Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tågkaos efter pandemin får pendlare att byta jobb

Efter 25 år som pendlare gav it-arkitekten Olivier Michel upp och bytte jobb. En kombination av extremt tågstrul och insikter från pandemin fick honom att lämna ett jobb han älskade.
Johanna Rovira Publicerad
Olivier Michel, till vänster. Avgångstavla på inställda avgångar, till höger.
Inställda tåg och försenade avgångar har fått Olivier Michel att byta jobb efter 16 år. Foto: Johan Jeppsson/TT

När coronarestriktionerna försvann blev det en brutal återgång till arbetslivet för alla pendlare som haft möjlighet att jobba hemifrån under pandemin. Inte nog med att de fått smaka på friheten att kunna jobba utan stress över att hinna med tåg och oro för inställda avgångar – under pandemin har det kommit nya aktörer på pendlingssträckor, till exempel på Sveriges mest trafikerade tågsträcka – den mellan Uppsala och Stockholm.

Tågkaos är ett ord som är frekvent använt i Facebookgruppen Uppsalapendlarna och som bra sammanfattar reaktionerna hos pendlarna sedan tågbolaget Mälardalstrafik tog över en del av trafiken på sträckan i december i fjol.

För it-arkitekten Olivier Michel blev tågkaoset droppen som fick honom att lämna ett jobb han varit på i 16 år.

  Jag pendlade fem dagar i veckan före pandemin. Men nu är det mycket mer kaos, med inställda och försenade tåg och olika prissättningar för olika tågbolag, så när ett företag i Uppsala erbjöd mig jobb var det inte mycket att fundera på, även om jag älskade mitt gamla jobb, säger Olivier Michel.

Luttrad pendlare

Inställda och försenade tåg var Olivier Michel som luttrad pendlare förvisso van vid sedan tidigare, i synnerhet när kylan kommer som en överraskning varje vinter. Men problemen har alltså enligt många pendlare på sträckan eskalerat.

Under mars månad hade Mälardalstrafik, exempelvis totalt 491 inställda tåg och 1 617 försenade av sina samtliga drygt 5 700 avgångar. SJ, med dubbelt så många avgångar, hade 260 inställda tåg och 3 600 försenade under samma period. Brist på personal är den främsta orsaken till tågstrulet.

Biljettsystemet är ett kapitel för sig, det är alltså inte själva priset som upprör pendlarna, utan bristen på biljettsamordning mellan bolagen.

 Prispolitiken är helt sjuk, det går inte att köpa biljett och hoppa på första bästa tåg utan risk att det blir fel. Det blir en stress i sig att hålla koll på vilka tåg man får åka med och vilka biljetter som gäller, säger Olivier Michel.

Ökad livskvalitet

Under pandemin upptäckte Olivier Michel dessutom att det gick alldeles utmärkt att jobba hemifrån och slippa stress och oro över inställda och försenade tåg.

 Jag insåg att ett liv där man slipper lägga två, tre timmar per dag på att resa är möjligt. Att jobba hemifrån är praktiskt, men jag saknade det sociala under pandemin och vill träffa folk på jobbet, så jag tvekade inte att byta jobb för ökad livskvalitet och bättre balans i livet, säger Olivier Michel.

Han är långt ifrån ensam, flera medlemmar i gruppen Uppsalapendlarna tar avsked från sina medresenärer med förklaringen att kontrasten mellan att inte pendla alls under pandemin och komma tillbaka till tågkaos blev alltför stor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.