Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Det är nog få personer som uppskattar att pendla till jobbet (åtminstone om man bortser från personer som exempelvis cyklar, går eller springer). Och det finns fog för att ogilla den långa resan med bil, buss eller tåg. Enligt flera studier finns det samband mellan lång pendlingstid och negativ inverkan på hälsan och livet.
Flera studier påpekar dock att det är just samband och slår inte fast att det är just pendlingstiden som orsakat denna hälsoinverkan.
Flera studier har visat att det finns ett samband mellan lång pendling och högre stress. Enligt en studie från Lunds universitet 2016, är det bland annat förseningar, trängsel och bilköer som bidrar till att stressen går upp. Och ju längre du pendlar, desto sämre mår du.
En amerikansk studie har visat på ett samband mellan lång pendlingstid och färre sociala aktiviteter. Den som har en längre pendling till jobbet orkar eller hinner inte med aktiviteter – till exempel att träffa vänner – som även de kräver någon form av pendling.
Ett liknande resultat fann även forskarna vid Lunds universitet i studien från 2016. Socialt deltagande och generellt förtroende för andra människor var lägre hos bilpendlare än hos kollektivpendlare och aktiva pendlare och minskade dessutom ju längre pendlingstiden var för bilpendlarna.
Det finns även samband mellan pendling och sämre sömn. En koreansk studie av nästan 29 000 arbetande personer visade att både män och kvinnor med långa pendlingstider och långa arbetsdagar upplever sömnproblem. Det här sambandet nämns också i andra studier av pendling och hälsa.
Om du har en lång pendlingstid till arbetsplatsen påverkas din attityd till ditt jobb negativt. Det var resultatet i en studie gjord vid University of West England i Bristol. Studien visade att upplevelsen av pendlingen ”spillde över” på hur människor kände sig och presterade på jobbet och i hemmet.
Amerikanska forskare undersökte kardiovaskulära risker med att pendla med bil eller kollektivt och fann att personer med lång pendlingstid hade högre blodtryck och rörde på sig mindre.
En svensk studie från 2011 visade att par som pendlar långt till sina respektive jobb, i högre utsträckning separerar jämfört med par som inte har en lång pendling.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.