Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många unga mår dåligt på jobbet

Många mår dåligt när de går till jobbet. Störst är problemet bland yngre. Ingen vet exakt vad det beror på, men stressigare arbetsplatser kan vara en förklaring.
David Österberg Publicerad
shock/Colourbox.com
shock/Colourbox.com

Förra veckan kom den årliga rapporten Jobbhälsobarometern – en enkätundersökning om hur vi upplever arbetsmiljön. Bakom undersökningen står branschorganisationen Sveriges företagshälsor.

Enligt rapporten känner många psykiskt obehag av att gå till jobbet. Störst är problemet bland yngre människor upp till 30 år. Ungefär en fjärdedel av dem uppger att de mår dåligt av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare.

Bäst verkar äldre män må. 15 procent av männen över 55 år svarar att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet.

Obehaget skiljer sig också åt mellan branscher. Personer som arbetar i hotell- och restaurangbranschen mår sämre än genomsnittet. Det gäller också anställda inom utbildning, vård och omsorg och fordonsteknik. I finansbranschen mår människor bättre, liksom i branscher som reklam, energi, juridik, ekonomi och telekom.

Per Lindberg är forskare i arbetshälsovetenskap vid högskolan i Gävle. Såvitt han vet kan ingen säga exakt vad det beror på att yngre människor mår sämre än äldre.

– Men jag tror att arbetslivet generellt har blivit stressigare. Tidigare fanns en viss elasticitet, luft i organisationerna. Nu är arbetslivet mer slimmat och sidouppgifterna läggs på de medarbetare som är kvar.

Per Lindberg tror dessutom att yngre många gånger har högre krav på arbetslivet och kanske är sämre rustade för det jämfört med tidigare generationer.

– Ytterligare en hypotes är att det bland yngre är mer tillåtet att ge uttryck för psykiskt obehag. Vi har tidigare sett att äldre, i synnerhet män, gärna somatiserar psykisk ohälsa och söker vård för exempelvis ryggont när de mår psykiskt dåligt, säger han.

Per Lindberg har forskat på vad som får oss att må bra på en arbetsplats – så kallade friskfaktorer. En sådan är bra ledarskap.

– Det är förstås en oerhört bra hjälp om man ha en naturlig läggning för att vara ledare. I rekryteringen av chefer används ofta fel urvalskriterier och då blir rekryteringen undermålig. Den som vill vara en bra ledare måste känna sig själv väl. Då känner man sig inte hotad när man blir kritiserad. Alltför många chefer är narcissistiska i sin personlighet. Den som är starkt narcissistisk har uppfattningen att medarbetarna är till för att han eller hon ska kunna glänsa. I ett bra ledarskap "föser" ledaren medarbetarna framför sig och ger dem credits för framgångar, medan narcissisten säger: ”det här har jag åstadkommit”.

Men även medarbetarna har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö, säger Per Lindberg. På en frisk arbetsplats förhåller medarbetarna sig professionellt till varandra, hälsar, låter alla tala till punkt på möten, tar initiativ till förbättringar och liknande.

Ytterligare friskfaktorer är möjlighet till fortbildning och utveckling, återkoppling på de arbetsuppgifter man utför, tydlig rollfördelning och en god fysisk arbetsmiljö.

– Risken är annars att man får känslan att ”jag är inte värd att satsas på eftersom jag får jobba i den här skruttiga miljön”, säger Per Lindberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.