Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Nyåkers vd har trotsat fler motgångar än de flesta

Allt höll på att gå åt helvete. Både med familjeföretaget och med privatlivet. Men underskatta aldrig Christoffer Sai Öberg. Pepparkaksfabrikören på Nyåkers besegrade både sina inre och yttre fiender.
Publicerad
Karl Nordlund
Christoffer har gjort resan avgrunden t/r. Och även om det har varit jobbigt önskar han den inte ogjord. Karl Nordlund

Ägare av ett anrikt kakimperium som exporterar sina varor runt om i hela världen och bara 32 år gammal. Det är lätt att förledas av Christoffer Sai Öbergs ringa ålder och ungdomliga utseende. Men han har redan hunnit samla på sig fler erfarenheter än många hinner med under en livstid: förlorat två föräldrapar, undvikit konkurser, varit stämd ett flertal gånger i domstol av sin mamma, brutit en självförbrännande livsstil och räddat familjeföretaget Nyåkers från undergång, trots att verksamheten gick minus och var kraftigt belånad när han ärvde den. Kanske är det därför han har ett gott öga till folk med brokiga cv:n.

Allt detta hinner vi avhandla på väg mellan Umeå och Kaklandet, det vill säga den lilla orten Bjurholm där Nyåkers två fabriker ligger. Christoffers pappa köpte verksamheten 1998 och trimmade in sonen i bolaget redan från ung ålder. När han var 18 år blev han vice vd på företaget.

– Det är bara en typ av bolag som tillsätter olämpliga personer på viktiga positioner – familjeföretag. Jag blev chef under pappas ledning fast jag inte förtjänade det – och jag var en katastrof som chef. Mitt beteende var receptet på hur man får de anställda emot sig. Jag var omogen, arrogant, kontrollerande och egoistisk, säger han frankt.

Oddsen var därmed inte de bästa när Christoffer hastigt blev vd efter att pappa Lennart insjuknade i cancer 2012.

Men det skulle bli värre. När han tittade närmare på siffrorna visade det sig att pappan hade plockat ut pengar ur bolaget och tömt likviditeten för att finansiera den nya anläggningen i Bjurholm. Det hade skapat stora hål i ekonomin. Dessutom var lönsamheten usel. Samtidigt inleddes en infekterad maktstrid om bolaget mellan Christoffer och hans syster Sofie på ena sidan och deras mamma på den andra.

– Jag var 24 år, höll på att förlora min pappa, blev stämd av min mamma, hade skulder på 80 miljoner kronor och hade varit världens sämsta chef i sex år, så förutsättningarna för att lyckas var mycket begränsade. Då är det inte så konstigt att man stänger in sig i en källare någonstans och super skallen i bitar.

Historien om Nyåkers som det sista stora svensk- och privatägda kakföretaget som fortfarande bakar sina pepparkakor i Sverige hade kunnat sluta där. Christoffer var mer eller mindre uträknad. Branschen väntade på konkursen – frågan var bara vem som skulle komma över namnet och varumärket.

– Slaktvärdet på bolaget var fortfarande stort och det var det maktstriden i familjen handlade om. Vem skulle ha rätt till tillgångarna?

Pappa Lennart avled i början av 2013 och hade i slutet av sjukdomsperioden gett företaget till sina barn. Christoffers mamma ifrågasatte gåvobreven och stämde barnen i tingsrätten för att komma över Nyåkers. Det blev en strid inför öppen ridå som tog hårt på familjerelationerna. Ett läkarutlåtande avgjorde slutligen striden till syskonens fördel och de skrev ett förlikningsavtal med sin mamma något år senare. Men relationen var tyvärr förstörd för alltid.

Mitt beteende var receptet på hur man får de anställda emot sig. Jag var omogen, arrogant, kontrollerande och egoistisk

Christoffer satt knappast sysslolös under tiden. Radikala åtgärder krävdes för att rädda Nyåkers, bolaget behövde en total turnaround. Personal- och råvarukostnaderna var för höga och priset på produkterna låg redan långt över konkurrenternas. Trots det var intäkterna för låga. Ekonomin gick inte ihop.

– Vi behövde ny omsättning och bättre lönsamhet och det snabbt. Det går inte att ringa kunderna och höja priserna, vi var tvungna att hitta nya kunder och nya marknader.

Nyåkers tog fram nya varianter av pepparkakor för utländska marknader och lyckades växa kraftigt i Sydostasien, Mellanöstern och Nordamerika.

– Överallt där människor samlas kring kaffe eller te går det att sälja pepparkakor. Med rätt omvärldsanalys och rätt glasögon hittade vi nya marknader.

Ett mer okonventionellt sätt att expandera var Christoffers listiga drag för att ta den viktiga turkiska marknaden från ett konkurrerande pepparkaksmärke. De tre Ikea-varuhusen i Turkiet sålde enorma mängder pepparkakor – hur skulle han få dem att byta till ett dyrare märke?

