Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Han kör drönar-racing i 200 knyck

Tomi Heder gick in i väggen och behövde en hobby för att totalt kunna koppla bort jobbet. Svaret blev drönar-racing.
Joachim Stokstad Publicerad 25 november 2022, kl 09:50
Tomi Heder styr en drönarfarkost.
Tomi Heder har tävlat med drönare i tre år. De självbyggda farkosterna - man behöver flera, för de kraschar och går sönder ibland - väger cirka 400 gram. Foto: Christopher Hunt

Hur fastnade du för just drönar-racing?
– För tre år sedan jobbade jag för mycket och drabbades av utmattningssyndrom. Läkaren sa att jag borde hitta en hobby för att kunna koppla bort jobbet. Totalt. Så såg jag en Youtube-film om sporten och besökte en drönarklubb – och blev helt fast. Det är ju inte bara flygandet, du bygger och programmerar själv din drönare. I dag är detta det bästa jag vet. Och har jag inga symptom kvar av utbrändheten.

Du kör så kallad ”FPV-drönare” – vad betyder det?

– First Person View. I drönaren sitter en kamera och med hjälp av digitala FPV-glasögon känns det som att du sitter i drönarens cockpit. Det går att köra även utan sådana glasögon, men det är bara äldre rävar som började innan FPV kom som klarar det.

Vad är kicken med sporten?
– Man är FULLSTÄNDIGT fokuserad – 0 till 200 kilometer i timmen på några få sekunder och extrem kort svängradie är ingen lek. Det är ingen tillfällighet att vi sitter bakom ett skyddsnät när vi kör. De drönare man inte bygger själv är väldigt automatiserade, tävlingsdrönare manövrerar du helt manuellt. Om du ska bli skicklig måste du ha bra muskelminne, reflexerna måste sitta i ryggmärgen. Det krävs minst 40 timmars övning för att bli åtminstone hyfsad som pilot. Du kraschar ofta och det hör till. Vi brukar säga att den som INTE kraschar flyger för försiktigt. Vi stänger helt enkelt av drönaren där vi vill att den ska landa.

Hur tävlar man?
– Den vanligaste tävlingsformen är med uppbyggda banor med byglar som ska passeras och flaggor som ska rundas, så många varv som möjligt på förutbestämd tid, typ 1,5 minuter. Via glasögonen spelas flygningen in, så det går inte att fuska.

Är det en dyr sport?
– Det beror på vad du jämför med. Materialet till en tävlingsdrönare på kanske 400 gram går på runt 2 000 kronor, men det blir ju rätt många reparationer …

Är det ont om kvinnor i klubbarna?
– Ja, tyvärr. Det är visserligen fortfarande en ”liten” sport, men jag tror inte ens att det finns någon tjej i landets klubbar. Min sambo delar inte min fascination – ämnet är faktiskt förbjudet hemma.

Hur ofta tränar du?
– Säg tre till fem timmar i veckan. Året runt. På vinter kör vi inomhus.

Vilka egenskaper bör man att ha för att bli bra på drönar-racing?

– Det sägs att man bör vara ung, för då har man snabbare reflexer – men det tänker jag motbevisa, haha. Men visst är det ett faktum att världsmästarpiloterna är väldigt unga. Tålamod är en god egenskap och att vara road av att meka. Du bör också gärna vara prestigelös – i den här sporten hjälper man varandra. Det är också så kul att umgås med allt från 15- till 65-åringar med samma brinnande intresse.

TOMI HEDER
GÖR: Områdeschef på Stockholmshem. Medlem i drönarklubbarna SRFK, Stockholms Radioflygarklubb och MFK Stratos i Nynäshamn.
ÅLDER: 46 år.
BOR: Haninge.
STÖRSTA DRÖNARUPPELVELSE: Första gången jag kollade på drönar-racing. Jag föll direkt, det var kärlek vid första ögonkastet.
TIPS TILL DEN SOM ÄR NYFIKEN PÅ SPORTEN: Kolla in Facebook-sidorna FPV Sverige och Swedish Drone Cup och gå på en träning eller tävling.

Hälsa

Därför blir du sjuk av möten

Sex minuter. Så kort tid har du på dig att kasta dig ut från mötesrummet efter att kollegan nyst. Åtminstone om det handlar om coronavirus, visar svenska studier.
Johanna Rovira Publicerad 6 mars 2024, kl 06:04
En kvinna nyser i ett mötesrum.
Kontorsbakterierna och hur de smittar. Fräscha upp dina smittskyddskunskaper och slipp jobbsjukdomarna. Foto: Colourbox.

Coronapandemin gjorde oss alla till mer eller mindre experter på smittskydd – vi tvättade bananer i handsprit, tryckte på hissknappar med armbågen och hade alltid ett munskydd redo. Framför allt höll vi oss hemma vid minsta lilla symptom. 

Men det kollektiva minnet tycks vara kort. Nu snörvlas det åter på kontor och i kollektivtrafiken och handspriten har ofta passerat bäst före datum. Det finns all anledning att fräscha upp smittskyddskunskaperna. Nyligen kunde forskare vid Lunds universitet konstatera att det tar i genomsnitt mellan 6 och 37 minuter för smitta att överföras från en person till en annan i ett 16 kvadratmeter stort mötesrum med normal ventilation. Studien gjordes dock i början av coronapandemin när motståndskraften var sämre, enligt sajten Extrakt.se. 

Forskarna menar att god ventilation och luftrenare kan tygla smittan något. Däremot har de inga svar på varför vi är mer sjuka på vintern än annars, det finns bara teorier. 

Inte heller vet man exakt hur många bakterier som ryms i ett tangentbord. En rapport med åtskilliga år på nacken konstaterade att tangenterna rymde 33 000 bakterier och dessutom 3 100 svampar per kvadratcentimeter, medan andra källor uppger blygsamma 3000 bakterier per kvadratcentimeter. Största baketeriehärd återfanns på mellanslagstangenterna samt returtangenten. 

Tangentbord vs toasits

Enligt en populär kontorsmyt som har sitt ursprung i en amerikansk undersökning, finns det 400 gånger fler bakterier på tangentbordet än på den gemensamma kontorstoaletten.  En brittisk undersökning stack dock hål på den myten genom att räkna ut att det bara florerade fem gånger så många bakterier på tangentbordet som på toasitsen. 

Sannolikt beror bakterieskillnaderna i de olika studierna på hur ofta man rengör klosettsits respektive tangentbord.  Sedan får man ha i åtanke att de bakterier som återfinns på en toalett är betydligt mer hälsovådliga än de som gömmer sig i ett tangentbord. 

Dessutom finns det andra gemensamma ytor på ett kontor som man bör se upp med. Ett harmlöst virus, som i mångt och mycket påminner om det notoriska noroviruset (som ger upphov till vinterkräksjuka) placerades för några år sedan på ett dörrhandtag i en kontorsbyggnad. Inom två till fyra timmar hade viruset spridit sig till 40-60 procent av de gemensamma ytorna – hissknappar, kaffemaskiner, kranar, skrivare, strömbrytare. 

Liten smittskyddsrepetition:

  • Stanna hemma om du är sjuk. 
  • God handhygien är A&O.
  • Nys och hosta i armvecket eller i näsduken. 
  • Undvik peta i ögon och näsa.
  • Rengör ditt tangentbord och musen, i synnerhet om du jobbar på aktivitetsbaserat kontor och alltså delar tangentbord med kollegor. Obs använd ej handsprit till detta.