Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Pendling – så påverkar det din hälsa

Mer stress, sämre sömn och större risk att din relation kraschar? Att pendla till jobbet kan påverka din hälsa och ditt liv negativt. Det här har påvisats i flera studier.
Oscar Broström Publicerad 21 april 2022, kl 06:00
Bilkö.
Att pendla till jobbet kan ha en negativ inverkan på din hälsa. Claudio Bresciani/TT

Det är nog få personer som uppskattar att pendla till jobbet (åtminstone om man bortser från personer som exempelvis cyklar, går eller springer). Och det finns fog för att ogilla den långa resan med bil, buss eller tåg. Enligt flera studier finns det samband mellan lång pendlingstid och negativ inverkan på hälsan och livet.

Flera studier påpekar dock att det är just samband och slår inte fast att det är just pendlingstiden som orsakat denna hälsoinverkan.

Mer stress

Flera studier har visat att det finns ett samband mellan lång pendling och högre stress. Enligt en studie från Lunds universitet 2016, är det bland annat förseningar, trängsel och bilköer som bidrar till att stressen går upp. Och ju längre du pendlar, desto sämre mår du.

Sämre socialt liv

En amerikansk studie har visat på ett samband mellan lång pendlingstid och färre sociala aktiviteter. Den som har en längre pendling till jobbet orkar eller hinner inte med aktiviteter – till exempel att träffa vänner – som även de kräver någon form av pendling.

Ett liknande resultat fann även forskarna vid Lunds universitet i studien från 2016. Socialt deltagande och generellt förtroende för andra människor var lägre hos bilpendlare än hos kollektivpendlare och aktiva pendlare och minskade dessutom ju längre pendlingstiden var för bilpendlarna.

Sömnstörningar

Det finns även samband mellan pendling och sämre sömn. En koreansk studie av nästan 29 000 arbetande personer visade att både män och kvinnor med långa pendlingstider och långa arbetsdagar upplever sömnproblem. Det här sambandet nämns också i andra studier av pendling och hälsa.

Mer missnöje med ens jobb

Om du har en lång pendlingstid till arbetsplatsen påverkas din attityd till ditt jobb negativt. Det var resultatet i en studie gjord vid University of West England i Bristol. Studien visade att upplevelsen av pendlingen ”spillde över” på hur människor kände sig och presterade på jobbet och i hemmet.

Fysisk inaktivitet och högre blodtryck

Amerikanska forskare undersökte kardiovaskulära risker med att pendla med bil eller kollektivt och fann att personer med lång pendlingstid hade högre blodtryck och rörde på sig mindre.

Hot mot parrelationer?

En svensk studie från 2011 visade att par som pendlar långt till sina respektive jobb, i högre utsträckning separerar jämfört med par som inte har en lång pendling.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg