Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så sprids smitta på kontoret

Är du rädd för kollegans ständiga nysningar? På bara några timmar kan smitta sprida sig över halva kontoret. Men det finns knep för att slippa bli sjuk!
Lina Björk Publicerad 20 september 2018, kl 14:48
Kvinna snyter sig.
Foto: Colourbox

Det finns en rad olika smittor, som både färdas på olika sätt och orsakar olika mycket förödelse. Och det är inte så mycket du kan göra för att skydda dig. Enligt en undersökning som gjordes vid University of Arizona så räcker det med att en kollega dyker upp hostig på jobbet för att mer än hälften av de gemensamma ytorna på jobbet ska vara infekterade redan vid lunchtid.

Men kollegans nysningar är inte värst, som många kanske tror, utan den stora boven är dina händer och allt du rör vid under en arbetsdag. På jobbet är kaffeautomaten och kopiatorn de vanligaste smittokällorna. Även dörrhandtag, hissknappar och lampknappar är bakteriesamlare.

Smittorisken ökar på vintern och är inte helt oväntat större i öppna kontorslandskap. En förkylning smittar i regel mest innan den bryter ut ordentligt. Att ha en uttalad policy kring när man stannar hemma från jobbet, för att förskona sina kollegor, är därför en god idé.

En kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Många hudinfektioner sprids på det sättet, till exempel svinkoppor och herpes. Den kanske vanligaste smittovägen är en indirekt smitta, där ett dörrhandtag, en telefon, mus eller dator fungerar som en mellanhand. Det krävs dock att mellanhanden är förorenad av urin, kräks, eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att fungera som smittobärare.

En droppsmitta, alltså hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av tunga droppar som snabbt faller ner från luften och kan färdas högst några meter. Den här typen av smitta kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller indirekt, alltså genom att du tar på de föremål som personen kräkts eller hostat på. En extremt smittsam variant av droppsmitta är vinterkräksjuka.

Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids i luften och därmed inhaleras av någon annan. Så sprids till exempel vattkoppor, mässling och tuberkulos. Även huden sprider stora mängder partiklar som kan innehålla bakterier.  Att skaka ur en tröja på kontoret kan till exempel medföra en virvelvind av bakterier som sprids i luften.

Tarmsmitta sprids via maten som äts eller indirekt genom att kollegan har skitiga händer, otvättade kranar, spolknappar och gemensamma handdukar, där bakterierna får gotta sig med varandra.

Foto: Colourbox, Creative Commons & WIkipedia 

Så undviker du att bli smittad

  • Det allra viktigaste att tänka på för att skydda dig mot smitta är en bra handhygien. Tvätta händerna med flytande tvål ofta och noggrant, speciellt innan du äter, innan du rör vid ögon och mun och efter att du hälsat på någon som kan bära på smitta.
  • Använd handsprit som komplement, inte minst när du saknar tillgång till tvål och vatten.
  • Om det är möjligt, undvik nära kontakt med infekterade personer. Smitta sprids lättare inomhus, så för att minska risken att du själv smittas kan du vädra ofta, vara utomhus så mycket som möjligt och undvika att vistas i inomhusmiljöer där det samlas mycket människor.
  • Genom att äta bra mat, sova ordentligt, motionera och undvika stress och alkohol hjälper du din kropp att hålla sig stark och frisk. Immunförsvaret, som ska bekämpa de infektioner vi då och då råkar ut för, försvagas när vi till exempel är trötta. När det är särskilt viktigt att inte blir smittad går det även vaccinera mot en del infektionssjukdomar, som till exempel influensa.

Infektionsguiden

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg