Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Antalet kvinnliga sökande ökade – med enkla ordändringar

TietoEvry ändrade några få ord i en jobbannons. Då lyckades de locka till sig betydligt fler kvinnor.
– Det var ett experiment. För oss är det viktigt att kunna attrahera de kvinnor som finns i branschen, säger Anna Gulliksen, rekryteringschef på TietoEvry.
Oscar Broström Publicerad
Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT
Anna Gulliksen, rekryteringschef på Tieto Evry och genrebild på kvinnliga programmerare. Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT

I en jobbannons för en programmerare, mer precist en frontend-utvecklare, byttes ordet kompetent ut mot kunnig. I stället för driven skrev TietoEvry fokuserad och självständig blev självgående.

De små förändringarna innebar stora förändring i vilka som sökte tjänsten. I den första jobbannonsen var det endast 14 procent kvinnor bland de sökande, medan den andra hade 36 procent kvinnliga ansökningar. Liknande ordändringar gjordes även i andra jobbannonser och totalt sett ökade de kvinnliga sökande med 32 procent.

TietoEvrys experiment med att ändra ord i jobbannonser var en del i företagets ambition att hälften av de anställda ska vara kvinnor 2030. I dag är den andelen 29 procent.

– Vi ville säkerställa att vi fick fler kvinnliga kompententa sökande till våra öppna tjänster, säger Anna Gulliksen, globalt ansvarig för rekrytering på TietoEvry.

Tog hjälp av experter

Det finns också vetenskapligt stöd för TietoEvrys test. Studier har visat att hur ord är kodade – det vill säga om de upplevs som typiskt manliga eller kvinnliga – påverkar vem som söker tjänsterna.

TietoEvry tog hjälp av expertis på just det, för att veta vilka ord som skulle tilltala fler kvinnor.

– Det är inte bara annonsen och språket som spelar roll, utan det är hela tonaliteten, hur du kommunicerar och vad du använder för bilder. Men även att man också funderar på vad man använder för ord, säger Gulliksen.

Är branschen manligt kodad?

– Ja, absolut. Framför allt startup-världen är väldigt manligt kodad, utifrån uttryck och vilka människor som syns där, även om det finns en större medvetenhet i dag än vad det funnits tidigare.

"Vi vill vara attraktiva för männen också"

Tech- och IT-branschen i Sverige har i dag en övervikt av män. Enligt arbetsgivarorganisationen IT- och telekomföretagen är andelen anställda kvinnor i Sverige 29 procent. I Europa är siffran 20 procent. Det är samtidigt också färre kvinnor än män som söker sig till teknikutbildningar.

Anna Gulliksen understryker att TietoEvry inte söker en viss könsfördelning bara för sakens skull, utan tror att de går miste om talang och kunnande om företaget inte är en attraktiv arbetsplats för kvinnor.

– Självklart vill vi vara attraktiva för männen också. Om de har samma kompetens vill vi få till en bättre balans och då behöver vi få in mer kvinnor, för just nu har vi ingen bra balans. För oss handlar det om att få in så många olika perspektiv som möjligt. Det är viktigt för de tjänster vi tillhandahåller våra kunder.

Läs mer: 

Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare bäst

Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.