Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så blir du konfliktmodig

Konflikter har oförtjänt dåligt rykte. Utan gnissel, ingen utveckling – bra hanterat kan grus i maskineriet bli en tillgång. Du behöver bara rätt verktyg.
Publicerad
Konflikthantering i arbetslivet. En kvinna på kontor skriker i megafon mot sin dator.
Konflikter i arbetslivet kan innehålla en stor potential. Men som ledare behöver du mod för att hantera olika perspektiv i arbetsgruppen så att de inte eskalerar till uppslitande stridigheter. Trafikljusmodellen kan vara en användbar metod. Foto: Colourbox.

Många gånger upplever vi gnissel på jobbet – och överallt annars för den delen – som något negativt.

– Men det är fel! Konflikter har alldeles för dåligt rykte. Ofta innehåller de en stor och spännande potential, säger Tamara Mašković Wängborg, specialist på konflikthantering och medgrundare av Medlingscentrum.

Hon är aktuell med boken När samarbetet skaver – en ledares bok i att förstå, förebygga och hantera konflikter och ser konflikter som en inbjudan till att utforska, förnya och förändra arbetslivet.

– Likformighet är förödande, medan olikheter är som syre för verksamheten, slår hon fast.

Vi behöver med andra ord ständigt stöta och blöta samt utmana perspektiv i en arbetsgrupp.

– Om alla tycker som chefen så tänks det för lite. Och som ledare är ditt uppdrag inte att sträva mot en evig konsensus där allt är lugnt och fridfullt. Det kan leda till stagnation, säger Tamara Mašković Wängborg.

Samtidigt framhåller hon att konflikter måste förstås. Och framför allt hanteras. Annars kan de spåra ur och bli nedbrytande. Därför skiljer hon på destruktiva och konstruktiva konflikter.

"Olikheter skapar inte konflikter"

En destruktiv konflikt kännetecknas av att sakfrågor eller missförstånd har urartat till att bli personliga och att parterna tar ut sin frustration på varandra.

– Dessutom bildas olika läger där människor tar parti för någon part. Människor har svårt att vara neutrala, vilket gör att allt fler blir indragna på en arbetsplats.

Enligt Tamara Mašković Wängborg uppstår konflikter när någon har en önskan eller ett behov hen inte kan släppa och sedan uppfattar att någon blockerar detta.

– Men olikheter eller personkemi skapar inte konflikter. Det är i stället hur vi beter oss mot varandra som gör det. Konflikt är inte något vi har utan något vi gör med varandra. Det krävs en aktiv handling för att det ska bli en konflikt.

Konflikt tecken på engagemang

Tamara Mašković Wängborg poängterar att en konflikt också är ett tecken på engagemang, även om det ibland blir felriktat.

Chefen i sin tur har en betydande roll för att hantera olika perspektiv så att de inte eskalerar till uppslitande stridigheter. Och för det krävs en dos konfliktmod.

Hon liknar ledaren vid en styrman på en båt som färdas över ett hav där vågorna kan gå höga. Ibland blåser det till och med upp till storm. Om styrman och besättning navigerar tillsammans kan teamet bli starkare. I en konstruktiv konflikt har ledaren en faciliterande, det vill säga stödjande, roll.

För att i tid fånga upp och hantera missnöje och problem förespråkar hon ett enkelt verktyg: trafikljusmodellen med regelbundna möten (se ruta). Lyser det grönt så är det inga problem, lyser det gult så ska du vara vaksam och om det slår över till rött gäller det att agera.

– Trafikljusmöten är ett slags psykosocial arbetsrond i dialogform, en pulsmätning. Som chef räcker det inte att säga till medarbetarna att dörren alltid står öppen. Det krävs ett mer systematiskt verktyg för att förebygga konflikter, säger Tamara Mašković Wängborg.

Medling vid konflikthantering

Men trafikljusmöten fungerar inte när en svårartad motsättning bitit sig fast. Då är det i stället medling (se faktaruta) som gäller. Det bygger på principen att en tredje opartisk person skapar förutsättningar för att hantera en låst konflikt. Målet för medlingen är att nå en gemensam överenskommelse som sedan ska följas.

