Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Antalet kvinnliga sökande ökade – med enkla ordändringar

TietoEvry ändrade några få ord i en jobbannons. Då lyckades de locka till sig betydligt fler kvinnor.
– Det var ett experiment. För oss är det viktigt att kunna attrahera de kvinnor som finns i branschen, säger Anna Gulliksen, rekryteringschef på TietoEvry.
Oscar Broström Publicerad
Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT
Anna Gulliksen, rekryteringschef på Tieto Evry och genrebild på kvinnliga programmerare. Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT

I en jobbannons för en programmerare, mer precist en frontend-utvecklare, byttes ordet kompetent ut mot kunnig. I stället för driven skrev TietoEvry fokuserad och självständig blev självgående.

De små förändringarna innebar stora förändring i vilka som sökte tjänsten. I den första jobbannonsen var det endast 14 procent kvinnor bland de sökande, medan den andra hade 36 procent kvinnliga ansökningar. Liknande ordändringar gjordes även i andra jobbannonser och totalt sett ökade de kvinnliga sökande med 32 procent.

TietoEvrys experiment med att ändra ord i jobbannonser var en del i företagets ambition att hälften av de anställda ska vara kvinnor 2030. I dag är den andelen 29 procent.

– Vi ville säkerställa att vi fick fler kvinnliga kompententa sökande till våra öppna tjänster, säger Anna Gulliksen, globalt ansvarig för rekrytering på TietoEvry.

Tog hjälp av experter

Det finns också vetenskapligt stöd för TietoEvrys test. Studier har visat att hur ord är kodade – det vill säga om de upplevs som typiskt manliga eller kvinnliga – påverkar vem som söker tjänsterna.

TietoEvry tog hjälp av expertis på just det, för att veta vilka ord som skulle tilltala fler kvinnor.

– Det är inte bara annonsen och språket som spelar roll, utan det är hela tonaliteten, hur du kommunicerar och vad du använder för bilder. Men även att man också funderar på vad man använder för ord, säger Gulliksen.

Är branschen manligt kodad?

– Ja, absolut. Framför allt startup-världen är väldigt manligt kodad, utifrån uttryck och vilka människor som syns där, även om det finns en större medvetenhet i dag än vad det funnits tidigare.

"Vi vill vara attraktiva för männen också"

Tech- och IT-branschen i Sverige har i dag en övervikt av män. Enligt arbetsgivarorganisationen IT- och telekomföretagen är andelen anställda kvinnor i Sverige 29 procent. I Europa är siffran 20 procent. Det är samtidigt också färre kvinnor än män som söker sig till teknikutbildningar.

Anna Gulliksen understryker att TietoEvry inte söker en viss könsfördelning bara för sakens skull, utan tror att de går miste om talang och kunnande om företaget inte är en attraktiv arbetsplats för kvinnor.

– Självklart vill vi vara attraktiva för männen också. Om de har samma kompetens vill vi få till en bättre balans och då behöver vi få in mer kvinnor, för just nu har vi ingen bra balans. För oss handlar det om att få in så många olika perspektiv som möjligt. Det är viktigt för de tjänster vi tillhandahåller våra kunder.

Läs mer: 

Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare bäst

Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.