Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

MS-sjuke Jimmy tog covidvaccin – fick sparken

MS-sjuke Jimmy, 30, vaccinerade sig mot covid-19. Då blev han av med sin praktik.
– På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, säger företagets föreståndare till Kollega.
Oscar Broström Publicerad
Arm som får covidvaccin (till vänster) Jimmy Norfelt (till höger).
Jimmy Norfelt, som har MS, tog vaccin mot covid-19. Då avslutade företaget hans arbetsträning. Foto: Jessica Gow/TT och privat

Jimmy Norfelt, som har diagnosen multipel skleros, MS, gick för ungefär tre år sedan in i väggen, efter att ha ”arbetat för mycket” som han själv beskriver det, och blev då sjukskriven.

Under våren fick Jimmy så en praktikplats för att arbetsträna på ett motorföretag i södra Norrland, och där trivdes han bra.

En dag i början av maj meddelade Jimmy sin chef att han skulle missa arbetsträningen den dagen, för att han hade fått tid för att eventuellt ta den första vaccindosen mot covid-19. Chefen på företaget svarade med sms:

”Hej ok! Om du väljer att ta vaccinet kan du tyvärr inte vara kvar här …”, skrev arbetsgivaren, enligt stämningsansökan från Jimmys fackförbund Unionen.

"Måste vara en missuppfattning"

När Jimmy läste sms:et blev han paff. Han visste att företagets ägare inte själv tänkte ta vaccinet, men det här hade han svårt att tro.

– Jag tänkte att det måste vara en missuppfattning, att han måste skrivit fel. Jag satt i bilen utanför där jag skulle ta vaccinet och måste ha läst igenom sms:et säkert ett tjugotal gånger. Jag gillade arbetsplatsen, så jag funderade på om jag skulle skita i att ta vaccinet för att få vara kvar. Det gick lite fram och tillbaka, men sedan gick jag in och pratade med en sjuksköterska som förklarade att om jag inte tar vaccinet skjuter jag mig själv i foten när det kommer till min sjukdom.

MS är en neurologisk, obotlig sjukdom, som för många innebär en gradvis försämring av funktionsförmågan. Det är också en sjukdom som ofta kommer i skov. Ett skov kan utlösas av virusinfektioner, och ge en bestående försämring av funktionsförmågan. Som MS-sjuk är det därför viktigt att undvika virusinfektioner.

Samtidigt tar Jimmy bromsmedicin, en immundämpande behandling, för att dämpa effekterna av sjukdomen. Den gör honom särskilt känslig för infektioner. Hans läkare uppmanade honom därför att vaccinera sig, för att kunna fortsätta med sin bromsmedicin.

– Därför blev det självklart att jag skulle ta vaccinet, även om jag ifrågasatte mig själv sjuttielva gånger om jag gjorde rätt, säger Jimmy, och tillägger att det även var viktigt för honom att minska risken att kunna sprida smittan vidare till närstående. 

"Jag blir irriterad och arg"

Jimmy försökte ringa företagets chef för att förklara sin situation, men fick inget svar och skickade därför ett meddelande om att han vaccinerat sig. Till slut fick han svar via sms.

”Hej jag satt i telefon… okej… blir väldigt ledsen för din skull hoppas du verkligen inte blir sjuk i framtiden av detta… du får söka arbetsträning hos någon annan nu tyvärr …”, skrev han, enligt stämningsansökan.

Hur tänker du kring kravet som ställdes på dig?
– Jag blir irriterad och arg när jag tänker på det. Jag tycker att det var så fel, inte minst att han inte svarade på hela dagen när jag ringde honom och gav mig ett skäligt svar till varför jag inte fick komma tillbaka om jag tog vaccinet, för det hade ju han inte någonting med att göra egentligen, säger Jimmy Norfelt.

Visste du om att arbetsgivaren var motståndare till vaccinet?
– Jag visste om att han var emot vaccinet och inte tänkte ta det själv. Och man får ju tycka vad man vill om vaccinet, det är inget fel så, men det var inget tal om att man inte fick vaccinera sig förrän jag sa att jag skulle göra det.

Företaget: "Den policyn har vi här"

Kollega har varit i kontakt med den chef som Jimmy Norfelt hade kontakt med. Han ifrågasätter att det verkligen finns ett vaccin mot covid-19, samt säger att han berättat för Jimmy Norfelt vad som gällde på företaget.

– Det pratade vi om innan. Det var han medveten om. Den policyn har vi här. Det är ingenting mot honom.

Hur hade det påverkat arbetsplatsen om han vaccinerade sig?
– För det första är det inget vaccin. Påstår du att det är ett vaccin? På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, speciellt inte mot det här nya, som kallas för ett vaccin.

Kan en arbetsgivare ställa det kravet?
– Jag är inte hans arbetsgivare. Han var här som beskådare. Vi har inga avtal gentemot honom.

Hur kommenterar ni då att Unionen stämmer er?
– Det fattar jag inte. Vad har vi gjort för fel?

Stäms för diskriminering

Enligt Unionens förbundsjurist har företaget genom sitt agerande diskriminerat Jimmy Norfelt, eftersom MS-diagnosen begränsar Jimmys funktionsförmåga och är att betrakta som en funktonsnedsättning. Vidare framgår i stämningsansökan att inte bara anställda, utan även arbetsmarknadspraktikanter, omfattas av diskrimineringsförbudet. Unionen stämmer företaget på 80 000 kronor.

– Jag har full respekt för att man kan tänka olika kring vaccinering, men här handlar det om att bolaget inte respekterade hans medicinska behov. En arbetsgivare kan inte bestämma vilken medicinsk behandling en arbetstagare, eller i detta fall en praktikant, får genomgå. I detta fall innebär beteendet dessutom diskriminering eftersom det drabbade medlemmen svårare på grund av hans funktionsnedsättning, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

Jimmy har nu hittat en ny praktikplats, där de gör alltifrån att kapa ved till att jobba med dränering och sprängning. Jimmy säger att han trivs bättre nu än vad han gjorde på förra praktiken.

– Det är ett extremt varierande arbete. Jag försöker tänka positivt att det var bra att de skickade hem mig på förra stället, för då fick jag det här. Till slut blev det något bra av det hela i alla fall.

 

Arbetsgivaren gick i en förlikning med på att betala 80 00 kronor till Jimmy. 

 

Mer i samma ämne:

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD

Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.