Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så funkar tillitsbaserat ledarskap

Förtroende i stället för kontroll. Samarbete i stället för individuella prestationer. Och dessutom en chef som är viktigare än någonsin. Det är grunderna i tillitsbaserat ledarskap.
Publicerad
Medarbetare håller upp ett nät för en annan medarbetare.
Som chef behöver du ha inställningen att de allra flesta medarbetare presterar bättre i en tillitsfull miljö. Illustration: Karolina Lilliequist

Snabba förändringar, komplexitet och oförutsägbarhet är det nya normala. Men kontroll är inte längre universallösningen. Tvärtom.

Osäkerheten i dagens arbetsliv kan ofta inte tyglas genom att en chef pekar med hela handen och ensam tar kommandot. I stället för kontroll kan den mest effektiva ledningsstrategin vara att tänka omvänt: Att släppa kontrollen och ge medarbetarna mer tillit. Och framför allt att peppa alla att slå sina kloka huvuden ihop och samarbeta för att hitta gemensamma problemlösningar.

Med andra ord att tillämpa ett tillitsbaserat ledarskap.

– Det är ett pragmatiskt sätt att rusta sig för en ny verklighet där teknikutveckling, globalisering och miljöfrågan skapar nya villkor. Ledning med tillit är inte fråga om något flum utan är en nödvändig omställning, säger organisationskonsult Charlotta Lundgren, legitimerad psykolog och organisationskonsult, som har skrivit den nyutkomna boken Tillitsbaserat ledarskap – handbok för chefer och medarbetare.

Hon framhåller att den avgörande framgångsfaktorn är att fokusera på kollektivets kapacitet.

– Det fungerar inte längre att bygga en verksamhet kring några få smarta personer. Enskilda individer har helt enkelt inte tillräcklig kognitiv kapacitet att ensamma klara dagens krav. För att en verksamhet eller en organisation ska kunna vara hållbar behöver vi i stället mobilisera den mångfald av perspektiv och synsätt som finns i ett kollektiv, säger Charlotta Lundgren.

Hon menar att den traditionella ledningsfilosofin som bygger på hierarkier, makt, ordergivning och kontroll har spelat ut sin roll. Det gäller lika mycket i offentlig sektor som i det privata näringslivet.

Men synsättet att leda med tillit är fortfarande ovant och Charlotta Lundberg har under sina kurser märkt att filosofin till en början kan svara vår att greppa. Många deltagare efterlyser mallar och checklistor för att förstå hur man ska göra i praktiken.

– Det brukar ta ett tag innan det faller på plats att tillitsbaserat ledarskap inte är ett mål som kan uppnås utan strävan, en riktning. Därför finns det heller inga enkla och självklara lösningar som passar alla, förklarar hon.

Det fungerar inte längre att bygga en verksamhet kring några få smarta personer

En annan vanlig invändning är: Om nu alla ska vara ledare, då behöver vi väl ingen chef?

– Men nej, tillitsbaserad ledning gör inte att chefen blir mindre viktig, framhåller Charlotta Lundberg.

Så här skriver hon i sin bok:

”Tillit innebär inte fritt valt arbete, att var och en får göra som den vill. Chefen ska inte abdikera från sin roll att styra och leda för att de har tillit till sina medarbetare. Tvärtom.”

Precis som i andra ledarskapsstrategier har chefen ansvaret för att påverka medarbetarna att gå i önskad riktning. En tillitsfull chef har sin främsta uppgift som vägledande möjliggörare.

Charlotta Lundgren liknar det vid en förälder som uppfostrar och stöder när barnet är litet och sedan släpper på tyglarna när det vuxit upp.

Nyckelord för tillitsfullt ledarskap är gemenskap, engagemang och öppenhet. Det senare är en nödvändighet för att ta de risker som krävs för att hantera en oförutsägbar samtid.

– Ledaren behöver skapa sammanhållning, gemensamma visioner och lägga grunden till en trygghet där det kollektiva kapitalet kan blomstra. Tydlighet är superviktigt eftersom alla måste dra åt samma håll, säger Charlotta Lundgren.

Ingen modern organisation har råd med en kultur som är baserad på rädsla

Att utveckla medarbetarnas förmågor ställer också nya och högre krav på en chef. Och det gäller också att göra upp med en förlegad syn på ledarskap.

– Nu när kontroll inte längre fungerar måste ledarskapet i stället baseras på kunskap om människors beteenden, vad som får oss motiverade och hur våra färdigheter kan utvecklas, förtydligar Charlotta Lundgren. Att vi känner oss psykologiskt trygga på arbetsplatsen är särskilt avgörande. Vi är känsliga för signaler om att vi inte passar in.

Men vad gör då chefen med en medarbetare som inte är beredd att axla sitt ansvar? Även här kan lösningen vara att ta forskningen i neurokemi till hjälp: Våra mänskliga hjärnor är inställda på överlevnad och när vi upplever psykologisk otrygghet får vi därför ett påslag i hotsystemet. All kapacitet är inställd på överlevnad och det finns inte utrymme till annat, som avancerad problemlösning eller nytänkande. Därför är det förödande med försvarsinställda hjärnor på en arbetsplats, skriver Charlotta Lundgren i boken.