– Vad säljer mycket på Ikea förutom möbler? Godis, och framför allt svensk mjölkchoklad och Daim. De köpte in denna choklad dyrt från Europa. Jag kunde köpa in samma produkter i Sverige för det svenska retail-priset. Om vi ändå skulle skeppa ner pepparkakor till Turkiet kunde vi lika gärna ta med choklad. Och genom att erbjuda Ikea ett konkurrenskraftigt pris på choklad kunde jag få dem att ta in mina dyrare pepparkakor.

Jag höll på att förlora min pappa, blev stämd av min mamma och hade skulder på 80 miljoner

Exporten gav resultat, i dag står den för 65–70 procent av all försäljning. Organisationsförändringar ledde också till att de kunde jobba mer effektivt. Omställningen kunde ske i princip utan uppsägningar. En av få saker som spelade Christoffer i handen var ett naturligt generationsskifte i chefsledet genom pensionsavgångar. Han satte andra 80-talister, i princip bara kvinnor som redan fanns i verksamheten, på alla mellanchefspositioner. De bidrog till att sätta en ny prägel på Nyåkers.

– Tack vare mina utbildningar hade jag en ganska bra teoretisk grund för att göra de här förändringarna. Men jag visste inte var jag skulle börja. Där hade jag väldigt stor hjälp av min rutinerade styrelse.

Men det var inte bara debet och kredit som behövde balanseras på Nyåkers. Christoffer behövde hitta balansen i sitt privatliv och i relationen till de anställda. Eftersom han insåg det själv var han kanske lösningen på spåren.

– Jag mådde inte bra och jag drack för mycket. Men jag bestämde mig för att jag ville överleva och klara det här. Genom reflektion och ännu mer reflektion började jag uppskatta livet igen och eftersom de anställda är en del av mitt liv var det viktigt att få en ny chans av dem.

Då förstod han också vad som behövde göras.

– Jag bad om ursäkt för att ha varit världens sämsta chef och berättade hur jag tänkte framåt och att jag skulle göra så gott jag kunde. Jag ville bygga en bättre framtid för oss alla där vi skulle trygga det vi hade för lång tid framöver. Jag fick deras stöd och det kommer jag aldrig att glömma. Utan dem hade det inte varit möjligt att vända utvecklingen och det är därför de i dag tjänar betydligt bättre än andra kollektivanställda i branschen.

För utvecklingen vände. Nyåkers är i dag ett välmående företag som har dubblat omsättningen och amorterat av stora delar av skulderna.

Krisåren och vändningen har förändrat Christoffer som person. Bandet mellan honom och de anställda har stärkts. I valet mellan uppköp och nedläggning eller en odräglig chef som ändå ville rädda fabrikerna, och därmed jobben på orten, valde de det senare. När de slöt upp bakom honom och han levde upp till förtroendet fick de en bra bas för att bygga något tillsammans.

För att bli en duktig chef krävs att man har erfarenhet av ordentliga misslyckanden

– Med den här lönsamheten kan vi behålla det vi har i minst 20 år till och vidare framåt i livet. Vi kan känna ett lugn och vi överlever även om vi skulle få tre riktiga skitår. Folk kan känna att de har trygga anställningar och deras barn kan bo kvar på orten. Jag kommer aldrig att sälja eller flytta produktionen till Riga, som vissa konkurrenter gör. Det är en fråga om principer och sådant betyder mycket för mig.

En av de principerna är att våga satsa på människor oavsett vad de har i bagaget.

– I Sverige finns det för mycket piedestaltänkande. De ledare som hyllas har ett fläckfritt förflutet och en spikrak karriär. Det sänder signalen till 90 procent av befolkningen att de aldrig kan bli något. Men även de vi tror är felfria har ofta problem. Alla gillar Gandhi, men hur många vet att han var riktigt elak och misshandlade sin fru i perioder? Det jag menar är att man inte behöver vara en perfekt människa för att vara perfekt för just det där chefsjobbet eller en viss uppgift. Jag ångrar saker som jag har gjort, samtidigt är jag den jag är på grund av det, så jag vill inte ha det ogjort.

Det Christoffer söker när han rekryterar är personer med karaktär. Ledarfärdigheter kan man arbeta sig till, karaktären kommer från erfarenheter. Som Christoffer ser det stärks den av jobbiga erfarenheter och motgångar. Utbildad på det amerikanska Ivy league-universitetet Harvard har han fått sig en rejäl dos amerikanskt affärstänkande med sig och där värderas ledare som upplevt konkurser i allmänhet högre än ledare som inte har gjort det. Så tycker han inte att det är i Sverige.

– Till en viss nivå kan man bli en bra chef utan att ha upplevt riktiga problem. Men för att bli en riktigt duktig chef krävs att man har egna erfarenheter av ordentliga misslyckanden. Ibland är det just felen och misstagen som gör att du kan bli en bra chef. Det är de dåliga dagarna som formar de bästa cheferna.

Vi tar en pliktskyldig titt i Christoffers vd-rum. Men det är inte här han jobbar när han är på fabriken.

– Äger man en pepparkaksfabrik måste man ha en ”man cave” där man kan vara sig själv för en stund.

Verkstadschefen Tommy Sundin skrockar när Christoffer låser upp dörren. Här står deras man cave-baby, en Pontiac Trans Am, jämte Christoffers Porsche 997 Turbo. Samt en soffa, en kyl med läsk och en tv-spelskonsol. Det är oftast här han jobbar och när han får en stund över frågar han någon kollega som verkar ha det lite lugnare om de kan köra lite Call of duty 2.

– De har vant sig vid mig nu och jag tror att de trivs med den frihet jag ger dem. Vi har ordnat det väldigt bra för oss och behöver inte pressa oss hårdare än vad vi gör. Att sälja vår livsstil för att tjäna pengar skulle vara ett svek. Jag må vara galen, men jag har mina principer.

 

”JAG LÅTER FOLK VARA I FRED”

Varför ska man ledas av dig?

– Man kan komma som man är till mig. Jag ser det bara som en fördel om man har gått igenom saker. Och så låter jag folk vara i fred och utveckla sig själva.

Vad är det första du gör när du vaknar?

– Gör kaffe och leker med min son, som vaknar runt klockan sex.

Och när du kommer till jobbet?

– Går runt och säger hej till alla och kollar igenom dagens schema.

Hur hanterar du mejlkorgen?

– Genom att göra mig oåtkomlig. Jag finns inte på hemsidan, så de som lyckas nå mig har verkligen något på hjärtat. På kuppen slipper jag spam. Vill jag någon något lyfter jag hellre luren eller skriver ett handskrivet brev.

Vad gör du om det ringer från ett okänt nummer?

– Jag svarar eftersom de har tagit sig förbi min gatekeeper i växeln. Men om det inte är intressant skyller jag på att det är långt, alternativt nära, till jul. Det fungerar alltid.

Favoritappar?

– Bank-id. Det har förenklat mitt liv avsevärt faktiskt. Jag har ju inte Swish eller andra sådana nymodigheter.

Vad gör du om du får en stund över på jobbet?

– Spelar Call of duty 2 i min ”man cave”. Och reflekterar över saker.

Vad är viktigast i livet?

– Förutom familj och hälsa: kontinuerlig ekonomisk framgång.

Vad är det sista du gör på kvällen?

– Går igenom mejl och tar eventuella beslut så att mina kollegor inte ska behöva vänta i onödan nästa dag.
 

Text: Per Cornell, Foto: Karl Nordlund

CHRISTOFFER SAI ÖBERG

ÅLDER: 32 år.

BOR: Lägenhet i Umeå, snart radhus.

FAMILJ: Gift och en son.

GÖR: Vd och majoritetsägare av Nyåkers Pepparkakor AB.

OM ANDRANAMNET SAI: ”Jag tycker det kan vara praktiskt att använda ibland så att folk vet att de ska träffa en person med utländskt påbrå. Jag är adopterad från Thailand och det är mitt thailändska namn.”

SAMLAR PÅ: Säkerhetsmanualer från flygplan.

SVÅRT ATT SOMNA: Kollar på Game of thrones.

 

CHRISTOFFERS KARRIÄRLINJE

1998 - Pappa Lennart Öberg förvärvar Nyåkers Pepparkakor. Christoffer är då 11 år. Börjar så smått jobba på kakfabriken som städare och extrajobbare.

2007 - Pappa köper Kakbagaren, en kakfabrik i Vingåker, till Christoffer för att han ska lära sig branschen. Verksamheten avvecklas och fabriken plockas ner i delar och skickas upp till kakfabriken i Nyåker.

2008 - Blir vice vd på Nyåkers under sin far. Provar sina vingar som chef med mediokert resultat. Att vara kontrollerande och egoistisk är inget bra sätt att leda på – inser han senare.

2012 - Blir vd, men överlämningsperioden blir kort då Christoffers pappa Lennart går bort i cancer tidigt 2013.

2013 - Företaget är nära konkurs med stora skulder samtidigt som det pågår en maktstrid i domstol om ägarskapet till bolaget mellan Christoffer och hans syster Sofie och deras mamma.

2014 - Når förlikning med mamman på alla hjärtans dag. Blir majoritetsägare i bolaget. Systern Sofie är minoritetsägare. Företaget gör sin sista turnaround från -5 till +5 miljoner kronor.

2015 - Tar examen i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

2016 - Tar examen i företagsledning och affärsutveckling vid Harvard University.

2018 - Bolaget har sedan 2012 ökat omsättningen från 70 Mkr till 117 Mkr med bibehållen lönsamhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Här fixar kollegan jobbstarten

Vattenfall Eldistribution ska växa från 1 200 till 1 800 anställda på två år. För att avlasta chefer har anställda utbildats för att sköta delar av onboardingen.
Ola Rennstam Publicerad 19 november 2024, kl 13:01
Vattenfall Eldistribution expanderar snabbt och rekryterade 100 nya medarbetare i september 2023. Genom att utbilda anställda till att hålla i introduktionsdagarna, avlastas cheferna och nya medarbetare får en engagerande start i företaget. Foto: Colourbox/Jessica Gow/TT.

På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.

– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.

Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.

Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.

– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.

Medarbetarna sköter onboardingen

De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.

– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.

För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.

– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.

Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.

– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.

Text: John Palm 

Vad tycker du om den nya Vattenfalls modell för onboarding?

Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.

– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.

 

 

Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
 

– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.

 

 

Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
 

– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.

Ledarskap

Så blir du en toppchef – 10 saker som gör skillnad

Det finns en magisk formel för framgång. Tio gemensamma nämnare som förenar de bästa cheferna. Faktorer som vi alla kan öva upp och vässa.
Publicerad 6 november 2024, kl 06:02
Så blir du en bättre chef. Två personer på kontor, ler och gör high-five.
Här är de 10 nycklarna till framgång som de bästa cheferna använder varje dag. Från att fatta beslut till att skapa starka relationer. Foto: Colourbox.

Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.

MEDMÄNNISKAN (80 procent). 

Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.

2 BESLUTSFATTAREN (68 procent). 

Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.

3 FÖRBÄTTRAREN (68 procent). 

Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.

4 GRUPPSKAPAREN (65 procent). 

Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.

5 BORTPRIORITERAREN (59 procent). 

Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.

6 RELATIONSFÖRÄDLAREN (59 procent). 

Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.

7 KOMMUNIKATÖREN (55 procent). 

Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.

8 SJÄLVKÄNNAREN (49 procent). 

Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.

9 SPANAREN (48 procent). 

Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.

10 VÄLBEFINNAREN (46 procent). 

Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.

 

Text: Gertrud Dahlberg. 

 

Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.

Ledarskap

Koll på konferensen

Planerar du en konferens nu i höst? Som chef vill du att så många som möjligt har kul och följer med. Men det finns några fallgropar att se upp med.
Lina Björk Publicerad 27 september 2024, kl 06:02
händer som håller i kugghjul
Planera höstens konferens med våra bästa tips! Se till att alla har kul och känner sig inkluderade. Läs om aktiviteter, övernattningar och alkoholpolicy. foto: Shutterstock

 

Planera aktiviteter som inkluderar

Som chef är det viktigt att du tar i beaktning att alla anställda har olika förutsättningar och planerar utifrån det.

Ska alla övernatta?

Är det nödvändigt för en bra konferens att övernatta så informera i god tid. Ha en dialog med medarbetarna och erbjud alternativ. De som inte kan övernatta kan åka hem på kvällen och komma tillbaka nästa dag och de som tycker att det känns obekvämt att dela rum kanske kan erbjudas ett enkelrum.

Får jag bjuda på Alkohol?

Om företagets policy medger det och du vill bjuda på alkohol är det viktigt att du tar ansvar för det. Ledorden här är måttfullhet och frivillighet. Som chef är det bra att vara tydlig kring att det finns alkoholfria alternativ och att det inte är något tvång att dricka alkohol.

Konferens på en helg

Innan du planerar en konferens är det bra att ställa dig frågan vad som är syftet med konferensen.

Är det viktigt för verksamhetens behov att den ligger på en helg så är det okej, men då måste det kommuniceras ut i god tid så att anställda har möjlighet att planera för det. Är syftet att skapa sammanhållning i gruppen kanske en helgkonferens inte är den bästa idén eftersom allas livssituationer ser olika ut. En helgkonferens kan troligtvis även innebära bortfall.

Hur långt bort kan man förlägga konferensen?

Det finns ingen gräns, men det är fördelaktigt om det finns goda kommunikationsvägar, annars finns det en risk att anställda tackar nej av den orsaken.

Alla ska med!

Om aktiviteterna inte har med anställningen att göra är det rimligt att de är frivilliga. Sedan kan du som chef uppmana till att delta, men alla är inte intresserade av samma saker och vill någon inte vara med så får du respektera det. Be om inspel på aktiviteter innan konferensen. Det är också viktigt att du är tydlig innan konferensen kring vad som är obligatoriskt och vad som är frivilligt och hur eventuell övertid blir kompenserad.