Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Konflikt på kontoret?

De flesta av oss tycker att konflikter är obehagliga – och hoppas in i det längsta att de ska lösa sig av sig själva. Det gör de sällan. Men rätt hanterade kan de leda till något positivt.
Sofia Broomé Publicerad
Alla är vi olika – men vi måste kunna samarbeta utan att råka i luven på varandra. Illustration: Valero Doval

Många tror att en öppen konflikt skulle förvärra situationen. Och det kan den göra om vi inte kan hantera den, menar chefsexperten, författaren och föreläsaren Thomas Lundqvist. Han anser även att den ökade stressen i arbetslivet gör att konflikterna blir fler.

– Det har framför allt att göra med de ökade möjligheterna till nåbarhet som IT-tekniken ligger bakom. Det lurar tigrar överallt, vi känner oss mer otrygga och rädda och då blir vi stressade och mer konfliktbenägna, säger han.

Vad är en konflikt?

Thomas Lundqvist lyfter fram två typer: divergerande och konvergerande. De divergerande konflikterna innebär att vi drar åt olika håll, beroende på olika värderingar, viljor eller behov. I de konvergerande konflikterna vill två personer samma sak och det uppstår kollisioner. Det kan till exempel vara när två personer vill vara chefer, vill gå samma kurs eller vill ha samma semestervecka.

Konflikten kan delas in i tre stadier:

1. Undvikande – man försöker blunda, gå omvägar, dölja, runda personen och inte prata om det.

2. Upprepning – den ena parten kritiserar hela tiden den andra, som förnekar konflikten eller drar sig undan.

3. Upptrappning – kan leda till verbalt attackerande och i vissa fall fysisk aggressivitet.

Hans poäng är dock att vi inte enbart ska fokusera på att lösa konflikten. Det är bara plåster på såren, menar han. För att lösa konflikter måste vi ta reda på varför de har uppstått och hur vi ska göra för att våra medarbetare ska känna sig tryggare och säkrare på arbetsplatserna.

– Det handlar om psykisk trygghet. Det är inte samma sak som fysisk trygghet – rätt ljus, ergonomisk sittställning, systematiskt arbetsmiljöarbete, det är vi väldigt bra på i Sverige. Psykisk trygghet är betydligt svårare.

Kräkmöten - Det är först när man får ur sig saker man irriterar sig på som man kan bli bättre

Nyckeln till en säker och trygg arbetsgrupp är kommunikation, regelbundna möten för att ventilera åsikter och vid stora förändringar, då måste man ta till kräkmöten.

– Kräkmöten är ett ord som jag har hittat på. När du är magsjuk bär du på virus eller bakterier som du behöver få ur dig för att kunna bli frisk. Det är först när man får ur sig saker man irriterar sig på som man kan bli bättre. Låter du folk komma till tals mår de bättre. Det är som att tända lampan. Då kommer grundorsaken till konflikten fram i ljuset och kan åtgärdas.

Vilket ansvar har den anställde?
– Som anställd har du en skyldighet att berätta hur du känner dig. Det är inte alltid så lätt. Inte ens när du har ditt årliga utvecklingssamtal brukar du säga som det är. Mitt råd är att ta bort utvecklingssamtalet och att i stället träffas regelbundet varje månad i ett kortare dialogsamtal. Då kan chefen fråga: ”Hur har det funkat senaste månaden? Det där som vi pratade om förra månaden, hur har det gått? Hur mår du? Hur ser din arbetssituation ut? Men hur funkar det egentligen? Hur ska vi hitta en rimlig balans för att det ska funka långsiktigt?”

Vilket ansvar har chefen?
– Jag tycker att chefen har ansvaret för att lösa konflikten, för om ingenting görs är risken stor att den förvärras och konflikträdda chefer skapar fler konflikter. Passiviteten hos chefer förvärrar och permanentar problemen. Så fort du som chef hör talas om en konflikt: sätt dig ner och prata om den, och gör det på individnivå. Prata ofta så blir det inte så dramatiskt.

Hur ska chefer hinna prata så mycket?
– Chefens viktigaste jobb är att se till att medarbetarna mår bra. Har man inte tid för sina medarbetare gör man inte sitt jobb. Det är medarbetarna man är satt att leda.

Han menar att arbetsgruppen ska träffas och prata om arbetsdagen tio minuter varje dag, till exempel i slutet av arbetsdagen. Förutom det ska gruppen ses en timme i veckan och så ska man ha ett personligt möte med chefen en gång i månaden.

Finns det några fördelar med konflikter?
– En konflikt är som en värk eller smärta i organisationen, ett symptom på att någonting är fel. Då har vi möjlighet att bena ut vad konflikten beror på och ta tag i det bakomliggande problemet.

3 SÄTT ATT LÖSA & UNDVIKA KONFLIKTER

  •  Tydliga regler och gränser som i detalj beskriver vad som gäller till exempel på sociala medier, när det gäller klädsel, hur vi pratar med varandra och vilka sociala regler som gäller på arbetsplatsen är ett bra sätt att skapa trygghet och på så vis undvika konflikter.
  • I stället för att anklagande säga: ”Du måste skärpa dig, du måste komma i tid, du måste plocka undan efter dig” ska du använda ordet ”jag” och beskriva hur du känner. ”Jag blir okoncentrerad när du pratar så högt, jag kommer av mig när du kommer sent till morgonmötet, jag blir störd av att komma in i lunchrummet och se din disk på bordet.”
  • Att ha en 24-timmarsregel innan du svarar på det där sura mejlet eller något annat som retar upp dig är ett sätt att undvika onödiga konflikter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.