Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du konflikter på jobbet

Otydliga strukturer, svaga chefer och höga krav men små resurser. Det är vanliga förklaringar till konflikter på jobbet. Men det finns sätt att förhålla sig till problemen och undvika frustration.
Publicerad
Franky242/Colourbox.com
Franky242/Colourbox.com

Allt fler kvinnor blir sjukskrivna på grund av konflikter, stress och mobbning på jobbet.  Det framkommer i en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Dåliga relationer och bristfällig organisation är orsakerna.

– För sjunde året i rad finns en oroväckande trend där arbetssjukdomar ökar bland kvinnor. Vi ser också att den typen av anmälningar är vanligast inom kvinnodominerade branscher som till exempel vård och omsorg. Både arbetsgivare och politiker behöver ta ansvar för att vända trenden, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket i rapporten.

Mer än var tredje anmälan om arbetssjukdom uppges vara orsakad av organisatoriska eller sociala faktorer. Hela 46 procent av anmälningar om arbetssjukdom som gäller kvinnor uppges ha dessa orsaker. Motsvarande siffra för män är 21 procent.

Läs mer: Så hanterar du ilska på jobbet

Otydliga och överbelastade chefer kan också vara en del av förklaringen.

– På många, ofta kvinnodominerade, arbetsplatser ser vi i dag en beklämmande utveckling med chefer som har alltför stora ansvarsområden och personal som därför blir lämnade åt sig själva i vaga strukturer, säger Thomas Jordan, docent, universitetslektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på konfliktlösning i arbetslivet. Han har också skrivit boken ”Konflikthantering i arbetslivet – förstå, hantera, förebygg”.

Thomas Jordan framhåller samtidigt att stress inte per automatik leder till att vi mår dåligt. Det kan också vara tvärtom.

– På en stressig arbetsplats kan vi också känna tillfredställelse över att kunna prestera på topp och göra nytta. Men det blir problem om rollerna är otydliga och kraven är högre än förutsättningarna att leva upp till dem. I en tydlig och god struktur går det att reda ut saker, ta itu med problem innan de leder till djupa konflikter och frustration, säger Thomas Jordan.

Han menar att arbetslivet i dag genomsyras av alltför mycket låt-gå-ledarskap och efterlyser chefer som är villiga att ta ansvar och ge sitt stöd till personalen utan att släta över de problem som finns.

– Det är också en arbetsgivarfråga att rekrytera chefer som är kloka och inte drar sig för att gå in i konflikter för att kunna lösa dem, säger Thomas Jordan.

Gör så här!

Är du långt ned i hierarkin i en kaotisk dålig organisation? Lyssnar inte chefen? Är resurserna alltför små? Leder det hela till dålig stämning och bråk på jobbet? Inte konstigt att du är frustrerad. Men du kan trots allt välja hur du själv förhåller dig till problemen genom att medvetet välja en strategi att agera efter.

Konfliktforskaren och docenten Thomas Jordan har en konfliktmodell som består av fyra olika alternativ, varav tre är aktiva och en är passiv.

1. Välj att påverka. Kanske är det dags att sluta klaga och gnälla. Fundera i stället över hur en väl fungerande organisation och arbetsplats skulle se ut? Vad kan du själv göra för att strategiskt påverka?

2. Gilla läget. Kanske kan du inte ändra det som är fel. Däremot kan du välja hur du förhåller dig till situationen och gör det bästa av saken.

3. Sätt ned foten. Du inser att det inte finns någon lösning som du kan acceptera. Därför säger du upp dig och söker ett nytt jobb.

4. Låt gå. Du väljer inte något av ovanstående alternativ utan flyter bara med. Risken är i så fall stor att frustrationen och konflikterna kring dig ökar. I värsta fall blir du sur och bitter, vilket blir trist både för dig själv och för omgivningen.

Källa: Docent och konfliktforskaren Thomas Jordan

 

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

Arbetsskador & Arbetsmiljö

År 2016 anmäldes cirka 122 500 arbetsskador. Så här är de uppdelade:
34 600 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro (14 400 kvinnor, 20 300 män)
64 700 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (35 300 kvinnor, 29 500 män)
10 200 olyckor på väg till eller från arbetet (6 800 kvinnor, 3 400 män)
11 800 arbetssjukdomar (7 500 kvinnor, 4 300 män)
45 arbetsolyckor med dödlig utgång

Vem har ansvar för arbetsmiljön?
Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för att förebygga konflikter och att hantera de konflikter som uppstår. Utsatta ska snabbt få hjälp eller stöd, chefer och arbetsledare ska få utbildning och handledning och arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande behandling inte accepteras. Skyddsombudets roll är att samarbeta med arbetsgivaren i det förebyggande arbetet och att informera arbetsgivaren om de konflikter som kräver åtgärd.

Vart vänder jag mig vid konflikt?
Om en konflikt uppstår på arbetsplatsen ska du tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund. Gör det så tidigt som möjligt, så är det lättare att lösa konflikten.

Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöupplysningen.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.