med tiderna för att det passar företaget eller arbets-uppgifterna bättre är inte tillåtet.
  • Det är förmågorna ni anställer, inte oförmågorna, eller hindren. Hjälpmedlen är till för att överbrygga hindren.
  • Se till att även sociala aktiviteter som personalfester och kick off-tillställningar anordnas i miljöer där alla arbetstagare kan delta.
Söka jobb

Lär dig tolka jobbannonserna

Dagens platsannonser kan få den mest meriterade toppkandidaten att tappa modet. Det tycks vara folk med superkrafter som avses i jobbannonserna. Lär dig att avkoda och använda flosklerna så blir det lättare att ro hem jobbet.
Johanna Rovira Publicerad 16 maj 2024, kl 06:04
Jobbannonser innehåller lätt floskler som många bollar i luften, stresstålig och agilt arbetssätt. Men vad betyder de? Till vänster en man helt täckt av post it-lappar och till höger en jonglerande clown i kostym på ett kontor.
Många bollar i luften? Stresstålig? Agilt arbetssätt? Jobbannonser kryllar av floskler. Men vad betyder de? Kollega hjälper dig avkoda klyschorna när du söker jobb. Foto: Colourbox.

"Företaget XX söker nu efter sin nya stjärna som brinner för att ta försäljning till en ny nivå genom att skapa långsiktiga relationer med alla kunder."


Meningen kommer från en autentisk platsannons i Sverige år 2024. Man undrar lite över vilken stjärna som vågar anta utmaningen och vad denna har för självbild. Men du behöver faktiskt varken vara en stjärna, superhjälte eller ens narcissists för att ro hem en anställning. Det går utmärkt att avdramatisera kravspecifikationerna genom att omtolka flosklerna i rekryteringsammanhangen. Samt bolla tillbaka klyschorna till arbetsgivaren.

Du ska vara: Positiv

Ställs kravet att du ska vara positiv betyder det i själva verket att du ska säga ja till allt och inte ifrågasätta chefens beslut. Det är helt klart något skumt med ledare som vill omge sig med smilande ja-sägare, i synnerhet sedan det framkommit att positiva medarbetare är skadliga för arbetsmiljön.  Men tala för all del inte om att du är en skeptiker. Nicka bara leende åt alla floskler och kläck ur dig att du gärna ser glaset som halvfullt. Ännu hellre helt fullt. Vem kan invända mot ett helfullt glas liksom? 

Stresstålig

Ordet stresstålig= röd varningsflagg.  Det betyder egentligen att här bryr man sig inte så mycket om arbetsmiljön utan betraktar personalen som en slit- och slängprodukt. Vana av att ha många bollar i luften är en förlegad klyscha som lyder under samma kategori larmsignaler som stresstålighet. 

Målmedveten 

Det här kravet torde vi alla ärligen kunna svara ett rungande ja på. För vem kan förneka att lunchen med kollegorna inte är arbetsdagens utan tvekan viktigaste mål? Vad arbetsgivaren däremot är ute efter är onekligen en enveten liten streber som kan se till att chefernas bonusprogram ger rejäl utdelning.

Självgående

Detta är en ren och skär arbetsgivarlögn. Fall inte i den fällan att poängtera du är bra på att ta eget ansvar. Chefer vill visserligen inte bli besvärade med krav på coaching och bekräftelse, men de vill heller inte att du ska fatta självständiga beslut och tuffa på efter eget skön. 

Gilla ett högt tempo 

Ja, så klart arbetsgivarna inbillar sig att de vill ha en Duracellkanin. Men man ska akta sig för önskningar, den arbetsgivare som fått denna våta dröm uppfylld lär nog bittert ångra att hen anställd ett energiknippe som inte tycks ha en av-knapp. Såvida du inte är lika sävlig som en sengångare kan du gott hävda att du gillar ett högt tempo. Att det uteslutande gäller i actionrullar, behöver du inte avslöja. 

Prestigelös 

Jo, tjena. Prestige är närbesläktat med ordet prestera och säg den arbetsgivare som inte vill att anställda ska prestera? Står det prestigelös i annonsen ska det tolkas som att du ska vara ödmjuk inför överheten och kunna rycka in och skura toaletterna eller tvätta chefens bil utan knot, oavsett vad du är anställd som. Pass på den. 

Kreativ 

Tolkningen beror på lite vilket yrke som avses. Det kan betyda att man är ute efter någon som kan se mellan fingrarna på arbetstidslagar eller andra lagar med för den delen. Att du ska vara lite uppfinningsrik när det gäller att skriva fakturor eller kränga skosnören. Rör det sig om ett så kallat konstnärligt yrke så kan det vara tillrådligt att plugga in floskeln: ”Jag är van att tänka utanför boxen, men går aldrig över gränsen”.  

Hög servicekänsla/ serviceminded 

Du ska utan gnöl hämta kaffe åt chefen och konstant lisma för kunder som alltid anses ha rätt. Passar inte galoscherna så…Men visst passar de dig – du kan ju sannenligt erkänna att du tycker servicekänsla är A och O. Åtminstone när du själv är kund. 

Förändringsbenägen

Som om! Jo, du ska självklart stoiskt emotse alla tröstlösa omorganisationer, men nåde dig om du själv kommer med något förslag som skulle förbättra situationen på arbetsplatsen. 

Samarbetsvillig 

Jo vars, det beror väl lite på vem du är villig att samarbeta med? Är det chefen och dennes lilla kotteri av bruntungor är det välkommet, men skulle du få för dig att samarbeta med kollegorna om att exempelvis bilda klubb och kräva kollektivavtal? Inte så populärt.  Men framhåll gärna att du har lagkänsla. Att din lagkänsla begränsar sig till AIK, behöver du inte berätta. 

Engagerad

Ett ord som frekvent förekommer i jobbannonser och som kan tolkas fritt. De flesta är ju engagerade i någonting - hur det går för Kim och Kylie eller vilka som kommer att dö i nästa säsong av House of Dragons. Det arbetsgivaren i själva verket vill höra är du brinner för försäljningsmål eller produktionsprocesser eller vad det nu är företaget sysslar med. 

Flexibel

Nej, det betyder inte att arbetsgivaren låter dig välja när och var du ska jobba, utan snarare att du ska kunna jobba över när det behövs och ha möjlighet att dumpa såväl ungar som privatliv när plikten kallar. Du kanske också behöver vara lite flexibel när det gäller lönen och ha förståelse för att den inte nödvändigtvis kommer den 25:e varje månad. 

Du brinner för… 

Jodå, uttrycket florerar fortfarande i jobbannonser, trots att det är såå 1900-tal och majoriteten av alla läskunniga insett att den som brinner för jobbet också blir utbränd. Trendkänsliga arbetsgivare har dock ersatt den uttjatade frasen med Passionerad. Eller Driven. Och passionerade eller drivna är vi väl alla lite till mans?

Strukturerad 

Varför inte? Men vad vill företaget ha egentligen? Att du kan ställa kaffekoppen i diskmaskinen efter dig eller komma ihåg inbokade möten?  Ett litet diffust ord som egentligen vem som helst som förmår organisera sin besticklåda kan skriva under på. 

Agilt arbetssätt 

Ingen har hittills lyckats klura ut vad det egentligen betyder, det är förmodligen ett uttryck som arbetsgivare gärna svänger sig med eftersom det ger illusion av att man är i framkant. Svara gärna att du är öppen både för iterativa och inkrementella arbetssätt. Det lär få arbetsgivaren att inte ställa fler frågor i ämnet. 

Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4