Många tror att en öppen konflikt skulle förvärra situationen. Och det kan den göra om vi inte kan hantera den, menar chefsexperten, författaren och föreläsaren Thomas Lundqvist. Han anser även att den ökade stressen i arbetslivet gör att konflikterna blir fler.

– Det har framför allt att göra med de ökade möjligheterna till nåbarhet som IT-tekniken ligger bakom. Det lurar tigrar överallt, vi känner oss mer otrygga och rädda och då blir vi stressade och mer konfliktbenägna, säger han.

Vad är en konflikt?

Thomas Lundqvist lyfter fram två typer: divergerande och konvergerande. De divergerande konflikterna innebär att vi drar åt olika håll, beroende på olika värderingar, viljor eller behov. I de konvergerande konflikterna vill två personer samma sak och det uppstår kollisioner. Det kan till exempel vara när två personer vill vara chefer, vill gå samma kurs eller vill ha samma semestervecka.

Konflikten kan delas in i tre stadier:

1. Undvikande – man försöker blunda, gå omvägar, dölja, runda personen och inte prata om det.

2. Upprepning – den ena parten kritiserar hela tiden den andra, som förnekar konflikten eller drar sig undan.

3. Upptrappning – kan leda till verbalt attackerande och i vissa fall fysisk aggressivitet.

Hans poäng är dock att vi inte enbart ska fokusera på att lösa konflikten. Det är bara plåster på såren, menar han. För att lösa konflikter måste vi ta reda på varför de har uppstått och hur vi ska göra för att våra medarbetare ska känna sig tryggare och säkrare på arbetsplatserna.

– Det handlar om psykisk trygghet. Det är inte samma sak som fysisk trygghet – rätt ljus, ergonomisk sittställning, systematiskt arbetsmiljöarbete, det är vi väldigt bra på i Sverige. Psykisk trygghet är betydligt svårare.

Kräkmöten - Det är först när man får ur sig saker man irriterar sig på som man kan bli bättre

Nyckeln till en säker och trygg arbetsgrupp är kommunikation, regelbundna möten för att ventilera åsikter och vid stora förändringar, då måste man ta till kräkmöten.

– Kräkmöten är ett ord som jag har hittat på. När du är magsjuk bär du på virus eller bakterier som du behöver få ur dig för att kunna bli frisk. Det är först när man får ur sig saker man irriterar sig på som man kan bli bättre. Låter du folk komma till tals mår de bättre. Det är som att tända lampan. Då kommer grundorsaken till konflikten fram i ljuset och kan åtgärdas.

Vilket ansvar har den anställde?
– Som anställd har du en skyldighet att berätta hur du känner dig. Det är inte alltid så lätt. Inte ens när du har ditt årliga utvecklingssamtal brukar du säga som det är. Mitt råd är att ta bort utvecklingssamtalet och att i stället träffas regelbundet varje månad i ett kortare dialogsamtal. Då kan chefen fråga: ”Hur har det funkat senaste månaden? Det där som vi pratade om förra månaden, hur har det gått? Hur mår du? Hur ser din arbetssituation ut? Men hur funkar det egentligen? Hur ska vi hitta en rimlig balans för att det ska funka långsiktigt?”

Vilket ansvar har chefen?
– Jag tycker att chefen har ansvaret för att lösa konflikten, för om ingenting görs är risken stor att den förvärras och konflikträdda chefer skapar fler konflikter. Passiviteten hos chefer förvärrar och permanentar problemen. Så fort du som chef hör talas om en konflikt: sätt dig ner och prata om den, och gör det på individnivå. Prata ofta så blir det inte så dramatiskt.

Hur ska chefer hinna prata så mycket?
– Chefens viktigaste jobb är att se till att medarbetarna mår bra. Har man inte tid för sina medarbetare gör man inte sitt jobb. Det är medarbetarna man är satt att leda.

Han menar att arbetsgruppen ska träffas och prata om arbetsdagen tio minuter varje dag, till exempel i slutet av arbetsdagen. Förutom det ska gruppen ses en timme i veckan och så ska man ha ett personligt möte med chefen en gång i månaden.

Finns det några fördelar med konflikter?
– En konflikt är som en värk eller smärta i organisationen, ett symptom på att någonting är fel. Då har vi möjlighet att bena ut vad konflikten beror på och ta tag i det bakomliggande problemet.