Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tågkaos efter pandemin får pendlare att byta jobb

Efter 25 år som pendlare gav it-arkitekten Olivier Michel upp och bytte jobb. En kombination av extremt tågstrul och insikter från pandemin fick honom att lämna ett jobb han älskade.
Johanna Rovira Publicerad
Olivier Michel, till vänster. Avgångstavla på inställda avgångar, till höger.
Inställda tåg och försenade avgångar har fått Olivier Michel att byta jobb efter 16 år. Foto: Johan Jeppsson/TT

När coronarestriktionerna försvann blev det en brutal återgång till arbetslivet för alla pendlare som haft möjlighet att jobba hemifrån under pandemin. Inte nog med att de fått smaka på friheten att kunna jobba utan stress över att hinna med tåg och oro för inställda avgångar – under pandemin har det kommit nya aktörer på pendlingssträckor, till exempel på Sveriges mest trafikerade tågsträcka – den mellan Uppsala och Stockholm.

Tågkaos är ett ord som är frekvent använt i Facebookgruppen Uppsalapendlarna och som bra sammanfattar reaktionerna hos pendlarna sedan tågbolaget Mälardalstrafik tog över en del av trafiken på sträckan i december i fjol.

För it-arkitekten Olivier Michel blev tågkaoset droppen som fick honom att lämna ett jobb han varit på i 16 år.

  Jag pendlade fem dagar i veckan före pandemin. Men nu är det mycket mer kaos, med inställda och försenade tåg och olika prissättningar för olika tågbolag, så när ett företag i Uppsala erbjöd mig jobb var det inte mycket att fundera på, även om jag älskade mitt gamla jobb, säger Olivier Michel.

Luttrad pendlare

Inställda och försenade tåg var Olivier Michel som luttrad pendlare förvisso van vid sedan tidigare, i synnerhet när kylan kommer som en överraskning varje vinter. Men problemen har alltså enligt många pendlare på sträckan eskalerat.

Under mars månad hade Mälardalstrafik, exempelvis totalt 491 inställda tåg och 1 617 försenade av sina samtliga drygt 5 700 avgångar. SJ, med dubbelt så många avgångar, hade 260 inställda tåg och 3 600 försenade under samma period. Brist på personal är den främsta orsaken till tågstrulet.

Biljettsystemet är ett kapitel för sig, det är alltså inte själva priset som upprör pendlarna, utan bristen på biljettsamordning mellan bolagen.

 Prispolitiken är helt sjuk, det går inte att köpa biljett och hoppa på första bästa tåg utan risk att det blir fel. Det blir en stress i sig att hålla koll på vilka tåg man får åka med och vilka biljetter som gäller, säger Olivier Michel.

Ökad livskvalitet

Under pandemin upptäckte Olivier Michel dessutom att det gick alldeles utmärkt att jobba hemifrån och slippa stress och oro över inställda och försenade tåg.

 Jag insåg att ett liv där man slipper lägga två, tre timmar per dag på att resa är möjligt. Att jobba hemifrån är praktiskt, men jag saknade det sociala under pandemin och vill träffa folk på jobbet, så jag tvekade inte att byta jobb för ökad livskvalitet och bättre balans i livet, säger Olivier Michel.

Han är långt ifrån ensam, flera medlemmar i gruppen Uppsalapendlarna tar avsked från sina medresenärer med förklaringen att kontrasten mellan att inte pendla alls under pandemin och komma tillbaka till tågkaos blev alltför stor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.