Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Gröna Lunds vd: ”I krisen visade alla sitt bästa jag”

Han hade varit vd för Gröna Lund i knappt ett halvår då det som inte fick hända hände. En olycka i nöjesparken med en död, flera skadade och en massa chockade unga medarbetare. Det var den värsta dagen i Jan Erikssons liv.
Publicerad
Gröna Lunds vd Jan Eriksson
Jan Eriksson beskriver sitt första år som vd för Gröna Lund som en berg- och dalbana - med höga toppar och djupa dalar. Foto: Karl Nordlund

Midsommarhelgen den 25 juni 2023 är en vacker solig dag. Många har tagit långledigt och rest i väg. Så även Gröna Lunds vd Jan Eriksson, som tillbringar helgen med familjen på lantstället i Stockholms skärgård. Värmen är behaglig och snart är det lunchdags. Hustrun Anna och de tre barnen pysslar med olika saker, själv är Jan i full färd med att putsa på familjens jolle vid bryggan när mobilen plingar till. Det är ett sms från presschefen Annika Troselius. Hon skriver att en incident har hänt i Jetline, men än så länge är det oklart vad.

Jan Eriksson är nytillträdd vd sedan bara ett halvår. Trots att sms:et är knapphändigt förstår han att han måste kontakta krisledningen, där ledningsgruppen, representanter från koncernen samt säkerhetschefen ingår. Men hans första samtal går till parkchefen, som är ytterst ansvarig för parkens drift.

– Han befann sig på olyckplatsen och bekräftade att det hade hänt en allvarlig incident med Jetline. Personer hade fallit ur tågvagnarna och flera var skadade, men mer än så visste han ännu inte.

Nästa samtal går till säkerhetschefen för att be honom samla krisledningen. Därefter lämnar Jan Eriksson sommarstugan för att ta sig in till stan så fort som möjligt. I bilen fortsätter telefonsamtalen med olika funktioner inom koncernen.

"Känslan var surrealistisk"

Parkchefen fattar tillsammans med räddningsledare på plats beslutet att utrymma parken. Efteråt fick Gröna Lund kritik för att utrymningen varit rörig.

– Det kan jag förstå, säger Jan Eriksson. Det är svårt att utrymma alla besökare genom ett fåtal entréer. Men jag tycker att vi lyckades bra ändå – det handlade om 5 000 besökare som utrymdes på mindre än en kvart.

När Jan Eriksson anlände till Gröna Lund kryllade det av utryckningsfordon och blåljuspersonal.

– Känslan var surrealistisk. För samtidigt som jag utförde konkreta uppgifter gick det tusen tankar i huvudet. Hur har detta över huvud taget kunnat hända?

Nöjesparkens krisledning har en plan att följa vid incidenter.

Gröna Lunds vd Jan Eriksson.

– Det första vi gjorde var att sätta ihop två grupper vid sidan om krisledningen – en för mediehantering och en för medarbetare. Vår säkerhetschef blev krisledare, vilket var skönt, för då kunde jag fokusera på andra delar, som att se till att all personal kunde få stöd och att ställa upp på intervjuer och presskonferens.

Han minns att de för dagen ungefär 600 medarbetarna reagerade väldigt olika, beroende på hur nära olycksplatsen de hade befunnit sig.

– Vår primära uppgift var att fånga upp dem, ge vätska och näring och se hur de mådde. Vi kallade också in samtalsstöd i form av psykologer och terapeuter.

Jan Eriksson rekommenderade alla medarbetare att ta den hjälpen. Många medarbetare tackade ja, andra ville vänta eller avstod helt. Ett fåtal får samtalsstöd än i dag.

Från okänd vd till offentligheten

Efter olyckan höll parken stängt i en vecka. 

– Det beslutet var oundvikligt med tanke på det som hade skett. Men dagen innan vi öppnade för allmänheten öppnade vi för enbart medarbetarna, så att de försiktigt kunde komma tillbaka till miljön, köra attraktionerna och se hur det kändes. Det fungerade bra och var ett första steg på vägen till en ny verklighet efter olyckan.

