Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Det finns en rad olika smittor, som både färdas på olika sätt och orsakar olika mycket förödelse. Och det är inte så mycket du kan göra för att skydda dig. Enligt en undersökning som gjordes vid University of Arizona så räcker det med att en kollega dyker upp hostig på jobbet för att mer än hälften av de gemensamma ytorna på jobbet ska vara infekterade redan vid lunchtid.
Men kollegans nysningar är inte värst, som många kanske tror, utan den stora boven är dina händer och allt du rör vid under en arbetsdag. På jobbet är kaffeautomaten och kopiatorn de vanligaste smittokällorna. Även dörrhandtag, hissknappar och lampknappar är bakteriesamlare.
Smittorisken ökar på vintern och är inte helt oväntat större i öppna kontorslandskap. En förkylning smittar i regel mest innan den bryter ut ordentligt. Att ha en uttalad policy kring när man stannar hemma från jobbet, för att förskona sina kollegor, är därför en god idé.
En kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Många hudinfektioner sprids på det sättet, till exempel svinkoppor och herpes. Den kanske vanligaste smittovägen är en indirekt smitta, där ett dörrhandtag, en telefon, mus eller dator fungerar som en mellanhand. Det krävs dock att mellanhanden är förorenad av urin, kräks, eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att fungera som smittobärare.

En droppsmitta, alltså hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av tunga droppar som snabbt faller ner från luften och kan färdas högst några meter. Den här typen av smitta kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller indirekt, alltså genom att du tar på de föremål som personen kräkts eller hostat på. En extremt smittsam variant av droppsmitta är vinterkräksjuka.
Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids i luften och därmed inhaleras av någon annan. Så sprids till exempel vattkoppor, mässling och tuberkulos. Även huden sprider stora mängder partiklar som kan innehålla bakterier. Att skaka ur en tröja på kontoret kan till exempel medföra en virvelvind av bakterier som sprids i luften.
Tarmsmitta sprids via maten som äts eller indirekt genom att kollegan har skitiga händer, otvättade kranar, spolknappar och gemensamma handdukar, där bakterierna får gotta sig med varandra.
Foto: Colourbox, Creative Commons & WIkipedia
Infektionsguiden
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.