Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Så skriver du ett perfekt cv

Pang på rödbetan! Så ska det perfekta cv:t skrivas. Monica Renstig, cv-expert, vet hur du lyckas med din jobbansökan. Planka hennes mall!
Publicerad
Kvinna skriver jobbansökningar på genomskinligt bord.
Foto: Colourbox

Ett cv är ett säljbrev som ska ta dig till intervju - och inget annat. Det förklarar Monica Renstig som har en bakgrund som ekonom, journalist och karriärrådgivare.

De senaste 20 åren har hon hjälpt omkring 2 500 personer att hitta sina styrkor och nästa steg i sin karriär och formulera ett bra cv. Nu håller hon peppande föredrag och skriver böcker i ämnet.

Du har 5-10 sekunder på dig att väcka intresse

I den senaste boken, Planka CV (Samhällsförlaget), bjuder hon bland annat på färdiga cv:n. Det handlar inte om fusk utan om en steg för steg-metod för att komma fram till vad det är för jobb man vill  ha samt cv-mallar att hämta inspiration av.

– Det är en konst att kunna formulera sig. Om man inte är så van vid det så ska man kunna hitta olika goda formuleringar och tänka att de passar in även på mig, säger Monica Renstig.

Omfånget på en bra jobbansökan, oavsett om den är spontan eller svaret på en annons, utgörs enligt henne av ett intressebrev på max en halv A4-sida och ett cv på max en sida. Ett säljande cv är varken ett oförvitlighetsintyg eller en lång uppräkning av alla utbildningar man har gått eller jobb man har haft. Vilket är en vanlig missuppfattning.

– Man ska ta fram det som är relevant för det jobb man söker, eller det jobb man skulle vilja ha om ansökan är spontan. Till intervjun kan man ta med sig alla andra papper, säger Monica Renstig.

Svenskar är till skillnad från amerikaner generellt dåliga på att skriva cv, menar hon. Men nu börjar trenden att svänga och fler lägger krut på att lyfta fram vad man åstadkommit samt styrkor och kompetenser i cv:t.

– Hemligheten är att identifiera sina styrkor och att snabbt förmedla dem. Man har bara 5-10 sekunder på sig att väcka intresse.

Utforska vad du är bra på

I det perfekta cv:t sammanfattar man med en mening vem man är och vad man kan erbjuda, som i det här exemplet hämtat ur boken: ”Projektledare och koordinator som kan öka den debiterbara tiden”.

Steg två lyfter man fram sina färdigheter och kompetenser. Till sist listar man ett urval av sina senaste jobb samt utbildningar som styrker det man tidigare skrivit.

Innan man sätter igång med att skriva cv så rekommenderar hon att man metodiskt utforskar vad man är bra på och vad man vill göra. Monica Renstig rekommenderar bland annat att man tar fram sina tre bästa prestationer som underlag för sitt cv.

– När man väl sätter sig ner och går igenom det här så underskattar de flesta vad de har gjort. Hitta något som gör att du sticker ut. Har du gjutit olja på vågorna, ökat trivseln i personalgruppen eller botat en patient? Eller så lyfter du fram något mätbart resultat. Det kan också vara någon privat prestation, som att du ordnat en körresa. Alla människor har något som gör dem unika.

Cajsa Högberg

Gör så här!

INVENTERA DINA KOMPETENSER

  • Ta reda på vad du vill och vad du kan och hur bra du kan det jämfört med andra.
  • Identifiera din grundläggande kompetens – men förväxla den inte med allmänna personliga egenskaper om ”samarbetsförmåga” eller ”noggrann med detaljer”.
  • Försök att hitta dina tre bästa kompetenser – det som du är extra bra på och det som kan överföras till andra yrken.
  • Tänk på vad du faktiskt utförde på varje arbetsplats. När var det roligast, finns det något du är extra stolt över och vad fick du beröm för att ha klarat av bra? Skriv ner alla resultat och prestationer och hur du nådde dem.
  • Beskriv tillvägagångssätt med aktiva verb som ”mäta”, ”skapa”, ”räkna”, ”analysera” eller ”konstruera”. Gör en systematisk lista. De tre verb som används mest är dina tre bästa kompetenser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.