– Som medlare är din roll att vara nyfiken och lyssna på de olika perspektiven i konflikten. Det handlar inte om att bedöma vad som är rätt eller fel utan om att rensa luften och sortera. Det blir även ett sätt att bena ut vad du som chef kan göra. Kanske ska arbetsprocessen ändras eller företagshälsan kopplas in. Medlingen ger en grund för olika åtgärder.

Båda modellerna, trafikljus och medling, bygger på att du som ledare inte stoppar huvudet i sanden utan vågar stå pall.

– Det ger en viktig signal och lugnar dina medarbetare att du inte duckar eller abdikerar. En chef som vågar rida igenom en process av konflikthantering får tiofalt tillbaka av sin grupp, säger Tamara Mašković Wängborg.

TEXT: GERTRUD DAHLBERG

TRAFIKLJUSMÖTE I 5 STEG

Ett förebyggande verktyg för att systematiskt fånga upp missnöje och uppseglande problem i en grupp. Möten hålls tre till fyra gånger per år och tar ungefär 1,5 timme per gång. Så här går det till:

1. Formulera en frågeställning. Till exempel: Vad i omorganiseringen fungerar bra respektive mindre bra?

2. Förtydliga syftet och målet. Förklara att ni ska diskutera effekterna av omorganiseringen. Uppmana deltagarna att ta upp svårigheter. Diskutera även möjligheter. Dela in i smågrupper.

3. Signalera. Låt deltagarna diskutera och anteckna trafikljussignaler på färgade post-it-lappar. Röd = snabb insats krävs, gul = håll koll, grönt = kör på.

4. Redovisa och hantera. Låt grupperna redovisa vilka färger de har valt. Tala tillsammans om vad ni kan göra åt röda och gula signaler. Målet är formulera konkreta förslag.

5. Dokumentera. Samla in synpunkter, åtgärdsförslag, vad som ska göras och vem som ansvarar. Återknyt till detta på nästa trafikljusmöte. Avsluta med att diskutera de gröna signalerna för att skapa en bra känsla.

Konflikthantering och medling i 5 steg

Ett samtal mellan personer som fastnat i en konflikt. Som chef kan du agera oberoende tredje part. Målet är att nå en gemensam överenskommelse. En olöst konflikt är en arbetsmiljöfråga.

1. Individuella samtal. Tala enskilt med personerna som är i luven på varandra. Lyssna förutsättningslöst. Vad säger de? Hur tänker de? Och varför? Undvik att ta parti. Vilket är ditt ansvar som chef i konflikten?

2. Gemensamt möte. Om läget är helt låst kan det vara en idé att ta med en HR-representant när parterna ska mötas. Du håller i ramarna och ser till att det finns respekt- fullhet. Försök ”städa upp” i det som varit innan ni pratar om framtiden. Gör en kort skriftlig överenskommelse över vem som ska göra vad, vem som har ansvar för vad och så vidare.

3. Nytt möte. Här reder ni ut och sorterar praktiska eller organisatoriska frågor som framkom under det första mötet.

4. Följ upp. Släpp inte taget förrän parterna ridit ut stormen.

5. Ta hjälp. Glöm inte bort dig själv. Det är krävande att befinna sig i stridens hetta. Vänd dig till din chef, HR eller ta extern hjälp.

Källa: Medlingscentrum.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Mellanchefen – arbetsplatsens kameleont

Mellanchefen ska vara lojal mot ledningen och samtidigt stå på god fot med medarbetarna. Att ständigt växla mellan olika roller gör positionen till jobbets kameleont, vilket skapar både stress och en känsla av otillräcklighet.
Lina Björk Publicerad 3 december 2025, kl 06:02
kameleont
Likt en kameleont kan mellanchefen behöva navigera i olika sätt att bete sig beroende på vem den pratar med. Foto: Colourbox

Kameleonter kan, nästan som en superkraft, ändra färg beroende på vilken omgivning den befinner sig. Och visst har de en likhet med mellanchefer, menar Daniel Tyskbo, som forskat kring deras roll på arbetsplatsen. 

