Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Pendling – så påverkar det din hälsa
Mer stress, sämre sömn och större risk att din relation kraschar? Att pendla till jobbet kan påverka din hälsa och ditt liv negativt. Det här har påvisats i flera studier.
Det är nog få personer som uppskattar att pendla till jobbet (åtminstone om man bortser från personer som exempelvis cyklar, går eller springer). Och det finns fog för att ogilla den långa resan med bil, buss eller tåg. Enligt flera studier finns det samband mellan lång pendlingstid och negativ inverkan på hälsan och livet.
Flera studier påpekar dock att det är just samband och slår inte fast att det är just pendlingstiden som orsakat denna hälsoinverkan.
Mer stress
Flera studier har visat att det finns ett samband mellan lång pendling och högre stress. Enligt en studie från Lunds universitet 2016, är det bland annat förseningar, trängsel och bilköer som bidrar till att stressen går upp. Och ju längre du pendlar, desto sämre mår du.
Sämre socialt liv
En amerikansk studie har visat på ett samband mellan lång pendlingstid och färre sociala aktiviteter. Den som har en längre pendling till jobbet orkar eller hinner inte med aktiviteter – till exempel att träffa vänner – som även de kräver någon form av pendling.
Ett liknande resultat fann även forskarna vid Lunds universitet i studien från 2016. Socialt deltagande och generellt förtroende för andra människor var lägre hos bilpendlare än hos kollektivpendlare och aktiva pendlare och minskade dessutom ju längre pendlingstiden var för bilpendlarna.
Sömnstörningar
Det finns även samband mellan pendling och sämre sömn. En koreansk studie av nästan 29 000 arbetande personer visade att både män och kvinnor med långa pendlingstider och långa arbetsdagar upplever sömnproblem. Det här sambandet nämns också i andra studier av pendling och hälsa.
Mer missnöje med ens jobb
Om du har en lång pendlingstid till arbetsplatsen påverkas din attityd till ditt jobb negativt. Det var resultatet i en studie gjord vid University of West England i Bristol. Studien visade att upplevelsen av pendlingen ”spillde över” på hur människor kände sig och presterade på jobbet och i hemmet.
Fysisk inaktivitet och högre blodtryck
Amerikanska forskare undersökte kardiovaskulära risker med att pendla med bil eller kollektivt och fann att personer med lång pendlingstid hade högre blodtryck och rörde på sig mindre.
Hot mot parrelationer?
En svensk studie från 2011 visade att par som pendlar långt till sina respektive jobb, i högre utsträckning separerar jämfört med par som inte har en lång pendling.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
