Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Chefers arbetsmiljö under lupp
Arbetsmiljön för chefer i privat sektor är ett bortglömt och outforskat område. Det vill Arbetsmiljöverket råda bot på genom att inspektera 900 arbetsplatser.
Som mellanchef är det lätt att känna press både uppifrån och nedifrån i organisationen.
– Chefer glöms ofta bort i det systematiska arbetsmiljöarbetet, samtidigt som de bär en stor börda. Det är inte ovanligt att chefen får agera terapeut, ekonom, arbetsgivare och coach i samma person – vilket inte är helt lätt, säger Malin Cato på Arbetsmiljöverket, som projektleder inspektionsinsatsen.
Fokus för Arbetsmiljöverkets insatser kommer att vara balansen mellan krav och resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, arbetstoppar och hur chefer får möjlighet att prioritera sitt jobb och sin tid.
Chefer osynliga i arbetsmiljöarbetet
Myndigheten kommer även att undersöka om det finns rutiner för kränkande särbehandling för just chefer. Det man hittills har sett under inspektionerna är att chefen ofta hamnar under radarn.
– Chefen är osynlig i arbetsmiljöarbetet. Ofta när företaget gör medarbetarundersökningar särskiljer man inte chefens arbetsmiljörisker och saknar också rutiner för det.
Ett annat problem som chefer ofta utsätts för är bristen på introduktion. Många chefer får lära sig företaget först på plats och får ingen eller för kort presentation av arbetsgivarens mål, syften och värderingar.
– Chefer blir lite self-made på företagen. De skapar sin egen roll, vilket är ett stort ansvar, konstaterar Malin Cato.
Inspektioner i hela landet
Sammanlagt kommer cirka 900 inspektioner att genomföras över hela landet, med fokus på första linjens chefer. Ungefär en tredjedel är redan utförda. Bland arbetsplatserna hittas bland annat konsultverksamheter och reklambyråer, samt olika slags huvudkontor inom privat sektor. Branschområden där man sett att det finns förbättringspotential inom arbetsmiljöfrågorna.
– Att det blev just chefer i privat sektor den här gången handlar om att vi behöver föra upp deras frågor på agendan. Det finns ett stort behov av att förbättra arbetsmiljön för just dem, säger Malin Cato.
Inspektionerna ska vara klara i december 2023. Arbetsmiljöverket kommer att skriva en rapport om sina iakttagelser, som också ska lämnas över till arbetsmarknadsdepartementet.
Vad vill förbättra i din arbetsmiljö som chef?
Jacob Edholm, chef Remote Tower Center, Luftfartsverket.
– Tekniken är en del. Chefen är handläggare med många system att administrera där man är sällananvändare och då blir tiden jag har för att utöva mitt chefskap lidande.
– Min arbetstid är en annan viktig sak. En lucka i Outlook betyder inte att jag inte arbetar, utan att jag inte har ett bokat möte. Man bör ha jobbat fram en policy kring det och vilken tillgänglighet arbetsgivare förväntar sig av chefen: ska mobilen vara på, under vilka tider har vi möten på dagarna och så vidare.
Erika Andersson, vd, Novare.
– Som högsta chef skulle jag vilja förbättra min egen förmåga att ta ansvar för min egen kompetensutveckling. Hitta tid för reflektion och sätta upp tydliga mål. Det är något som jag förväntar mig att mina medarbetare gör, men det är lätt att glömma bort sig själv. Som ledare är jag dessutom en förebild för personer i min omgivning.
– I övrigt är jag nöjd med min arbetsmiljö och ser inga direkta hinder om jag vill ändra på något. Min chef (ordförande) ger mig utrymme att styra min egen tid och mina prioriteringar, vilket jag uppskattar mycket.
Olof Almström, HR-Manager, Hochtief Infrastructure.
– Tidsbristen gör sig ständigt påmind för mig som chef. Jag vill göra ett bra jobb, se till organisationens förväntningar och målsättningar. Men ofta finns det inte tillräckligt med tid för att nå upp till den ambitionsnivån.
– Jag skulle vilja jobba mer med den organisatoriska arbetsmiljön och utbilda chefer för att på riktigt kunna implementera kunskapen i vardagen. Jag skulle även vilja delegera mer, så att jag skulle kunna fokusera på kärnverksamheten.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Bob Hansson: ”Snälla människor är bättre på sitt jobb”
Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”.
Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor.
– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han.
Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel.
Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på.
–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna.
Berätta för chefen när din kollega gör något bra
Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre.
Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar.
– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten.
Hurdå?
– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.
Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva.
Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter.
– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.
Snällhet grund för kollektiv intelligens
Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.
– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.
Viktigt vara snäll mot dig själv
Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.
– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv?
Bob Hanssons snällhetstips:
- Håll om någon
- Överraska någon
- Gör så mycket du orkar och förbanna inte dig själv när du inte orkar.
- Gör något som andra upplever som konstigt så att de kan känna sig normala.
- Ta tre minuters semester. Sätt dig eller lägg dig ner och gör inget som helst nyttigt för en stund.
- Om du har barn, påminn dig vid behov: ”jag tar hand om mitt barn för att mitt barn ska lära sig att ta hand om andra. Jag tar hand om mig själv för att mitt barn ska lära sig att ta hand om sig själv”.
- När du hör dig kritisera dig själv, böj på knäna och sträck ut armarna och säg med så ljus röst du kan ”nu tänkte jag något tokigt igen” Det pinsamma som uppstår kommer göra att din hjärna gör allt den kan för att situationen inte ska uppstå igen.
- Om du har en chef som är rädd och därför elak, underskatta inte hur det påverkar dig. Överväg att byta till en annan arbetsplats. Du är inte överkänslig, du är värdefull.