Daniel Tyskbo
Foto: Malin Tengblad

– Mellanchefer är intressanta eftersom de ofta befinner sig i ett slags ingenmansland i organisationen. De är varken ”på golvet” eller i högsta ledningen, utan ska balansera lojaliteter åt båda håll – uppåt och nedåt. De förväntas vara tydliga chefer och samtidigt lyhörda medmänniskor. Det skapar en situation där de får ta ansvar men inte alltid har mandat att påverka, vilket bidrar till en särskilt komplex arbetsmiljö, säger han.

Mellanchefen är klämd likt en hamburgare mellan två bröd. Det kan i värsta fall leda till att man behöver agera i strid mot sina värderingar. Vid en nedskärning kan arbetsgivaren exempelvis har valt ett spår som drabbar verksamheten hårt, samtidigt som du som chef har kämpat för ett annat alternativ. I det fallet kan det vara tufft att gå tillbaka till gruppen med det beskedet, samtidigt som du ska vara språkrör för beslutet.

Mycket att säga till om och stort ansvar

Mellanchefen Kalle Löfqvist har Ikea som arbetsgivare och har skrivit en roman med den dramatiska titeln ”Mellanchefens hämnd”. Boken handlar om mellanchefen Veronica som efter många år på samma arbetsplats känner att hon hamnat i kläm – i ett vakuum mellan sina medarbetare och ledningen.

Detta är dock inget Kalle upplever på sin arbetsplats. Däremot känner han igen sig i att ibland vara verktyget som utför något arbetsgivaren har bestämt. Och att veta mer än han kan berätta. 

Mellanchef är en spännande titel då du har mycket att säga till om samtidigt som du har mycket ansvar. Det är en stor uppgift att vara lagom detaljerad vid förändringar. Du vill inte hålla de anställda ovetandes om vad som är på gång, men samtidigt inte skapa oro i onödan. Där handlar det mycket om hur man kommunicerar om beslut och sedan föregå med gott exempel, säger han. 

Kalle Löfqvist
Mellanchefen Kalle Löfqvist på Ikea tycker att det är en utmaning att vara lagom detaljerad vid förändringar. Foto: Sebastian Borg

Kompis och befälhavare

I sin forskning har Daniel Tyskbo identifierat två stora utmaningar för mellanchefer. Den första är ”ledare–följare-pendlingen” där de både ska leda sina medarbetare och följa sina egna chefer. Den andra är växlingen mellan att vara ”kompisen” som skapar relationer och ”befälhavaren” som fattar beslut. 

Att hela tiden byta mellan rollerna riskerar att skapa osäkerhet kring identiteten som chef. Precis som kameleonten anpassar sig efter sin omgivning, tvingas mellanchefer ständigt ändra språk, stil, ledarskap – beroende på vem de talar med. Det är en kompetens, men det kan också bli en belastning om man inte får stöd i att hantera det.

Den här typen av beteende kan leda till en känsla av otillräcklighet. Många mellanchefer uttrycker att de aldrig riktigt känner att de räcker till – inte för ledningen, inte för medarbetarna och ibland inte ens för sig själva. Det här kan i förlängningen påverka både motivation, psykisk hälsa och lojalitet till yrkesrollen.

53 %

... av yngre mellanchefer globalt upplever dagligen måttlig till hög stress på jobbet, visar en rapport från Manpowergroup.

Lösningen på problemet är mer komplext än ledarskapsutbildningar menar Daniel Tyskbo. Ett första steg är i stället att synliggöra de spänningar som mellanchefer lever med varje dag och prata öppet om vad som förväntas av rollen. 

Ett enkelt sätt kan vara att ”nu pratar jag som chef, nu pratar jag som din kollega” för att skilja på hattarna. På det sättet minskar risken att hamna i en otydlig mittenzon.

Kalle Löfqvist håller med. 

Det är viktigt att inte förlora sig själv i rollen. Det finns ingen anledning att förställa sig. Jag brukar tänka på en rimlig mittenväg: det är inte viktigt att bli kompis med alla, men att stå för en värdegrund och ryggrad som är empatisk.  

Han trycker också på att som chef inte dras med i de känslostormar som kan uppstå vid förändringar. 

