Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Nekades få ut provision – tog strid mot arbetsgivaren

Att stämma sin arbetsgivare i domstol tar tid och kraft och kan kännas läskigt. Men när Margit Mattsson inte fick ut sin lön tvekade hon inte.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn
I slutänden handlade det om mer än pengarna för Margit. Fredrik Stehn

Som många i säljbranschen hade Margit Mattsson en fast och en rörlig lön, där den rörliga delen var provision på hur mycket hon sålde per kvartal.

Efter ett och ett halvt år som säljare och försäljningschef på konsultbolaget Lemontree bestämde hon sig för att säga upp sig och skulle hämta ut det hon tjänat in under året innan. Men arbetsgivaren sa nej.

– Jag blev chockad. Jag hade läst vårt avtal och visste att jag hade rätt att få ut lön även om jag hade sagt upp mig. Dessutom hade kollegor som slutat före mig fått ut sin provision, så det var väldigt märkligt.

Margit Mattsson kontaktade Unionen som kallade arbetsgivaren till förhandling för att träffa en överenskommelse, men konsultbolaget stod på sig. Det gjorde Margit Mattsson också. Hon gick vidare till domstol.

– Jag kände att det handlar om att ha respekt för sina anställda. Jag jobbar hårt, gör mitt allra bästa och ska naturligtvis ha betalt för det. När jag inte får det skapas en enorm känsla av orättvisa. Och om jag inte står upp för mig själv då, vem ska göra det?

Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det

Margit Mattsson fick rättshjälp av Unionen och stämde sin tidigare arbetsgivare i tingsrätten. En rätt utmanande upplevelse för den som aldrig varit i en rättssal.

– Det var speciellt att gå in i salen men domstolsförhandlingen var saklig, var och en fick redogöra för sina ståndpunkter. Allt skedde i en vänlig ton hela tiden.

Men även om tonen var trevlig var det jobbigt att möta sin chef, som gav en annan version av avtalet och händelserna kring uppsägningen.

– Det var tufft. Det värsta var deras version om att jag inte hade lämnat in underlag. Då fick jag hålla mig för att inte avbryta och säga att det inte var sant. Men min förbundsjurist hade förberett mig på hela proceduren och gått igenom vad som skulle hända så jag kände mig väldigt trygg.

Margit Mattsson fick rätt i rätten, men arbetsgivaren vägrade fortfarande att betala ut hennes provisionslön och överklagade till Arbetsdomstolen, som är högsta instans inom arbetsrätten. Från den första förhandlingen till rättsprocessen i tingsrätten tog det ungefär ett år. När arbetsgivaren överklagade till AD tog det ytterligare ett halvår.

– Det är mycket väntan. Vi agerade snabbt på det vi kunde, men sedan ska man vänta på att arbetsgivaren ska komma in med svaromål och få tid i rätten.

Under hösten fick Margit Mattsson rätt även i Arbetsdomstolen. Då handlade det inte så mycket om pengarna längre, utan om upprättelse.

– Det blev viktigt ur ett större perspektiv. Jag vet att det är vanligt att man har provisionslöner inom säljbranschen och att arbetsgivaren ibland beter sig riktigt illa. Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det. Nu känns det skönt som människa att jag fått rätt. Vi har nog alla ett inre rättspatos i oss.

FÖR DIG SOM HAR PROVISIONSLÖN

➧ Försök att få en grundlön som ger dig ekonomisk trygghet. Omfattas arbetsplatsen av Unionens löneavtal ska grundlönen inte ligga under en lägstalön i kollektivavtalet eller i branschen.

➧ Ta reda på hur du kan påverka ditt arbetsresultat och därmed provisionen.

➧ Diskutera dina mål med din chef. Du ska ha resultatmål som är rimliga och lätta att begripa och mäta.

➧ Provisionen bör revideras årligen. Du bör även diskutera storleken på de delar av lönen som är provisionsbaserad.

➧ Se till att du och chefen är överens om vad som gäller om du blir sjuk, det vill säga hur sjuklönen ska beräknas. Med kollektivavtal är detta redan reglerat.

➧ Både din fasta lön och en beräkning av dina rörliga lönedelar ska ligga till grund för arbetsgivarens avsättningar till pension, sjukförsäkring med mera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet

Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.

Lön

Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena

Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 december 2025, kl 10:56
Svenska sedlar och mynt i kronor, illustration för artikel om snittlöner och högst betalda yrken i Sverige.
IT-arkitekter, systemutvecklare och civilingenjörer tillhör de yrkesgrupper som har högst genomsnittlig månadslön i Sverige, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Foto: Martina Holmberg/TT.

Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor. 

– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken. 

Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.

IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda

Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.

Peter Beijron, statistiker, Medlingsinstitutet. Porträttbild.
Peter Beijron. Foto: Erik Thor.

– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.

Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.

Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor. 

– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.

Privat sektor driver högre löner och större lönespridning

Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.

–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han. 

Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare. 

– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.

De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige


Läkare: 77 000 kr/månad.

Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.

Jurister: 61 300 kr/mån.

Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.

Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.

IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.

Tandläkare: 54 600 kr/mån.

Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.

Veterinärer: 53 000 kr/mån.

Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.

Källa: Medlingsinstitutet.