Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefers arbetsmiljö under lupp

Arbetsmiljön för chefer i privat sektor är ett bortglömt och outforskat område. Det vill Arbetsmiljöverket råda bot på genom att inspektera 900 arbetsplatser.
Lina Björk Publicerad
kvinna som tar sig på axeln
Arbetsmiljöverket har inlett inspektioner för att titta närmare på chefers arbetsmiljö. Foto: Shutterstock

Som mellanchef är det lätt att känna press både uppifrån och nedifrån i organisationen.

Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Malin Cato.

– Chefer glöms ofta bort i det systematiska arbetsmiljöarbetet, samtidigt som de bär en stor börda. Det är inte ovanligt att chefen får agera terapeut, ekonom, arbetsgivare och coach i samma person – vilket inte är helt lätt, säger Malin Cato på Arbetsmiljöverket, som projektleder inspektionsinsatsen.

Fokus för Arbetsmiljöverkets insatser kommer att vara balansen mellan krav och resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, arbetstoppar och hur chefer får möjlighet att prioritera sitt jobb och sin tid.


Chefer osynliga i arbetsmiljöarbetet

Myndigheten kommer även att undersöka om det finns rutiner för kränkande särbehandling för just chefer. Det man hittills har sett under inspektionerna är att chefen ofta hamnar under radarn.

– Chefen är osynlig i arbetsmiljöarbetet. Ofta när företaget gör medarbetarundersökningar särskiljer man inte chefens arbetsmiljörisker och saknar också rutiner för det.

Ett annat problem som chefer ofta utsätts för är bristen på introduktion. Många chefer får lära sig företaget först på plats och får ingen eller för kort presentation av arbetsgivarens mål, syften och värderingar.

– Chefer blir lite self-made på företagen. De skapar sin egen roll, vilket är ett stort ansvar, konstaterar Malin Cato.
 

Inspektioner i hela landet

Sammanlagt kommer cirka 900 inspektioner att genomföras över hela landet, med fokus på första linjens chefer. Ungefär en tredjedel är redan utförda. Bland arbetsplatserna hittas bland annat konsultverksamheter och reklambyråer, samt olika slags huvudkontor inom privat sektor. Branschområden där man sett att det finns förbättringspotential inom arbetsmiljöfrågorna.

– Att det blev just chefer i privat sektor den här gången handlar om att vi behöver föra upp deras frågor på agendan. Det finns ett stort behov av att förbättra arbetsmiljön för just dem, säger Malin Cato.

Inspektionerna ska vara klara i december 2023. Arbetsmiljöverket kommer att skriva en rapport om sina iakttagelser, som också ska lämnas över till arbetsmarknadsdepartementet.

Vad vill förbättra i din arbetsmiljö som chef?

Jacob Edholm
Jacob Edholm

Jacob Edholm, chef Remote Tower Center, Luftfartsverket.

– Tekniken är en del. Chefen är handläggare med många system att administrera där man är sällananvändare och då blir tiden jag har för att utöva mitt chefskap lidande.

– Min arbetstid är en annan viktig sak. En lucka i Outlook betyder inte att jag inte arbetar, utan att jag inte har ett bokat möte. Man bör ha jobbat fram en policy kring det och vilken tillgänglighet arbetsgivare förväntar sig av chefen: ska mobilen vara på, under vilka tider har vi möten på dagarna och så vidare.

 

Erika Andersson
Erika Andersson

Erika Andersson, vd, Novare.

– Som högsta chef skulle jag vilja förbättra min egen förmåga att ta ansvar för min egen kompetensutveckling. Hitta tid för reflektion och sätta upp tydliga mål. Det är något som jag förväntar mig att mina medarbetare gör, men det är lätt att glömma bort sig själv. Som ledare är jag dessutom en förebild för personer i min omgivning.

– I övrigt är jag nöjd med min arbetsmiljö och ser inga direkta hinder om jag vill ändra på något. Min chef (ordförande) ger mig utrymme att styra min egen tid och mina prioriteringar, vilket jag uppskattar mycket.

Olof Alström
Olof Alström

Olof Almström, HR-Manager, Hochtief Infrastructure.

– Tidsbristen gör sig ständigt påmind för mig som chef. Jag vill göra ett bra jobb, se till organisationens förväntningar och målsättningar. Men ofta finns det inte tillräckligt med tid för att nå upp till den ambitionsnivån.

– Jag skulle vilja jobba mer med den organisatoriska arbetsmiljön och utbilda chefer för att på riktigt kunna implementera kunskapen i vardagen. Jag skulle även vilja delegera mer, så att jag skulle kunna fokusera på kärnverksamheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.