Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du konflikter på jobbet

Otydliga strukturer, svaga chefer och höga krav men små resurser. Det är vanliga förklaringar till konflikter på jobbet. Men det finns sätt att förhålla sig till problemen och undvika frustration.
Publicerad
Franky242/Colourbox.com
Franky242/Colourbox.com

Allt fler kvinnor blir sjukskrivna på grund av konflikter, stress och mobbning på jobbet.  Det framkommer i en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Dåliga relationer och bristfällig organisation är orsakerna.

– För sjunde året i rad finns en oroväckande trend där arbetssjukdomar ökar bland kvinnor. Vi ser också att den typen av anmälningar är vanligast inom kvinnodominerade branscher som till exempel vård och omsorg. Både arbetsgivare och politiker behöver ta ansvar för att vända trenden, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket i rapporten.

Mer än var tredje anmälan om arbetssjukdom uppges vara orsakad av organisatoriska eller sociala faktorer. Hela 46 procent av anmälningar om arbetssjukdom som gäller kvinnor uppges ha dessa orsaker. Motsvarande siffra för män är 21 procent.

Läs mer: Så hanterar du ilska på jobbet

Otydliga och överbelastade chefer kan också vara en del av förklaringen.

– På många, ofta kvinnodominerade, arbetsplatser ser vi i dag en beklämmande utveckling med chefer som har alltför stora ansvarsområden och personal som därför blir lämnade åt sig själva i vaga strukturer, säger Thomas Jordan, docent, universitetslektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på konfliktlösning i arbetslivet. Han har också skrivit boken ”Konflikthantering i arbetslivet – förstå, hantera, förebygg”.

Thomas Jordan framhåller samtidigt att stress inte per automatik leder till att vi mår dåligt. Det kan också vara tvärtom.

– På en stressig arbetsplats kan vi också känna tillfredställelse över att kunna prestera på topp och göra nytta. Men det blir problem om rollerna är otydliga och kraven är högre än förutsättningarna att leva upp till dem. I en tydlig och god struktur går det att reda ut saker, ta itu med problem innan de leder till djupa konflikter och frustration, säger Thomas Jordan.

Han menar att arbetslivet i dag genomsyras av alltför mycket låt-gå-ledarskap och efterlyser chefer som är villiga att ta ansvar och ge sitt stöd till personalen utan att släta över de problem som finns.

– Det är också en arbetsgivarfråga att rekrytera chefer som är kloka och inte drar sig för att gå in i konflikter för att kunna lösa dem, säger Thomas Jordan.

Gör så här!

Är du långt ned i hierarkin i en kaotisk dålig organisation? Lyssnar inte chefen? Är resurserna alltför små? Leder det hela till dålig stämning och bråk på jobbet? Inte konstigt att du är frustrerad. Men du kan trots allt välja hur du själv förhåller dig till problemen genom att medvetet välja en strategi att agera efter.

Konfliktforskaren och docenten Thomas Jordan har en konfliktmodell som består av fyra olika alternativ, varav tre är aktiva och en är passiv.

1. Välj att påverka. Kanske är det dags att sluta klaga och gnälla. Fundera i stället över hur en väl fungerande organisation och arbetsplats skulle se ut? Vad kan du själv göra för att strategiskt påverka?

2. Gilla läget. Kanske kan du inte ändra det som är fel. Däremot kan du välja hur du förhåller dig till situationen och gör det bästa av saken.

3. Sätt ned foten. Du inser att det inte finns någon lösning som du kan acceptera. Därför säger du upp dig och söker ett nytt jobb.

4. Låt gå. Du väljer inte något av ovanstående alternativ utan flyter bara med. Risken är i så fall stor att frustrationen och konflikterna kring dig ökar. I värsta fall blir du sur och bitter, vilket blir trist både för dig själv och för omgivningen.

Källa: Docent och konfliktforskaren Thomas Jordan

 

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se​

Arbetsskador & Arbetsmiljö

År 2016 anmäldes cirka 122 500 arbetsskador. Så här är de uppdelade:
34 600 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro (14 400 kvinnor, 20 300 män)
64 700 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (35 300 kvinnor, 29 500 män)
10 200 olyckor på väg till eller från arbetet (6 800 kvinnor, 3 400 män)
11 800 arbetssjukdomar (7 500 kvinnor, 4 300 män)
45 arbetsolyckor med dödlig utgång

Vem har ansvar för arbetsmiljön?
Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för att förebygga konflikter och att hantera de konflikter som uppstår. Utsatta ska snabbt få hjälp eller stöd, chefer och arbetsledare ska få utbildning och handledning och arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande behandling inte accepteras. Skyddsombudets roll är att samarbeta med arbetsgivaren i det förebyggande arbetet och att informera arbetsgivaren om de konflikter som kräver åtgärd.

Vart vänder jag mig vid konflikt?
Om en konflikt uppstår på arbetsplatsen ska du tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund. Gör det så tidigt som möjligt, så är det lättare att lösa konflikten.

Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöupplysningen.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar