Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefers arbetsmiljö under lupp

Arbetsmiljön för chefer i privat sektor är ett bortglömt och outforskat område. Det vill Arbetsmiljöverket råda bot på genom att inspektera 900 arbetsplatser.
Lina Björk Publicerad
kvinna som tar sig på axeln
Arbetsmiljöverket har inlett inspektioner för att titta närmare på chefers arbetsmiljö. Foto: Shutterstock

Som mellanchef är det lätt att känna press både uppifrån och nedifrån i organisationen.

Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Malin Cato.

– Chefer glöms ofta bort i det systematiska arbetsmiljöarbetet, samtidigt som de bär en stor börda. Det är inte ovanligt att chefen får agera terapeut, ekonom, arbetsgivare och coach i samma person – vilket inte är helt lätt, säger Malin Cato på Arbetsmiljöverket, som projektleder inspektionsinsatsen.

Fokus för Arbetsmiljöverkets insatser kommer att vara balansen mellan krav och resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, arbetstoppar och hur chefer får möjlighet att prioritera sitt jobb och sin tid.


Chefer osynliga i arbetsmiljöarbetet

Myndigheten kommer även att undersöka om det finns rutiner för kränkande särbehandling för just chefer. Det man hittills har sett under inspektionerna är att chefen ofta hamnar under radarn.

– Chefen är osynlig i arbetsmiljöarbetet. Ofta när företaget gör medarbetarundersökningar särskiljer man inte chefens arbetsmiljörisker och saknar också rutiner för det.

Ett annat problem som chefer ofta utsätts för är bristen på introduktion. Många chefer får lära sig företaget först på plats och får ingen eller för kort presentation av arbetsgivarens mål, syften och värderingar.

– Chefer blir lite self-made på företagen. De skapar sin egen roll, vilket är ett stort ansvar, konstaterar Malin Cato.
 

Inspektioner i hela landet

Sammanlagt kommer cirka 900 inspektioner att genomföras över hela landet, med fokus på första linjens chefer. Ungefär en tredjedel är redan utförda. Bland arbetsplatserna hittas bland annat konsultverksamheter och reklambyråer, samt olika slags huvudkontor inom privat sektor. Branschområden där man sett att det finns förbättringspotential inom arbetsmiljöfrågorna.

– Att det blev just chefer i privat sektor den här gången handlar om att vi behöver föra upp deras frågor på agendan. Det finns ett stort behov av att förbättra arbetsmiljön för just dem, säger Malin Cato.

Inspektionerna ska vara klara i december 2023. Arbetsmiljöverket kommer att skriva en rapport om sina iakttagelser, som också ska lämnas över till arbetsmarknadsdepartementet.

Vad vill förbättra i din arbetsmiljö som chef?

Jacob Edholm
Jacob Edholm

Jacob Edholm, chef Remote Tower Center, Luftfartsverket.

– Tekniken är en del. Chefen är handläggare med många system att administrera där man är sällananvändare och då blir tiden jag har för att utöva mitt chefskap lidande.

– Min arbetstid är en annan viktig sak. En lucka i Outlook betyder inte att jag inte arbetar, utan att jag inte har ett bokat möte. Man bör ha jobbat fram en policy kring det och vilken tillgänglighet arbetsgivare förväntar sig av chefen: ska mobilen vara på, under vilka tider har vi möten på dagarna och så vidare.

 

Erika Andersson
Erika Andersson

Erika Andersson, vd, Novare.

– Som högsta chef skulle jag vilja förbättra min egen förmåga att ta ansvar för min egen kompetensutveckling. Hitta tid för reflektion och sätta upp tydliga mål. Det är något som jag förväntar mig att mina medarbetare gör, men det är lätt att glömma bort sig själv. Som ledare är jag dessutom en förebild för personer i min omgivning.

– I övrigt är jag nöjd med min arbetsmiljö och ser inga direkta hinder om jag vill ändra på något. Min chef (ordförande) ger mig utrymme att styra min egen tid och mina prioriteringar, vilket jag uppskattar mycket.

Olof Alström
Olof Alström

Olof Almström, HR-Manager, Hochtief Infrastructure.

– Tidsbristen gör sig ständigt påmind för mig som chef. Jag vill göra ett bra jobb, se till organisationens förväntningar och målsättningar. Men ofta finns det inte tillräckligt med tid för att nå upp till den ambitionsnivån.

– Jag skulle vilja jobba mer med den organisatoriska arbetsmiljön och utbilda chefer för att på riktigt kunna implementera kunskapen i vardagen. Jag skulle även vilja delegera mer, så att jag skulle kunna fokusera på kärnverksamheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek