Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Pendling – så påverkar det din hälsa

Mer stress, sämre sömn och större risk att din relation kraschar? Att pendla till jobbet kan påverka din hälsa och ditt liv negativt. Det här har påvisats i flera studier.
Oscar Broström Publicerad
Bilkö.
Att pendla till jobbet kan ha en negativ inverkan på din hälsa. Claudio Bresciani/TT

Det är nog få personer som uppskattar att pendla till jobbet (åtminstone om man bortser från personer som exempelvis cyklar, går eller springer). Och det finns fog för att ogilla den långa resan med bil, buss eller tåg. Enligt flera studier finns det samband mellan lång pendlingstid och negativ inverkan på hälsan och livet.

Flera studier påpekar dock att det är just samband och slår inte fast att det är just pendlingstiden som orsakat denna hälsoinverkan.

Mer stress

Flera studier har visat att det finns ett samband mellan lång pendling och högre stress. Enligt en studie från Lunds universitet 2016, är det bland annat förseningar, trängsel och bilköer som bidrar till att stressen går upp. Och ju längre du pendlar, desto sämre mår du.

Sämre socialt liv

En amerikansk studie har visat på ett samband mellan lång pendlingstid och färre sociala aktiviteter. Den som har en längre pendling till jobbet orkar eller hinner inte med aktiviteter – till exempel att träffa vänner – som även de kräver någon form av pendling.

Ett liknande resultat fann även forskarna vid Lunds universitet i studien från 2016. Socialt deltagande och generellt förtroende för andra människor var lägre hos bilpendlare än hos kollektivpendlare och aktiva pendlare och minskade dessutom ju längre pendlingstiden var för bilpendlarna.

Sömnstörningar

Det finns även samband mellan pendling och sämre sömn. En koreansk studie av nästan 29 000 arbetande personer visade att både män och kvinnor med långa pendlingstider och långa arbetsdagar upplever sömnproblem. Det här sambandet nämns också i andra studier av pendling och hälsa.

Mer missnöje med ens jobb

Om du har en lång pendlingstid till arbetsplatsen påverkas din attityd till ditt jobb negativt. Det var resultatet i en studie gjord vid University of West England i Bristol. Studien visade att upplevelsen av pendlingen ”spillde över” på hur människor kände sig och presterade på jobbet och i hemmet.

Fysisk inaktivitet och högre blodtryck

Amerikanska forskare undersökte kardiovaskulära risker med att pendla med bil eller kollektivt och fann att personer med lång pendlingstid hade högre blodtryck och rörde på sig mindre.

Hot mot parrelationer?

En svensk studie från 2011 visade att par som pendlar långt till sina respektive jobb, i högre utsträckning separerar jämfört med par som inte har en lång pendling.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Stefan Einhorn: ”Vi blir snällare med åren”

Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. 20 år efter sin uppmärksammade bok om snällhet tycker Stefan Einhorn att begreppet har fått en ny innebörd.
Lina Björk Publicerad 28 februari 2025, kl 06:01
Till vänster en hand som håller en gul blomma. Till höger Stefan Einhorn på en parkbänk.
Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. "Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre", säger han. Foto: Colourbox/Privat.

Vad har hänt med snällheten sedan du skrev din bok?

– Den har blivit uppgraderad, tycker jag. Tidigare har begreppet snällhet kopplats till egenskaper som dumhet och undergivenhet. I dag kopplas den till godhet, medmänsklighet och snälla personer ses som kloka.

Hur påverkas vår snällhet av vad som händer runt om vi världen?

– Världen är oroligare nu än på många år. Om trycket från omvärlden blir så stort att vi blir rädda att bli av med hus och hem så minskar snällheten, den räcker inte till för andra för vi ser först och främst till vår egen familj. Men så länge vi lever i ett välfärdssamhälle så har vi större kapacitet att vara snälla mot varandra. Och än så länge gör vi det.

Vilka faktorer lyfter snällheten?

– Det är många faktorer, men omgivningen har stor betydelse. Att du möter vänlighet kommer att påverka hur du själv bemöter andra. Att ha förebilder som visar vägen, som är empatiska och som vågar stå upp för saker. Och så behövs tid. Forskning visar att vi faktiskt blir snällare med åren.

Och vad kan motverka snällhet?

– Fördomar, främlingsfientlighet, egoism. Bristande förmåga att förstå andra människors behov. Att sakna mod att stå upp för saker och fatta beslut som inte faller i god jord hos alla.

Du skriver just nu en barnversion av boken Konsten att vara snäll – varför?

– Det är ett gemensamt projekt med barnpsykologen Liv Svirsky som heter Det är inte dumt att vara snäll. Syftet är att ge motivation, kunskap och inspiration till unga i en orolig tid. Behovet av snällhet är lika stort i dag som för 20 år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle rikta mig till en yngre publik och skriva om hur vi behandlar varandra på ett schyst sätt och varför det är bra.

Hur är framtidsutsikterna för snällhet?

– Det är såklart omöjligt att förutse. Men jag brukar prata om att den stora fördelen med snällhet är att du själv tjänar på den. Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre. Du behöver inte vara snäll för någon annans skull utan bara för din egen. Det är inte vilken baktanke du har med att vara snäll som räknas, utan handlingen.

STEFAN EINHORN

JOBB: Läkare i onkologi, professor och författare.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Konsten att vara snäll” som översatts till 18 språk.