Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Snabba förändringar, komplexitet och oförutsägbarhet är det nya normala. Men kontroll är inte längre universallösningen. Tvärtom.
Osäkerheten i dagens arbetsliv kan ofta inte tyglas genom att en chef pekar med hela handen och ensam tar kommandot. I stället för kontroll kan den mest effektiva ledningsstrategin vara att tänka omvänt: Att släppa kontrollen och ge medarbetarna mer tillit. Och framför allt att peppa alla att slå sina kloka huvuden ihop och samarbeta för att hitta gemensamma problemlösningar.
Med andra ord att tillämpa ett tillitsbaserat ledarskap.
– Det är ett pragmatiskt sätt att rusta sig för en ny verklighet där teknikutveckling, globalisering och miljöfrågan skapar nya villkor. Ledning med tillit är inte fråga om något flum utan är en nödvändig omställning, säger organisationskonsult Charlotta Lundgren, legitimerad psykolog och organisationskonsult, som har skrivit den nyutkomna boken Tillitsbaserat ledarskap – handbok för chefer och medarbetare.
Hon framhåller att den avgörande framgångsfaktorn är att fokusera på kollektivets kapacitet.
– Det fungerar inte längre att bygga en verksamhet kring några få smarta personer. Enskilda individer har helt enkelt inte tillräcklig kognitiv kapacitet att ensamma klara dagens krav. För att en verksamhet eller en organisation ska kunna vara hållbar behöver vi i stället mobilisera den mångfald av perspektiv och synsätt som finns i ett kollektiv, säger Charlotta Lundgren.
Hon menar att den traditionella ledningsfilosofin som bygger på hierarkier, makt, ordergivning och kontroll har spelat ut sin roll. Det gäller lika mycket i offentlig sektor som i det privata näringslivet.
Men synsättet att leda med tillit är fortfarande ovant och Charlotta Lundberg har under sina kurser märkt att filosofin till en början kan svara vår att greppa. Många deltagare efterlyser mallar och checklistor för att förstå hur man ska göra i praktiken.
– Det brukar ta ett tag innan det faller på plats att tillitsbaserat ledarskap inte är ett mål som kan uppnås utan strävan, en riktning. Därför finns det heller inga enkla och självklara lösningar som passar alla, förklarar hon.
Det fungerar inte längre att bygga en verksamhet kring några få smarta personer
En annan vanlig invändning är: Om nu alla ska vara ledare, då behöver vi väl ingen chef?
– Men nej, tillitsbaserad ledning gör inte att chefen blir mindre viktig, framhåller Charlotta Lundberg.
Så här skriver hon i sin bok:
”Tillit innebär inte fritt valt arbete, att var och en får göra som den vill. Chefen ska inte abdikera från sin roll att styra och leda för att de har tillit till sina medarbetare. Tvärtom.”
Precis som i andra ledarskapsstrategier har chefen ansvaret för att påverka medarbetarna att gå i önskad riktning. En tillitsfull chef har sin främsta uppgift som vägledande möjliggörare.
Charlotta Lundgren liknar det vid en förälder som uppfostrar och stöder när barnet är litet och sedan släpper på tyglarna när det vuxit upp.
Nyckelord för tillitsfullt ledarskap är gemenskap, engagemang och öppenhet. Det senare är en nödvändighet för att ta de risker som krävs för att hantera en oförutsägbar samtid.
– Ledaren behöver skapa sammanhållning, gemensamma visioner och lägga grunden till en trygghet där det kollektiva kapitalet kan blomstra. Tydlighet är superviktigt eftersom alla måste dra åt samma håll, säger Charlotta Lundgren.
Ingen modern organisation har råd med en kultur som är baserad på rädsla
Att utveckla medarbetarnas förmågor ställer också nya och högre krav på en chef. Och det gäller också att göra upp med en förlegad syn på ledarskap.
– Nu när kontroll inte längre fungerar måste ledarskapet i stället baseras på kunskap om människors beteenden, vad som får oss motiverade och hur våra färdigheter kan utvecklas, förtydligar Charlotta Lundgren. Att vi känner oss psykologiskt trygga på arbetsplatsen är särskilt avgörande. Vi är känsliga för signaler om att vi inte passar in.
Men vad gör då chefen med en medarbetare som inte är beredd att axla sitt ansvar? Även här kan lösningen vara att ta forskningen i neurokemi till hjälp: Våra mänskliga hjärnor är inställda på överlevnad och när vi upplever psykologisk otrygghet får vi därför ett påslag i hotsystemet. All kapacitet är inställd på överlevnad och det finns inte utrymme till annat, som avancerad problemlösning eller nytänkande. Därför är det förödande med försvarsinställda hjärnor på en arbetsplats, skriver Charlotta Lundgren i boken.
Hjärnans reaktion på otrygghet kan förklara varför vissa medarbetare är taggiga och försöker att undvika att jobba.
– Ingen modern organisation har råd med en kultur som är baserad på rädsla. Vi behöver ha med oss våra kloka och innovativa hjärnor på jobbet. Som chef behöver du ha inställningen att de allra flesta medarbetare presterar bättre i en tillitsfull miljö. Det finns individer som inte gör sitt jobb och som man inte kan bemöta med tillit, då behöver man utöva mer kontroll i sitt ledarskap. Det vore destruktivt att undvika den delen av ledarskapet där det behövs, säger hon.
Höj medvetenheten för att ni framöver kommer att bli tvungna att anpassa er och möta ”förväntad oförutsägbarhet”. Detaljstyrning och kontroll kommer att ersättas av mer självständighet och ett kollektivt tänkande. Det går inte längre att förlita sig på individuell genialitet.
Alla behöver förändra sitt sätt att agera för det gemensamma målet. Du behöver delegera ansvar och befogenheter till medarbetarna. Det kräver att du också har koll på vad de behöver för att lyckas i sina nya roller.
Skaffa kunskap om modern motivationsforskning. Autonomi är väsentligt för att medarbetarnas engagemang ska frodas. Målet är att de ska komma bort från självcentrering och i stället arbeta för verksamhetens gemensamma bästa.
Skapa en grogrund för psykologisk trygghet i gruppen genom välkomna olikheter och uppriktighet. Trygghet är en förutsättning för att vara kreativ och lösningsfokuserad. Rädda människor blir defensiva eller passiva.
När komplexa situationer ska hanteras blir det fel ibland. Håll inte medarbetarna ansvariga för misstag utan uppmuntra i stället en vana att pröva sig fram. Det är en förutsättning för att en innovationskultur ska växa fram.
Grundbulten i tillitsbaserat arbete är att arbeta med andra, ofta många andra. Det finns säkert duktiga medarbetare som hellre arbetar ensamma. Övertyga dem om att gruppen kan ha en överlägsen förmåga att lösa utmaningar tillsammans.
Chefens roll handlar ofta om att ställa viktiga frågor – inte om att servera svaren. Du behöver skapa tid och plats för att ni tillsammans ska utforska möjligheter och lära av varandra. Testa, reflektera, justera, utvärdera och pröva igen.
Text: Gertrud Dahlberg
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.
Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.
Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.
Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.
Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.
Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.
Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.
Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.
Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.
Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.
Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.
Text: Gertrud Dahlberg.
Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.