Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tågkaos efter pandemin får pendlare att byta jobb

Efter 25 år som pendlare gav it-arkitekten Olivier Michel upp och bytte jobb. En kombination av extremt tågstrul och insikter från pandemin fick honom att lämna ett jobb han älskade.
Johanna Rovira Publicerad
Olivier Michel, till vänster. Avgångstavla på inställda avgångar, till höger.
Inställda tåg och försenade avgångar har fått Olivier Michel att byta jobb efter 16 år. Foto: Johan Jeppsson/TT

När coronarestriktionerna försvann blev det en brutal återgång till arbetslivet för alla pendlare som haft möjlighet att jobba hemifrån under pandemin. Inte nog med att de fått smaka på friheten att kunna jobba utan stress över att hinna med tåg och oro för inställda avgångar – under pandemin har det kommit nya aktörer på pendlingssträckor, till exempel på Sveriges mest trafikerade tågsträcka – den mellan Uppsala och Stockholm.

Tågkaos är ett ord som är frekvent använt i Facebookgruppen Uppsalapendlarna och som bra sammanfattar reaktionerna hos pendlarna sedan tågbolaget Mälardalstrafik tog över en del av trafiken på sträckan i december i fjol.

För it-arkitekten Olivier Michel blev tågkaoset droppen som fick honom att lämna ett jobb han varit på i 16 år.

  Jag pendlade fem dagar i veckan före pandemin. Men nu är det mycket mer kaos, med inställda och försenade tåg och olika prissättningar för olika tågbolag, så när ett företag i Uppsala erbjöd mig jobb var det inte mycket att fundera på, även om jag älskade mitt gamla jobb, säger Olivier Michel.

Luttrad pendlare

Inställda och försenade tåg var Olivier Michel som luttrad pendlare förvisso van vid sedan tidigare, i synnerhet när kylan kommer som en överraskning varje vinter. Men problemen har alltså enligt många pendlare på sträckan eskalerat.

Under mars månad hade Mälardalstrafik, exempelvis totalt 491 inställda tåg och 1 617 försenade av sina samtliga drygt 5 700 avgångar. SJ, med dubbelt så många avgångar, hade 260 inställda tåg och 3 600 försenade under samma period. Brist på personal är den främsta orsaken till tågstrulet.

Biljettsystemet är ett kapitel för sig, det är alltså inte själva priset som upprör pendlarna, utan bristen på biljettsamordning mellan bolagen.

 Prispolitiken är helt sjuk, det går inte att köpa biljett och hoppa på första bästa tåg utan risk att det blir fel. Det blir en stress i sig att hålla koll på vilka tåg man får åka med och vilka biljetter som gäller, säger Olivier Michel.

Ökad livskvalitet

Under pandemin upptäckte Olivier Michel dessutom att det gick alldeles utmärkt att jobba hemifrån och slippa stress och oro över inställda och försenade tåg.

 Jag insåg att ett liv där man slipper lägga två, tre timmar per dag på att resa är möjligt. Att jobba hemifrån är praktiskt, men jag saknade det sociala under pandemin och vill träffa folk på jobbet, så jag tvekade inte att byta jobb för ökad livskvalitet och bättre balans i livet, säger Olivier Michel.

Han är långt ifrån ensam, flera medlemmar i gruppen Uppsalapendlarna tar avsked från sina medresenärer med förklaringen att kontrasten mellan att inte pendla alls under pandemin och komma tillbaka till tågkaos blev alltför stor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.