Även om det är svårt så försöker jag alltid försöka bygga upp en känsla av positiv rörelse i förändringar. Att själv hamna i gnäll och missnöje tillsammans med en arbetsgrupp, kommer bara att förlänga problemen, säger Kalle Löfqvist.

 

Mänskliga stödet viktigast för mellanchefen

En annan viktig punkt är, enligt forskningen, att hitta ett förhållningssätt till sina egna gränser. Att acceptera att du inte kommer att göra alla nöjda – och att våga kommunicera både uppåt och neråt om vad som fungerar och inte fungerar.

Det som underlättar är ett situationsanpassat ledarskap där man kan växla mellan närhet och tydlighet. Att kunna vara empatisk utan att ge avkall på sitt uppdrag. Men det kräver också reflektion och forum där mellanchefer kan prata om dilemman med andra i samma roll – inte för att hitta rätt svar, utan för att känna igen sig och normalisera det som annars lätt känns som ett personligt misslyckande.

12 %

... av mellanchefer har upplevt mobbning på arbetsplatsen, enligt en undersökning från Linköpings universitet.

Verktyg som kan underlätta är exempelvis chefsforum, kollegial handledning och tydliga mandatbeskrivningar, där det blir tydligt vad som förväntas av dig som chef. Men enligt Daniel Tyskbo är det viktigaste stödet det mänskliga – att inte känna sig ensam. 

Det går inte att underskatta trösten i att mötas och inse att andra brottas med samma frågor, och att få ett erkännande för den komplexa roll man har. Från ledningens sida behövs realistiska förväntningar, från kollegor behövs ömsesidigt stöd, säger han.

KÄNNER DU DIG KLÄMD?

Louise Berntorp, MARKNADSCHEF HBS NORDIC, MALMÖ.

Louise Berntorp

– Jag har varit mellanchef på många arbetsplatser. Där jag har haft ledningens öra har jag kunnat bolla frågor, fatta beslut och haft mandat att utföra dem.

– Men jag har även erfarenhet av företag där ledningen inte stöttat, där jag inte haft mandat och inte blivit lyssnad på. Det blir komplicerat då du inte kan säga det till din arbetsgrupp. Då har det varit bra att prata med andra mellanchefer. I dag har jag ena foten i teamet och andra i ledningsgruppen, vilket jag stormtrivs med.
 

Philip Carlson, KONSULTCHEF INVENCON, KARLSTAD.

Philip Carlson

– Det är en dynamisk roll. Jag får påverka och genomföra strategiska beslut. Det kräver flexibilitet och förmågan att snabbt kunna anpassa sig. Det är utmanande – men också precis det som gör jobbet så givande.

– Uppgiften är att översätta våra uppdrag till något som känns meningsfullt och inspirerande för varje ingenjör – så att de inspireras och har roligt. Samtidigt får jag påverka samtal med ledningen om hur vi skapar trivsel, och engagemang, vilket på sikt leder till bra resultat.
 

Martin Popovac, GRUPPCHEF WSP SVERIGE, UMEÅ.

Martin Popovac

– De utmaningar jag ser i rollen som mellanchef är att hela tiden behöva anpassa sitt ledarskap och sitt arbetssätt efter vad den högre ledningen beslutar och vad omvärlden har för önskemål, behov och krav. Du kommer att behöva vara budbärare för beslut som påverkar arbetsgruppen positivt, men även för beslut som påverkar negativt.

– Det innebär också att du måste – förutom att hantera dina egna dagliga arbetsuppgifter i uppdrag och projekt – jonglera personalfrågor, medarbetarutveckling, coachning, anbudsarbete, sälj och samordning och samtidigt hitta en riktigt bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det är krävande, men också väldigt utvecklande.
 

Johan Duvander, SERVICE SALES & DELIVERY MANAGER, MTS SYSTEMS CORPORATION, GÖTEBORG.

Johan Duvander

– Jag jobbar i ett globalt företag och den största utmaningen är att översätta arbetsgivarens globala vision till något som berör oss lokalt. Att förklara hur stora strategier och mål rör oss. Det gör jag genom att paketera om information och hitta saker i målen som är relaterande.

– Sedan har jag privilegiet att ha kollegor i Europa som har samma titel som jag, så där finns stöd att hämta.