Hjärnans reaktion på otrygghet kan förklara varför vissa medarbetare är taggiga och försöker att undvika att jobba.

– Ingen modern organisation har råd med en kultur som är baserad på rädsla. Vi behöver ha med oss våra kloka och innovativa hjärnor på jobbet. Som chef behöver du ha inställningen att de allra flesta medarbetare presterar bättre i en tillitsfull miljö. Det finns individer som inte gör sitt jobb och som man inte kan bemöta med tillit, då behöver man utöva mer kontroll i sitt ledarskap. Det vore destruktivt att undvika den delen av ledarskapet där det behövs, säger hon.

 

7 steg för att lyckas med tillitsbaserat ledarskap

1. Skapa förståelse för ett mer komplext arbetssätt

Höj medvetenheten för att ni framöver kommer att bli tvungna att anpassa er och möta ”förväntad oförutsägbarhet”. Detaljstyrning och kontroll kommer att ersättas av mer självständighet och ett kollektivt tänkande. Det går inte längre att förlita sig på individuell genialitet.

2. Utveckla medarbetarna

Alla behöver förändra sitt sätt att agera för det gemensamma målet. Du behöver delegera ansvar och befogenheter till medarbetarna. Det kräver att du också har koll på vad de behöver för att lyckas i sina nya roller.

3. Möjliggör motivation och engagemang

Skaffa kunskap om modern motivationsforskning. Autonomi är väsentligt för att medarbetarnas engagemang ska frodas. Målet är att de ska komma bort från självcentrering och i stället arbeta för verksamhetens gemensamma bästa.

4. Jaga bort rädslan

Skapa en grogrund för psykologisk trygghet i gruppen genom välkomna olikheter och uppriktighet. Trygghet är en förutsättning för att vara kreativ och lösningsfokuserad. Rädda människor blir defensiva eller passiva.

5. Välkomna misstag

När komplexa situationer ska hanteras blir det fel ibland. Håll inte medarbetarna ansvariga för misstag utan uppmuntra i stället en vana att pröva sig fram. Det är en förutsättning för att en innovationskultur ska växa fram.

6. Betona vikten av samarbete

Grundbulten i tillitsbaserat arbete är att arbeta med andra, ofta många andra. Det finns säkert duktiga medarbetare som hellre arbetar ensamma. Övertyga dem om att gruppen kan ha en överlägsen förmåga att lösa utmaningar tillsammans.

7. Undersök och skapa tillsammans

Chefens roll handlar ofta om att ställa viktiga frågor – inte om att servera svaren. Du behöver skapa tid och plats för att ni tillsammans ska utforska möjligheter och lära av varandra. Testa, reflektera, justera, utvärdera och pröva igen.

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet

Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.

Ledarskap

Kläderna gör chefen – så påverkar din stil ledarskap, makt och förtroende

Även om du inte bryr dig avslöjar kläderna ditt ledarskap och påverkar både dig själv och andra. Lär av stilexperterna hur du ska klä dig – och vad du bör undvika.
Publicerad 25 februari 2026, kl 08:00
Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor av designern Issey Miyake.
Klädseln påverkar hur en chef uppfattas – både av medarbetare och omvärld. En genomtänkt stil kan signalera trygghet, kompetens och ledarskap. Andra går sin egen väg. Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor. Paul Sakuma/AP.

Jenny Åberg fick sitt första chefsjobb redan som 19-åring. Då insåg hon vikten av att vara rätt klädd för sitt jobb.

– När jag hade på mig en kavaj och vit skjorta fick jag mer pondus och bemöttes på ett annat sätt än mina jämnåriga arbetskamrater som var mer ledigt klädda. Det blev tydligt att min propra klädsel signalerade kompetens och förtroende, säger hon.

Den insikten har Jenny Åberg sedan burit med sig genom sina 20 år som chef i ett flertal globala företag och plats i ledningsgrupper världen över. Och hon har kommit fram till universalplagget som alltid fungerar – både för män och kvinnor:

– En snygg kavaj är garderobens stöttepelare. Vill du sedan snabbt klä ned dig och känna dig lite ledigare är det ju bara att ta av den, konstaterar hon.

Kläder som ledarskap – därför spelar chefens stil roll

Jenny Åberg, stilexpert
Jenny Åberg.

I affärssammanhang har Jenny Åberg varit noga med att leva efter det gamla talesättet ”som man är klädd blir man hädd” och med andra ord förstått att vi sekundsnabbt blir bedömda och bemötta efter vår klädsel. Ändå har det ibland blivit klädmissar.

– Jag har svettats i konstiga material, dragit i en tröja som varit för kort och stått framför spegeln och känt mig fel. Men ibland även känt mig helrätt. Utan att riktigt ha fattat varför.

Efter en omorganisation för nio år sedan stod Jenny Åberg utan jobb. Hon beslöt att sadla om och skaffa sig den kunskap som hon själv saknat i chefsrollen. Hon utbildade sig till kläd- och hårstylist samt till makeupartist.

