Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du att smitta kollegorna

Sitt inte och snora och snörvla på jobbet! Du smittar andra. Sex av tio går tillbaka till arbetet alldeles för tidigt och fastän de inte är helt kuranta, visar en ny undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
 Aleksandr/Colurbox
Tänk på dina kollegor, håll dig hemma så länge du är sjuk. Aleksandr/Colurbox

Även om vi håller tummarna för att coronaviruset aldrig kommer hit, finns det andra sjukdomar som redan nu härjar på våra arbetsplatser. Kontorslandskapen är en grogrund för allehanda otäcka virus, i synnerhet på så kallade aktivitetsbaserade kontor där man inte vet vilka partiklar kollegorna lämnat efter sig på tangentbord och musmattor.

För att inte tala om kollektivtrafiken som är en veritabel utopi för förkylningsvirus och andra smittor.  

Läs mer: Varning för vidriga virus 

Enligt en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av ett apotek, så trotsar 60 procent av alla snörvlande och virusinfekterade rådet att stanna hemma tills de är helt friska. Detta trots att mer än hälften av de som svarade i undersökningen erkänner att de stört sig på sina kollegor som kommit sjuka till jobbet, enligt tidningen Arbetsliv.

Så länge man behöver äta huvudvärkstabletter för att stå upprätt och snorta näsdroppar för att kunna andas, bör man hålla sig borta från arbetsplatsen. Har du kollegor med nedsatt immunförsvar är det extra viktigt att visa hänsyn och stanna hemma tills du är helt symptomfri.

Men det kan också vara bra att känna till att alla som nyser och hostar inte nödvändigtvis smittar. Den milda vintern har exempelvis medfört att pollenallergiker har fått det tufft redan, så ge ingen onda ögat bara för att de nyser.

Så länge de nyser i armvecket vill säga.

Läs mer: Så orkar du jobba under pollensäsongen

Undvik att smitta andra:

  • Stanna hemma tills du är frisk.
  • Jobba hemifrån om du har möjlighet.
  • Nys och hosta i armvecket.
  • Tvätta händerna länge med tvål – lika länge som det tar att sjunga Blinka lilla stjärna.
  • Sprita händerna.
  • Pilla inte i ögonen och självfallet inte i mun och näsa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält