Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Gröna Lunds vd: ”I krisen visade alla sitt bästa jag”

Han hade varit vd för Gröna Lund i knappt ett halvår då det som inte fick hända hände. En olycka i nöjesparken med en död, flera skadade och en massa chockade unga medarbetare. Det var den värsta dagen i Jan Erikssons liv.
Publicerad
Gröna Lunds vd Jan Eriksson
Jan Eriksson beskriver sitt första år som vd för Gröna Lund som en berg- och dalbana - med höga toppar och djupa dalar. Foto: Karl Nordlund

Midsommarhelgen den 25 juni 2023 är en vacker solig dag. Många har tagit långledigt och rest i väg. Så även Gröna Lunds vd Jan Eriksson, som tillbringar helgen med familjen på lantstället i Stockholms skärgård. Värmen är behaglig och snart är det lunchdags. Hustrun Anna och de tre barnen pysslar med olika saker, själv är Jan i full färd med att putsa på familjens jolle vid bryggan när mobilen plingar till. Det är ett sms från presschefen Annika Troselius. Hon skriver att en incident har hänt i Jetline, men än så länge är det oklart vad.

Jan Eriksson är nytillträdd vd sedan bara ett halvår. Trots att sms:et är knapphändigt förstår han att han måste kontakta krisledningen, där ledningsgruppen, representanter från koncernen samt säkerhetschefen ingår. Men hans första samtal går till parkchefen, som är ytterst ansvarig för parkens drift.

– Han befann sig på olyckplatsen och bekräftade att det hade hänt en allvarlig incident med Jetline. Personer hade fallit ur tågvagnarna och flera var skadade, men mer än så visste han ännu inte.

Nästa samtal går till säkerhetschefen för att be honom samla krisledningen. Därefter lämnar Jan Eriksson sommarstugan för att ta sig in till stan så fort som möjligt. I bilen fortsätter telefonsamtalen med olika funktioner inom koncernen.

"Känslan var surrealistisk"

Parkchefen fattar tillsammans med räddningsledare på plats beslutet att utrymma parken. Efteråt fick Gröna Lund kritik för att utrymningen varit rörig.

– Det kan jag förstå, säger Jan Eriksson. Det är svårt att utrymma alla besökare genom ett fåtal entréer. Men jag tycker att vi lyckades bra ändå – det handlade om 5 000 besökare som utrymdes på mindre än en kvart.

När Jan Eriksson anlände till Gröna Lund kryllade det av utryckningsfordon och blåljuspersonal.

– Känslan var surrealistisk. För samtidigt som jag utförde konkreta uppgifter gick det tusen tankar i huvudet. Hur har detta över huvud taget kunnat hända?

Nöjesparkens krisledning har en plan att följa vid incidenter.

Gröna Lunds vd Jan Eriksson.

– Det första vi gjorde var att sätta ihop två grupper vid sidan om krisledningen – en för mediehantering och en för medarbetare. Vår säkerhetschef blev krisledare, vilket var skönt, för då kunde jag fokusera på andra delar, som att se till att all personal kunde få stöd och att ställa upp på intervjuer och presskonferens.

Han minns att de för dagen ungefär 600 medarbetarna reagerade väldigt olika, beroende på hur nära olycksplatsen de hade befunnit sig.

– Vår primära uppgift var att fånga upp dem, ge vätska och näring och se hur de mådde. Vi kallade också in samtalsstöd i form av psykologer och terapeuter.

Jan Eriksson rekommenderade alla medarbetare att ta den hjälpen. Många medarbetare tackade ja, andra ville vänta eller avstod helt. Ett fåtal får samtalsstöd än i dag.

Från okänd vd till offentligheten

Efter olyckan höll parken stängt i en vecka. 

– Det beslutet var oundvikligt med tanke på det som hade skett. Men dagen innan vi öppnade för allmänheten öppnade vi för enbart medarbetarna, så att de försiktigt kunde komma tillbaka till miljön, köra attraktionerna och se hur det kändes. Det fungerade bra och var ett första steg på vägen till en ny verklighet efter olyckan.

Fem månader senare tar Jan Eriksson emot på sitt kontor på Djurgården, inhyst i det gamla Apotekshuset från 1741. Det är ett ljust arbetsrum med stora fönster och en vacker, gammaldags kakelugn. Från fönstret har han en fin utsikt över sin nöjespark, Lilla pariserhjulet, dansbanan och Nyckelpigan.

– Det är så tacksamt att arbeta med en produkt som redan från början har glädjen inbyggd i sig. Att se alla glada barn med förväntansfulla blickar och en sockervadd i handen. Det är klart att man blir på gott humör när man kommer till kontoret, säger han.

Vilket också gör kontrasten till det som sedan hände så mycket större.

Det finns ett före och ett efter olyckan i Jan Erikssons karriär. Från att ha varit en ganska okänd vd till att på en dag hamna i offentlighetens epicentrum. Hans minne av själva olycksdagen liknar han vid en film. Vissa sekvenser minns han knivskarpt, andra är som svarta rutor.

– Det som hände var så overkligt. Ungefär som när man flyger. Det är klart att man kan reflektera över att ett plan kan krascha, men man tror ju aldrig att det ska hända.

Kontakt med drabbade tung uppgift

Jan Eriksson ser olyckan som det svåraste som någonsin hänt honom. Särskilt kontakten med de drabbade var en tung uppgift.

– Jag pratade med alla och har även träffat flera av dem personligen. Ord räcker ju inte till i ett sådant läge, men jag ville ändå förmedla att vi var oerhört ledsna och jag lovade att delge all information som fanns kring olyckan. Vi erbjöd också samtalsstöd och berättade hur vi kunde hjälpa till med de försäkringar vi hade. Det var väldigt känslomässiga samtal.

Fick han själv stöd? Han funderar en stund och ler försiktigt.

– Mitt största stöd var min hustru. Jag har ju turen att vara gift med en sjuksköterska som vet när det är allvar och hur man stöttar. I sitt jobb möter hon svårt sjuka barn. Då får man perspektiv på saker i livet.

Stöd fick han även av sina kollegor i företaget och precis som sina medarbetare tog även han hjälp av samtalsstödet Gröna Lund erbjöd.

– För mig hade ordet ”kris” tidigare handlat om enstaka it-haverier, men det här var ju något helt annat. Jag hade aldrig upplevt en sådan tragisk olycka eller stått i rampljuset på det här sättet.

Stundtals tvivlade han på sig själv.

– Jag är väldigt mån om att alltid göra mitt bästa, så det är klart att jag

Gröna Lunds vd jan Eriksson

 funderade. Men så fick jag väldigt mycket pepp och kärlek från folk som tyckte att jag och Gröna Lund har skött oss bra.

Han betonar vikten för Gröna Lund av att transparens kring olyckan. Och självrannsakande.

– Vi är stolta över vårt säkerhetsarbete, men vi har också granskat oss själva och tagit in externa granskare. Vi får se vad de pågående utredningarna kommer fram till. När vi har fått svaret kommer vi självklart diskutera förändringar. En liknande olycka får aldrig mer ske.

Med facit i hand – ångrar han någonsin att han blev vd på Gröna Lund? Han svarar direkt.

– Nej, aldrig. Hur kan jag göra det? Jag har ju världens roligaste jobb. Gröna Lund är ju som ett litet samhälle i sig med en fantastisk kompetensflora. Här finns snickare, målare, elektriker, trädgårdsmästare, HR-specialister, dekoratörer, kockar, servitörer, säljare, marknadsförare, kommunikatörer.

Trots att arbetsdagarna främst utgörs av möten försöker han så ofta han kan gå runt i parken och prata med medarbetarna för att se hur de trivs och mår.

– Gröna Lund har så otroligt lojala och fina medarbetare, de har visat sitt allra bästa jag, inte minst under krisen. 

Sin ledarstil beskriver han som inkluderande, delegerande och mån om att alla kommer till tals.

– Det handlar om prioriteringar och olika vägval. Ska vi fokusera på den bästa insatsen för gästen, på underhållsarbete eller på personalen? De tre perspektiven har ju olika värdegrunder och folk tycker olika. Mitt jobb är att hitta en gemensam väg. Det lyckas jag oftast med – eller så tar jag beslutet själv. Det ingår i min roll som vd.

Minskat besöksantal

I skrivande stund står budgetarbete på agendan. Gröna Lund har, både på grund av olyckan och det regniga vädret, haft en dålig sommar. Besökarna har minskat med drygt 30 procent jämfört med föregående år, omsättningen minskade med 200 miljoner. Ett 15-tal medarbetare har fått lämna.

– Men vi måste tänka framåt och har bestämt oss för att nästa säsong ska bli så bra som bara möjligt.

En åretruntverksamhet står på önskelistan.

– Då skulle vi kunna anställa fler på heltid. Sedan skulle jag vilja att vi breddar våra målgrupper, både åldersmässigt och geografiskt.

Jan berättar att höstens halloweentema varit lite av en utmaning.

– Folk gillar att bli skrämda, men vi har ju olyckan i bakhuvudet hela tiden. Vi vill visa respekt för de drabbade och har därför varit restriktiva med dekorationer med hänsyn till det som skett.

I den vuxnare delen av parken svischar den olycksdrabbade berg-och dalbanan Jetline förbi – om och om igen. Det är Haverikommissionen som testkör, förklarar han och plockar upp skräp som någon slängt på marken. Plockar upp småskräp gör han för övrigt med jämna mellanrum. 

Det har nu gått åtta månader sedan Jan Eriksson tog över vd-rollen på Gröna Lund. Ett år som han – ironiskt nog – jämför med en bergochdalbana, med höga toppar och djupa dalar.

– Det har varit den mest turbulenta tiden i mitt liv. Det har gått hisnande fort, varit väldigt roligt, men också oväntat hemskt. Nästa år hoppas jag ska bli något lugnare.

Text: KATARINA MARKIEWICZ 

Jan Eriksson

ÅLDER: 51.

BOR: Hus på Lidingö. 

FAMILJ: Hustrun Anna, som är sjuksköterska och som han varit gift med i 20 år, barnen Ludvig 17, Alva 14, Gustav 11 och golden retrievern Vimla.

FRITID: Padel, tennis, golf och att lära sig nya språk.

Gröna Lund

Grundades 1883 och är en av världens äldsta nöjesparker. År 1959 drevs parken av familjen Lindgren fram till 2001 då den köptes upp av koncernen Parks and Resorts. Gröna Lund växer och kommer i framtiden att bygga ett helt nytt tivoliområde på sin gamla parkering.

Parken har 170 fast anställda samt upp till 2 500 säsongsanställda. (Och inte enbart ungdomar, de äldsta är över 70 år.)

Olyckan i Jetline

Den 25 juni spårade främre delen av tåget på bergochdalbanan Jetline delvis ur och stannade på mellan sex och åtta meters höjd. Totalt befann sig elva personer ombord. Flera föll ur tåget och skadades, en 35-årig kvinna avled.

Hur detta kunde hända är under utredning hos Haverikommissionen. Resultatet väntas komma till våren.

 Besökstappet på årets säsong var drygt 30 procent, men hur mycket som berodde på olyckan är svårt att svara på, med tanke att parken också höll stängt i en vecka samt att det var en tuff vädersommar.

Vanligtvis har Gröna Lund sommartid upp till 9 000 gäster om dagen. En del dagar efter återöppnandet kom inte mer än 3 000 gäster. Därefter har besöksantalet växt, mycket tack vare många konserter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Personalen sänker mitt betyg men säger inget”

Personalens missnöje med chefen växer - i medarbetarenkäten. Men ingen vill berätta på vilket sätt ledarskapet brister.
Hur ska man agera när man möts av tystnad? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 13 maj 2026, kl 06:04
Tecknad bild som symboliserar sämre betyg i medarbetarundersökning och brist på feedback.
När personalen sänker chefens betyg men vägrar berätta varför uppstår osäkerhet. Så råder mentorn chefer att bryta tystnaden. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Resultatet av vår årliga medarbetarundersökning stressar mig. Jag chefar över 15 personer och medarbetarnas omdöme om mitt ledarskap har gradvis försämrats de senaste åren. Problemet är att ingen vill berätta på vilket sätt det brister – när jag tagit upp frågan i grupp har det blivit tyst, och under individuella samtal har många viftat bort det.

På tidigare jobb har mitt ledarskap hyllats, men nu känner jag mig osäker i min roll. Företagsledningen känns ointresserad av undersökningen, samtidigt är det lite skönt att de hittills inte ifrågasatt de sviktande betyget.

Hur ska jag lyfta frågan med personalen, var kan jag hitta stöd i mitt ledarskap och bör jag vara proaktiv och ta upp det med min chef?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det måste kännas frustrerande när medarbetarundersökningen visar sämre resultat utan att någon ger konkreta exempel på vad du kan förbättra.

Att du vill förstå och komma till rätta med de sjunkande siffrorna är både ett modigt och positivt steg för att vända situationen. Jag rekommenderar att du fortsätter att skapa dialog med teamet. Försök få dem att förstå att detta är viktigt, både för ert jobb, era prestationer och för välmåendet i teamet.

I stället för att diskutera faktiska siffror, prova att jobba med gruppens dynamik och kommunikation. Det gör att du får en bättre uppfattning om hur pass trygga medarbetarna faktiskt är med dig och med varandra, och vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att de inte säger vad de tycker.

Finns det en rädsla för att kritisera dig som chef eller en oro för att öppen feedback ska leda till negativa konsekvenser?

Var tydlig med att du är öppen för konkreta synpunkter och uppskattar all hjälp du kan få för att kunna förbättra ditt ledarskap.

Parallellt med att du jobbar med gruppen skulle jag föra in specifika frågor i de individuella samtalen och fortsätta med följdfrågor om du får alltför svävande svar. Understryk att du vill kunna ge så bra förutsättningar som möjligt och att ärliga svar är avgörande för att ni tillsammans ska kunna vända trenden.

Fråga om vad som fungerar bra i ditt ledarskap, vad du kan göra mer eller mindre av, om det finns något som försvårar arbetet eller som du kan förändra.

Kom ihåg att du inte behöver lösa situationen själv. Ta hjälp av andra chefer i organisationen och var öppen mot din chef om att du inte är nöjd med svaren i undersökningen, men att du vill utvecklas och förstå vad det lägre resultatet står för.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion, författare och inspirationsföreläsare.
ÅLDER: 46.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.

Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Vissa är missnöjda med mitt ledarskap”

Hur ska man agera om medarbetarna vill att man ska vara mer peppande men man samtidigt inte vill ändra sin person? Chef & Karriärs mentor Joachim Källsholm ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 5 maj 2026, kl 06:00
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag fick mitt chefsjobb till stor del för att jag är expert på det it-system vi jobbar med, inte på grund av mina ledaregenskaper. För de flesta av mina medarbetare, som också är specialister, är det också det viktigaste: att jag förstår verksamheten i detalj och kan stötta när det behövs.

Men jag har några medarbetare i mitt team som vill att jag ska vara mer peppande och motiverande.

Hur ska jag göra? Jag kan inte ändra min person och jag funderar på hur mycket ”krut” det är rimligt att jag lägger på att försöka få till den här utvecklingen hos mig själv. Och hur ska jag kommunicera det här till gruppen? Tacksam för svar. 

 

SVAR: Jag förstår verkligen din känsla. Du har kommit in i din roll tack vare den du är, din erfarenhet, din förmåga att förstå verksamheten på djupet och ditt sätt att skapa trygghet omkring dig. Det är en stor del av ditt ledarskaps-dna och är inget du ska kompromissa med.

Samtidigt vill du göra rätt för ditt team och brottas med hur du ska möta de medarbetare som önskar mer pepp och motivation.

Låt mig först slå fast att det fina är att du inte behöver bli någon annan. Det räcker med små, ärliga beteenden som ligger nära din egen stil. För de flesta är tydlighet, trygghet, nyfikenhet och saklig uppskattning otroligt motiverande, med andra ord snarare finjusteringar än personlighetsförändringar.

Du kan ge motivation på ditt eget sätt, genom att visa när du är imponerad av kvaliteten i någons arbete, genom att lyfta någons insats i ett möte eller genom att ställa enkla frågor som: ”Vad skulle göra ditt jobb lättare just nu?” eller ”vad skulle ge dig energi i nästa steg?” Det är genuint och helt i linje med den du är utan att du behöver förvandlas till en överdrivet entusiastisk ledare.

Du behöver inte lägga särskilt mycket ”krut” på det här. Det handlar om små handlingar som gör stor skillnad för några få. Håll det fortsatt enkelt när du pratar med teamet och fortsätt att vara öppen. Du kan säga något i stil med: ”Jag vet att vi alla motiveras på olika sätt, och jag försöker utveckla mitt ledarskap för att möta fler av de behoven – men jag kommer alltid att göra det på ett sätt som känns äkta för mig”. Rätt kommunicerat gör det att folk både förstår och uppskattar dig mer, inte mindre.

Kort sagt och mitt råd – du ska inte tappa ditt ledarskaps-dna. Du ska bara låta det få en eller två nya nyanser. För det är precis så ledarskap utvecklas som bäst – när det sker på ett sätt som fortfarande känns som du.

JOACHIM KÄLLSHOLM

GÖR: Senior advisor i eget företag, flera styrelseuppdrag bland annat ordförande i FEA Security Services och Säkerhetsföretagen, tidigare vd och ledare i 30 år inom Securitas.
ÅLDER: 61.
HYLLAD FÖR: Opretentiös ledarstil.
KARRIÄR: Inom Securitas från 1984, via VD för Skandinavisk Parkeringstjänst. 2004-2010 vice vd för Securitas Sverige AB och divisionschef för Mobile i Sverige.