Logo
Sök
Sök
Ledarskap

5 tips på hur du rekryterar toppkandidaten

En floskelfylld annons för att locka till sig den bästa arbetskraften förslår inte längre. För att sticka ut ur mängden krävs fantasi och udda grepp.
Johanna Rovira Publicerad 14 december 2022, kl 06:00
Man försöker locka anställda med bacon på tallrik.
Microsoft försökte sig exempelvis på att locka till sig anställda från konkurrenterna genom att ställa sig utanför deras kontor och fresta med doften av nystekt bacon. Illustration: Mia Nilsson

Konkurrensen om arbetstagarna är stenhård – det funkar inte längre med snustorra annonser där man radar upp eftertraktade egenskaper. Vill du plocka russinen ur kakan måste du som rekryterande chef anstränga dig lite mer. Här kommer några anspråkslösa förslag:

1. Fimpa platsannonsen helt

Flera företag har redan testat nya kanaler för att ragga kompetent personal. Microsoft försökte sig exempelvis på att locka till sig anställda från konkurrenterna genom att ställa sig utanför deras kontor och fresta med doften av nystekt bacon.

Fackförbundet Unionen sökte en viss expertis genom att personliga meddelanden dök upp när vissa namngivna personer googlade på sitt eget namn, med förhoppningen att dessa skulle nappa själva eller tipsa andra om tjänsten.

Flera företag, bland annat Google, EA och Försvarets radioanstalt, har lockat toppkandidater genom att lägga upp hemlig kod på nätet eller på reklamtavlor med matematiska ledtrådar som bara kunnat knäckas av de it-snillen som eftersöktes.

Andra mer eller mindre fantasifulla metoder som använts är att hyra annonspelare, använda bildekaler, musikvideor, memes, tipspengar till medarbetare och auditioner.  

2. Undvik floskler

Om du ändå måste köra med en annons, så se till att undvika de vanligaste klyschorna som florerar i jobbannonssammanhang och kan skrämma bort kandidater som vet vad som egentligen menas:

Agilt ledarskap (= ingen förstår vad det betyder), "brinner för" (= du kommer bränna ut dig), "ha många bollar i luften" (= överlastas med jobb). Att söka personer som ska vara "flexibla", "självgående", "drivna" är andra falluckor, men det finns så klart fler än så.  

– Jag brukar undvika ord som inte säger någonting. Att "tänka utanför boxen", "vara stresstålig" och "ta mycket eget ansvar" använder jag därför inte, säger Emil Chandorkar, rekryteringskonsult på Jefferson Wells.

3. Var genomärlig

Flertalet arbetsgivare tror självklart att de är uppriktiga när de beskriver sitt företag och sina önskemål om lämpliga kandidater i ståtliga termer, men vissa går steget längre och lyckas därför bättre:

”Vi tror du är en lättkränkt individualist utan teamkänsla som inte trivs speciellt bra i högt tempo”, skrev ett skivbolag i en annons.

"Masochistisk webbdesigner med storhetsvansinne" sökte en annan svensk arbetsgivare, som också ställde som krav att en kattbild skulle bifogas ansökan (alla som inte bifogade kattbild sållades bort).

En desillusionerad redovisningsansvarig med död blick, förmåga att se uppgiven ut och noll kreativitet,  är ett annat exempel på en efterlysning i jobbannons. (Meriterande var om den sökande hette Jill, så de kunde kalla henne Avdrags-Jill).

En glädjedödare och ordningsfascist som aldrig tänker utanför boxen kunde få jobb på ett Stockholmsföretag för något år sedan förutsatt att denne inte var ”nån förklädd kreatör”.

Samtliga annonser fick naturligtvis enorm spridning i både artiklar och på sociala medier och lockade betydligt fler sökande än en traditionell platsannons.

4. Tänk på målgruppen

Det blir vanligare med sökoptimering för att kunna locka rätt kandidater att söka. Ord är kodade i sig och påverkar vem som söker tjänsterna. TietoEvry experimenterade med att byta ut vissa ord i en jobbannons. "Kompetent" byttes mot "kunnig", "driven" (floskelvarning) blev "fokuserad" och "självständig" blev "självgående". Antalet kvinnliga sökande ökade därmed från 14 till 36 procent.

En alltför lång kravlista kan skrämma bort en viss typ av kandidater, medan en annan grupp sökande tenderar att överskatta sin kompetens. Men det finns också en poäng med att ha absoluta krav i annonsen, menar Emil Chandorkar:

– Med skallkrav trattar man ner antalet sökande och sållar bort kandidater som inte uppfyller kraven, säger han.

5. Skriv kort

Känner du att matematiska koder, skoningslös sanning och floskelfritt språk inte är något för just ditt seriösa företag finns det ändå lite du kan göra för att sticka ut lite i uppsjön av platsannonser. Var tydlig och koncis i rubriken. Lägg mest krut på inledningen – det gäller att väcka intresse och nyfikenhet. Skriv kortfattat.

– Platsannonsen ska vara mer som en blänkare som skapar intresse. Om man blir intresserad ska det gå att klicka sig vidare till en mer formell annonsen, säger Emil Chandorkar

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.

Läs även

Mest läst just nu