Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefers arbetsmiljö under lupp

Arbetsmiljön för chefer i privat sektor är ett bortglömt och outforskat område. Det vill Arbetsmiljöverket råda bot på genom att inspektera 900 arbetsplatser.
Lina Björk Publicerad
kvinna som tar sig på axeln
Arbetsmiljöverket har inlett inspektioner för att titta närmare på chefers arbetsmiljö. Foto: Shutterstock

Som mellanchef är det lätt att känna press både uppifrån och nedifrån i organisationen.

Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Malin Cato.

– Chefer glöms ofta bort i det systematiska arbetsmiljöarbetet, samtidigt som de bär en stor börda. Det är inte ovanligt att chefen får agera terapeut, ekonom, arbetsgivare och coach i samma person – vilket inte är helt lätt, säger Malin Cato på Arbetsmiljöverket, som projektleder inspektionsinsatsen.

Fokus för Arbetsmiljöverkets insatser kommer att vara balansen mellan krav och resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, arbetstoppar och hur chefer får möjlighet att prioritera sitt jobb och sin tid.


Chefer osynliga i arbetsmiljöarbetet

Myndigheten kommer även att undersöka om det finns rutiner för kränkande särbehandling för just chefer. Det man hittills har sett under inspektionerna är att chefen ofta hamnar under radarn.

– Chefen är osynlig i arbetsmiljöarbetet. Ofta när företaget gör medarbetarundersökningar särskiljer man inte chefens arbetsmiljörisker och saknar också rutiner för det.

Ett annat problem som chefer ofta utsätts för är bristen på introduktion. Många chefer får lära sig företaget först på plats och får ingen eller för kort presentation av arbetsgivarens mål, syften och värderingar.

– Chefer blir lite self-made på företagen. De skapar sin egen roll, vilket är ett stort ansvar, konstaterar Malin Cato.
 

Inspektioner i hela landet

Sammanlagt kommer cirka 900 inspektioner att genomföras över hela landet, med fokus på första linjens chefer. Ungefär en tredjedel är redan utförda. Bland arbetsplatserna hittas bland annat konsultverksamheter och reklambyråer, samt olika slags huvudkontor inom privat sektor. Branschområden där man sett att det finns förbättringspotential inom arbetsmiljöfrågorna.

– Att det blev just chefer i privat sektor den här gången handlar om att vi behöver föra upp deras frågor på agendan. Det finns ett stort behov av att förbättra arbetsmiljön för just dem, säger Malin Cato.

Inspektionerna ska vara klara i december 2023. Arbetsmiljöverket kommer att skriva en rapport om sina iakttagelser, som också ska lämnas över till arbetsmarknadsdepartementet.

Vad vill förbättra i din arbetsmiljö som chef?

Jacob Edholm
Jacob Edholm

Jacob Edholm, chef Remote Tower Center, Luftfartsverket.

– Tekniken är en del. Chefen är handläggare med många system att administrera där man är sällananvändare och då blir tiden jag har för att utöva mitt chefskap lidande.

– Min arbetstid är en annan viktig sak. En lucka i Outlook betyder inte att jag inte arbetar, utan att jag inte har ett bokat möte. Man bör ha jobbat fram en policy kring det och vilken tillgänglighet arbetsgivare förväntar sig av chefen: ska mobilen vara på, under vilka tider har vi möten på dagarna och så vidare.

 

Erika Andersson
Erika Andersson

Erika Andersson, vd, Novare.

– Som högsta chef skulle jag vilja förbättra min egen förmåga att ta ansvar för min egen kompetensutveckling. Hitta tid för reflektion och sätta upp tydliga mål. Det är något som jag förväntar mig att mina medarbetare gör, men det är lätt att glömma bort sig själv. Som ledare är jag dessutom en förebild för personer i min omgivning.

– I övrigt är jag nöjd med min arbetsmiljö och ser inga direkta hinder om jag vill ändra på något. Min chef (ordförande) ger mig utrymme att styra min egen tid och mina prioriteringar, vilket jag uppskattar mycket.

Olof Alström
Olof Alström

Olof Almström, HR-Manager, Hochtief Infrastructure.

– Tidsbristen gör sig ständigt påmind för mig som chef. Jag vill göra ett bra jobb, se till organisationens förväntningar och målsättningar. Men ofta finns det inte tillräckligt med tid för att nå upp till den ambitionsnivån.

– Jag skulle vilja jobba mer med den organisatoriska arbetsmiljön och utbilda chefer för att på riktigt kunna implementera kunskapen i vardagen. Jag skulle även vilja delegera mer, så att jag skulle kunna fokusera på kärnverksamheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontières, MSF grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MSF arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.