I dag driver hon det Malmöbaserade företaget Proper Style By J, som nischat in sig på att hjälpa människor i ledande position att klä sig för arbetslivet. Och inte minst att förstå vad vi egentligen kommunicerar med vår klädsel.

– Kläder är ett tyst och kodat språk som du själv och andra intuitivt uppfattar.

Grupp möts runt en chef som leder en genomgång och visar hur professionell klädsel förstärker ledarskap och arbetskommunikation.
Rätt klädsel kan förstärka chefens auktoritet och skapa tydligare kommunikation – något som stilexperter menar påverkar ledarskapet mer än vi tror. Foto: Colourbox.

Modehistorikern Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, är inne på samma tanke.

– Vare sig vi vill det eller inte sänder vår klädsel ut signaler både om oss själva och företaget vi representerar. Som chef är det viktigt att vara i samklang med hur företaget vill profilera sig, säger hon.

Från auktoritet till närhet – så påverkar klädseln ditt ledarskap

Emma Severinsson
Emma Severinsson.

Emma Severinsson menar att kläder även är ett sätt att markera distans eller närhet till medarbetarna.

– Klädseln antyder även vilket ledarskap du vill förmedla. Historiskt sett har en korrekt och stramt klädd chef signalerat ”jag bestämmer”. Det vill säga makt och avstånd till sina underordnade, säger Emma Severinsson.

Numera är klädkoderna, liksom ledarskapet, mer varierat och komplext. Exempelvis är klädseln på en kreativ reklambyrå mer ledig jämfört med ett konservativt företag, som en bank.

– Sedan gammalt finns det även en utbredd föreställning om att en strikt klädsel gör oss mer disciplinerade. Något som i sin tur är kopplat till en ökad prestation. Det synsättet finns fortfarande kvar, säger Emma Severinsson.

Kavajen som maktsymbol – ett plagg som fungerar överallt

Jenny Åberg ser även en stark koppling mellan kläder och självförtroende.

– När du känner dig rätt klädd för ditt arbete blir du också säkrare. Det gör också att du kan leverera mer, menar hon.

Grundregeln för en chef är att hellre vara uppklädd än nedklädd, enligt Jenny Åberg.

– Men det handlar inte om att flasha dyra märken. Dyrt är inte per automatik snyggt. Loggor för exklusiva märken kan dessutom skapa onödig distans och verka skrytigt. En välsittande kavaj från någon av kedjorna fungerar ofta utmärkt, påpekar hon.

I stället är snitt, form och färg avgörande. Och viktigast av allt är att anpassa sin klädsel till olika tillfällen.

tecknad illustration av olika sorters chefskläder som representerar stil, makt och förtroende i arbetslivet
Vad säger din klädsel om dig som chef? Och hur klär du dig för trovärdigt ledarskap? Illustration: Monica Lind.

När powerkostymen blir fel – och när den behövs

– När du ska ha ett medarbetarsamtal och vill signalera medkänsla och värme kan det vara idé att klä dig avslappnat i mjukare snitt och varmare färger än på ett ledningsmöte med de högsta cheferna. Då är det ofta läge att ta fram en powerkostym, som signalerar framåtanda och beslutsamhet, säger Jenny Åberg.

Tricket för att kunna vara rätt klädd vid varje tillfälle är att bygga upp en så kallad kapselgarderob, med ett fåtal utvalda favoritplagg.

– En bra utgångspunkt är att ha 35 olika plagg som sedan kan kombineras i 100 olika outfits. Det skapar en enkel klädvardag som sparar mycket tid. Det hjälper även den som inte är klädintresserad.

Jenny Åberg framhåller att du som chef även sätter standarden för hur dina medarbetare ska klä sig.

– Min övertygelse är att kläder påverkar både dig själv och andra. Ofta mycket mer än vi tror.


Text: Gertrud Dahlberg

5 STILFULLA STÖTTEPELARE

… för både män och kvinnor:

→ Välsittande kavaj 
→ Mörka jeans och kostymbyxor 
→ Ljus skjorta 
→ Personligt armbandsur 
→ Putsade skor 
Källa: Jenny Åberg

JENNY ÅBERGS BÄSTA TIPS

→ Satsa på en garderob med basplagg som kan kombineras till många olika utstyrslar. 
→ Klä dig rätt efter situationen. En “powerkostym” som funkar på ett ledningsmöte kan skapa distans och kyla vid ett medarbetarsamtal. 

→ Dyrt är inte alltid lika med snyggt. Det kan ge ett snobbigt och skrytigt intryck med loggor och märkeskläder. 

→ Putsa glasögon, dator och telefon. Det förstärker intrycket av du har ordning och skapar förtroende.

→ Ha koll på vilka färgnyanser som passar dig. Annars riskerar du att se trött och sliten ut. → Se accessoarer och trendiga plagg som godis att strössla med för att lätta upp om det känns för stramt och tråkigt. 

→ Skippa billiga läsglasögon som ofta ger ett slarvigt intryck. Satsa i stället på ett par snygga progressiva glasögon.