Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så blir du konfliktmodig

Konflikter har oförtjänt dåligt rykte. Utan gnissel, ingen utveckling – bra hanterat kan grus i maskineriet bli en tillgång. Du behöver bara rätt verktyg.
Publicerad
Konflikthantering i arbetslivet. En kvinna på kontor skriker i megafon mot sin dator.
Konflikter i arbetslivet kan innehålla en stor potential. Men som ledare behöver du mod för att hantera olika perspektiv i arbetsgruppen så att de inte eskalerar till uppslitande stridigheter. Trafikljusmodellen kan vara en användbar metod. Foto: Colourbox.

Många gånger upplever vi gnissel på jobbet – och överallt annars för den delen – som något negativt.

– Men det är fel! Konflikter har alldeles för dåligt rykte. Ofta innehåller de en stor och spännande potential, säger Tamara Mašković Wängborg, specialist på konflikthantering och medgrundare av Medlingscentrum.

Hon är aktuell med boken När samarbetet skaver – en ledares bok i att förstå, förebygga och hantera konflikter och ser konflikter som en inbjudan till att utforska, förnya och förändra arbetslivet.

– Likformighet är förödande, medan olikheter är som syre för verksamheten, slår hon fast.

Vi behöver med andra ord ständigt stöta och blöta samt utmana perspektiv i en arbetsgrupp.

– Om alla tycker som chefen så tänks det för lite. Och som ledare är ditt uppdrag inte att sträva mot en evig konsensus där allt är lugnt och fridfullt. Det kan leda till stagnation, säger Tamara Mašković Wängborg.

Samtidigt framhåller hon att konflikter måste förstås. Och framför allt hanteras. Annars kan de spåra ur och bli nedbrytande. Därför skiljer hon på destruktiva och konstruktiva konflikter.

"Olikheter skapar inte konflikter"

En destruktiv konflikt kännetecknas av att sakfrågor eller missförstånd har urartat till att bli personliga och att parterna tar ut sin frustration på varandra.

– Dessutom bildas olika läger där människor tar parti för någon part. Människor har svårt att vara neutrala, vilket gör att allt fler blir indragna på en arbetsplats.

Enligt Tamara Mašković Wängborg uppstår konflikter när någon har en önskan eller ett behov hen inte kan släppa och sedan uppfattar att någon blockerar detta.

– Men olikheter eller personkemi skapar inte konflikter. Det är i stället hur vi beter oss mot varandra som gör det. Konflikt är inte något vi har utan något vi gör med varandra. Det krävs en aktiv handling för att det ska bli en konflikt.

Konflikt tecken på engagemang

Tamara Mašković Wängborg poängterar att en konflikt också är ett tecken på engagemang, även om det ibland blir felriktat.

Chefen i sin tur har en betydande roll för att hantera olika perspektiv så att de inte eskalerar till uppslitande stridigheter. Och för det krävs en dos konfliktmod.

Hon liknar ledaren vid en styrman på en båt som färdas över ett hav där vågorna kan gå höga. Ibland blåser det till och med upp till storm. Om styrman och besättning navigerar tillsammans kan teamet bli starkare. I en konstruktiv konflikt har ledaren en faciliterande, det vill säga stödjande, roll.

För att i tid fånga upp och hantera missnöje och problem förespråkar hon ett enkelt verktyg: trafikljusmodellen med regelbundna möten (se ruta). Lyser det grönt så är det inga problem, lyser det gult så ska du vara vaksam och om det slår över till rött gäller det att agera.

– Trafikljusmöten är ett slags psykosocial arbetsrond i dialogform, en pulsmätning. Som chef räcker det inte att säga till medarbetarna att dörren alltid står öppen. Det krävs ett mer systematiskt verktyg för att förebygga konflikter, säger Tamara Mašković Wängborg.

Medling vid konflikthantering

Men trafikljusmöten fungerar inte när en svårartad motsättning bitit sig fast. Då är det i stället medling (se faktaruta) som gäller. Det bygger på principen att en tredje opartisk person skapar förutsättningar för att hantera en låst konflikt. Målet för medlingen är att nå en gemensam överenskommelse som sedan ska följas.

– Som medlare är din roll att vara nyfiken och lyssna på de olika perspektiven i konflikten. Det handlar inte om att bedöma vad som är rätt eller fel utan om att rensa luften och sortera. Det blir även ett sätt att bena ut vad du som chef kan göra. Kanske ska arbetsprocessen ändras eller företagshälsan kopplas in. Medlingen ger en grund för olika åtgärder.

Båda modellerna, trafikljus och medling, bygger på att du som ledare inte stoppar huvudet i sanden utan vågar stå pall.

– Det ger en viktig signal och lugnar dina medarbetare att du inte duckar eller abdikerar. En chef som vågar rida igenom en process av konflikthantering får tiofalt tillbaka av sin grupp, säger Tamara Mašković Wängborg.

TEXT: GERTRUD DAHLBERG

TRAFIKLJUSMÖTE I 5 STEG

Ett förebyggande verktyg för att systematiskt fånga upp missnöje och uppseglande problem i en grupp. Möten hålls tre till fyra gånger per år och tar ungefär 1,5 timme per gång. Så här går det till:

1. Formulera en frågeställning. Till exempel: Vad i omorganiseringen fungerar bra respektive mindre bra?

2. Förtydliga syftet och målet. Förklara att ni ska diskutera effekterna av omorganiseringen. Uppmana deltagarna att ta upp svårigheter. Diskutera även möjligheter. Dela in i smågrupper.

3. Signalera. Låt deltagarna diskutera och anteckna trafikljussignaler på färgade post-it-lappar. Röd = snabb insats krävs, gul = håll koll, grönt = kör på.

4. Redovisa och hantera. Låt grupperna redovisa vilka färger de har valt. Tala tillsammans om vad ni kan göra åt röda och gula signaler. Målet är formulera konkreta förslag.

5. Dokumentera. Samla in synpunkter, åtgärdsförslag, vad som ska göras och vem som ansvarar. Återknyt till detta på nästa trafikljusmöte. Avsluta med att diskutera de gröna signalerna för att skapa en bra känsla.

Konflikthantering och medling i 5 steg

Ett samtal mellan personer som fastnat i en konflikt. Som chef kan du agera oberoende tredje part. Målet är att nå en gemensam överenskommelse. En olöst konflikt är en arbetsmiljöfråga.

1. Individuella samtal. Tala enskilt med personerna som är i luven på varandra. Lyssna förutsättningslöst. Vad säger de? Hur tänker de? Och varför? Undvik att ta parti. Vilket är ditt ansvar som chef i konflikten?

2. Gemensamt möte. Om läget är helt låst kan det vara en idé att ta med en HR-representant när parterna ska mötas. Du håller i ramarna och ser till att det finns respekt- fullhet. Försök ”städa upp” i det som varit innan ni pratar om framtiden. Gör en kort skriftlig överenskommelse över vem som ska göra vad, vem som har ansvar för vad och så vidare.

3. Nytt möte. Här reder ni ut och sorterar praktiska eller organisatoriska frågor som framkom under det första mötet.

4. Följ upp. Släpp inte taget förrän parterna ridit ut stormen.

5. Ta hjälp. Glöm inte bort dig själv. Det är krävande att befinna sig i stridens hetta. Vänd dig till din chef, HR eller ta extern hjälp.

Källa: Medlingscentrum.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.