Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Feber

Om feber ska hjälpa kroppen att läka ut en infektion, varför ska man då ta febernedsättande? Jag brukar yra om det när jag ligger nerbäddad med halsont och feberfrossa. Febern måste väl ändå vara ett starkare vapen mot virus och bakterier? Den uppfanns långt före Ipren och Alvedon i alla fall.
Eva Karlsson Publicerad

Så nu måste jag fråga, vad är vitsen med feber, dr Knutson?
– Ja, det kan man fråga sig. En teori är att bakterier växer sämre vid höga temperaturer och att feber är en del av skyddet mot infektioner.

Allmänläkare Per Knutson är van att svara på udda frågor. Varje söndag morgon får han ledtrådar i P4:s Mannheimer & Tengby och ju snabbare han kommer på den sjukdom Anna Mannheimer har i åtanke desto högre poäng får han. Som verksamhetschef på Internetsjukhuset möter han sina patienter via nätet eller telefonen. Patienten, en anhörig eller en sjuksköterska kan förse honom med bilder eller videoklipp på till exempel en svullnad eller ett sår. För att han ska få ett väldokumenterat underlag att diagnostisera utifrån kan patienten också få hjälp med undersökningen via ett onlinebibliotek som har instruktiva videofilmer.

Per Knutson kan också lyssna på patienternas hjärta via ett anpassat stetoskop. Men än så länge kan han inte ta tempen på dem, det får de göra själva.

Om febern ska hjälpa kroppen, varför ska man då ta febernedsättande som läkemedelsföretagen propagerar för?
– Läkemedelsföretagen skulle knappast sälja febernedsättande i den enorma omfattning de gör om det inte var så att vi verkligen mår mycket bättre av att inte ha feber. Jag tror att det har funnits febernedsättande naturmedel i alla tider och de har säkert varit en mycket viktig del i både medicinmäns och läkares arsenal eftersom effekten och förbättringen är både snabb och påtaglig.

Går läkningen av en infektionssjukdom snabbare med febernedsättande?
– Det går inte att svara på eftersom det är så många faktorer som påverkar förloppet. Förr i tiden var rekommendationen att man skulle bädda ned sig när man var sjuk. Numera anser man att patienter ska vara uppe och röra på sig så fort det går. Febernedsättande medicin minskar inte bara febern utan de verkar även antiinflammatoriskt. Det vill säga man blir mindre hängig och orkar vara uppe i stället för att bara ligga nedbäddad och kanske dra på sig en lunginflammation. Jag rekommenderar väldigt ofta febernedsättande.

Hur mycket kan den normala kroppstemperaturen variera?
– Mellan 36,8 och 37,2 uppfattar jag som vanligast. Många personer kallar sig själva för "lågtempare" och jag har mätt temperaturer på friska personer som haft under 36 grader. Men vad som är normal kroppstemperatur är lite av en ickefråga för de flesta läkare. Vi brukar börja intressera oss för temperaturer över 38.

Finns det olika slags feber?
– Ja, och febertypen är viktig. Slängande feber med frossa kan hänga samman med blodförgiftning. Relativt stabil men inte så hög temperaturförhöjning mellan 38 och 39 som pågår i minst några veckor kan tyda på cancer, kroniska inflammationer eller infektioner. Sådan feber ska utredas av läkare. Ofta finner man ingen orsak och då får man acceptera att man är en "högtempare".

Hur hög feber kan en vuxen person klara?
– Det finns inget exakt svar, men jag har aldrig hört talas om någon som har 43 grader. Det verkar som om det finns ett naturligt stopp vid 42.

Hur låg kan den bli utan att man dör?
– Jag tror att 28 grader är något av en undre gräns. På sjukhuset i Tromsö vid norra Atlantkusten har man ett ordspråk om sjömän som trillat i havet och blivit rejält nedkylda: "Ingen får dödförklaras förrän de har värmts upp till normal kroppstemperatur."

Finns det någon sjukdom som ger samma effekt som rejäl nedkylning?
– Jag vet inte säkert men sjukdomar som påverkar hormonbalansen skulle kunna ge så kallad hypotermi.

Kan man få högre kroppstemperatur fastän man inte har feber?
– Ägglossningen, mitt i menscykeln, brukar ge cirka en halv grads temperaturökning. Vill man bli gravid kan termometern vara till hjälp.

Är alla slags febertermometrar tillförlitliga?
– Nej, termometern i sig kan vara dålig och ge fel värde men oftast beror felen på metoden och hos användaren. Kroppens temperatur varierar starkt mellan olika platser. Vi vet alla hur kalla fingrar och tår kan bli. I kroppstemperatursammanhang är det den så kallade kärntemperaturen som gäller och den mäts i rumpan. Men rektaltemperaturen som är "golden standard" är en otymplig metod och få använder den i hemmet. Man mäter oftare i örat eller i munnen men det är inte säkert att kroppens kärntemperatur avspeglas riktigt i varken munnen eller örat. En temperaturmätning ger sällan för höga temperaturer, däremot är det lätt de blir för låga.

V Det finns en sort man inte ska köpa och det är en urdålig febertermometer som man ska sätta mot pannan.

Vad har du själv för kroppstemperatur och vad gör du när du får feber?
– Jag vet faktiskt inte men den är typ 37. Så fort jag känner mig hängig tar jag genast en tablett.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.