Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Hon fick nobben av Försäkringskassan

Rödljuset slår om till grönt, men Lena Edin-Widén kan inte trycka ned foten på gaspedalen. Hon får svårt att andas och stapplar ur bilen. Kan det vara en hjärtattack?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Hon ser sig om efter en läkarmottagning eller sjukhus, men plötsligt känner hon inte igen sig trots att hon åker samma väg till jobbet på Ericsson varje dag.
Sedan blir det svart och när hon vaknar står det flera människor med vita rockar intill hennes säng. De ser bekymrade ut. Hon får diagnosen fysisk, psykisk och emotionell utmattning.

Kollapsen föranleds av ett enormt arbetstempo. Lena Edin-Widén är product manager på Ericsson, med ansvar för marknadsföring, försäljning och strategiskt arbete inom sitt produktområde. Det blir mycket resor och ett hårt pressat schema. Chefen är sällan på plats, men Lena har fått löfte om att anställa fler personer till en ny enhet.
- Det var ett arbetsamt jobb men till slut hittade jag kompetenta personer. När det var dags att anställa dem, så gick jag in till chefen som sa: "Nej, vi har strukit det där. Det finns inga pengar". Det var spiken i kistan.

Spiken i kistan innebär en ångestattack vid ett rödljus. Det innebär också att hon inte kan kliva ur sängen på två år. Men förutom kampen att ta sig tillbaka till vardagslivet och arbetslivet, kommer hon även börja föra en annan kamp. Mot Försäkringskassan.

Det sattes in pengar varje månad. Efter två år ringer Försäkringskassan upp och frågar efter en rehabiliteringsplan.
- Jag tänkte vad är det? Två års tystnad och sedan vill de ha en rehabiliteringsplan.

2002 skickar Lena Edin- Widén in en anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan. Det går ett år, men kassan hör inte av sig. Till slut ringer hon upp.
- De hade inte sett några papper eller hört talas om mitt ärende. Som tur var hade jag tagit kopior på allt så jag skickade in dem igen.
Sedan är det dags att skicka in ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Hon får beskriva sin vardag på jobbet, den orimliga arbetsbördan, chefer som inte är närvarande, arbetstider och mycket annat.  Handläggaren svarar att hon skrivit en genomarbetad och omfattande ansökan, och att det inte är mycket att tillägga. Ansökan avslås.
- Jag kände inte så mycket. Det orkade jag inte. Men jag tog ändå kontakt med Unionen och en ombudsman som hjälpte mig vidare.

LO-TCO Rättsskydd tar sig an ärendet. Lena Edin-Widén skaffar sig utlåtande från sakkunniga på utmattningssyndrom, läkare och från stressmottagningen på Karolinska Institutet. Hennes jurist skickar ett brev till chefen på Ericsson för att fråga hur arbetssituationen såg ut. Han bekräftar hennes berättelse. Länsrätten avslår överklagandet.
- De konstaterade att visst hade Försäkringskassan gjort en dålig utredning. Men det räckte inte.

Lena Edin-Widén fortsätter att samla in utlåtanden. En specialist i psykiatri uttalar sig om hennes symptom och bekräftar att de är orsakade av arbetet. En av dem som varit med och tagit fram Försäkringskassans riktlinjer uttalar sig om hennes ärende och styrker hennes berättelse.  Kammarrätten avslår, men även de konstaterar att Försäkringskassan gjort en dålig utredning.
- Det känns som ett spel. Min chef, läkare och specialister styrker mina symptom. Försäkringskassan har aldrig kontaktat mig och gjort en utredning. När jag har kontaktat dem vet de inte vem jag är och har vid flera tillfällen tappat bort mina papper.

Nu har det gått nästan 14 år sedan Lena Edin-Widén föll ihop vid den trafikerade korsningen. Hon börjar komma tillbaka till livet, men det är tufft att kriga. Särskilt när huvudet inte hänger med som förr. Hon har svårt med koncentrationen, glömmer lätt, måste vila mycket.
- Det är hårresande vad som krävs för att sätta sig in i Försäkringskassans regler och det spel som pågår. Man måste för det första vara frisk och för det andra jurist.

Sista instans blir högsta förvaltningsdomstolen. Men de vill inte gå vidare med hennes fall utan hänvisar till att ärendet har avgjorts i kammarrätten. En kammarrätt som konstaterar att Försäkringskassan inte gjort en ordentlig utredning. I samma veva väljer Lena att JO-anmäla kassan, för orimligt lång handläggningstid och obefintlig utredning. JO riktar kritik mot Försäkringskassan och uppmanar dem att bättra sig.

I dag har Lena Edin-Widén startat eget företag. Hon föreläser om hur man får hög prestation och välbefinnande att gå ihop och hur man hanterar stress på individuell och organisatorisk nivå. En andra överklagan till förvaltningsrätten, för en annan sjukdomsperiod kan bli aktuell. Men Lena tar en dag i taget.
- Jag kräver ingen särbehandling. Jag vill bara att mitt fall ska utredas på ett professionellt sätt och att kassan håller sig till regelverket.  Min chef bekräftar min berättelse om hur arbetssituationen såg ut, det tillkommer hela tiden ny forskning som klarlägger sambandet mellan stress och utmattning och dess konsekvenser, och JO riktar kritik mot Försäkringskassan för att de inte utreder arbetsskadeärenden på ett tillfredsställande sätt. Det tar för lång tid på sig för att svara den försäkrade. Varför sätter kassan inte bara igång och ställer frågor till berörda och utreder ärendet som de ska?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.