Fem månader senare tar Jan Eriksson emot på sitt kontor på Djurgården, inhyst i det gamla Apotekshuset från 1741. Det är ett ljust arbetsrum med stora fönster och en vacker, gammaldags kakelugn. Från fönstret har han en fin utsikt över sin nöjespark, Lilla pariserhjulet, dansbanan och Nyckelpigan.

– Det är så tacksamt att arbeta med en produkt som redan från början har glädjen inbyggd i sig. Att se alla glada barn med förväntansfulla blickar och en sockervadd i handen. Det är klart att man blir på gott humör när man kommer till kontoret, säger han.

Vilket också gör kontrasten till det som sedan hände så mycket större.

Det finns ett före och ett efter olyckan i Jan Erikssons karriär. Från att ha varit en ganska okänd vd till att på en dag hamna i offentlighetens epicentrum. Hans minne av själva olycksdagen liknar han vid en film. Vissa sekvenser minns han knivskarpt, andra är som svarta rutor.

– Det som hände var så overkligt. Ungefär som när man flyger. Det är klart att man kan reflektera över att ett plan kan krascha, men man tror ju aldrig att det ska hända.

Kontakt med drabbade tung uppgift

Jan Eriksson ser olyckan som det svåraste som någonsin hänt honom. Särskilt kontakten med de drabbade var en tung uppgift.

– Jag pratade med alla och har även träffat flera av dem personligen. Ord räcker ju inte till i ett sådant läge, men jag ville ändå förmedla att vi var oerhört ledsna och jag lovade att delge all information som fanns kring olyckan. Vi erbjöd också samtalsstöd och berättade hur vi kunde hjälpa till med de försäkringar vi hade. Det var väldigt känslomässiga samtal.

Fick han själv stöd? Han funderar en stund och ler försiktigt.

– Mitt största stöd var min hustru. Jag har ju turen att vara gift med en sjuksköterska som vet när det är allvar och hur man stöttar. I sitt jobb möter hon svårt sjuka barn. Då får man perspektiv på saker i livet.

Stöd fick han även av sina kollegor i företaget och precis som sina medarbetare tog även han hjälp av samtalsstödet Gröna Lund erbjöd.

– För mig hade ordet ”kris” tidigare handlat om enstaka it-haverier, men det här var ju något helt annat. Jag hade aldrig upplevt en sådan tragisk olycka eller stått i rampljuset på det här sättet.

Stundtals tvivlade han på sig själv.

– Jag är väldigt mån om att alltid göra mitt bästa, så det är klart att jag

Gröna Lunds vd jan Eriksson

 funderade. Men så fick jag väldigt mycket pepp och kärlek från folk som tyckte att jag och Gröna Lund har skött oss bra.

Han betonar vikten för Gröna Lund av att transparens kring olyckan. Och självrannsakande.

– Vi är stolta över vårt säkerhetsarbete, men vi har också granskat oss själva och tagit in externa granskare. Vi får se vad de pågående utredningarna kommer fram till. När vi har fått svaret kommer vi självklart diskutera förändringar. En liknande olycka får aldrig mer ske.

Med facit i hand – ångrar han någonsin att han blev vd på Gröna Lund? Han svarar direkt.

– Nej, aldrig. Hur kan jag göra det? Jag har ju världens roligaste jobb. Gröna Lund är ju som ett litet samhälle i sig med en fantastisk kompetensflora. Här finns snickare, målare, elektriker, trädgårdsmästare, HR-specialister, dekoratörer, kockar, servitörer, säljare, marknadsförare, kommunikatörer.

Trots att arbetsdagarna främst utgörs av möten försöker han så ofta han kan gå runt i parken och prata med medarbetarna för att se hur de trivs och mår.

– Gröna Lund har så otroligt lojala och fina medarbetare, de har visat sitt allra bästa jag, inte minst under krisen. 

Sin ledarstil beskriver han som inkluderande, delegerande och mån om att alla kommer till tals.

– Det handlar om prioriteringar och olika vägval. Ska vi fokusera på den bästa insatsen för gästen, på underhållsarbete eller på personalen? De tre perspektiven har ju olika värdegrunder och folk tycker olika. Mitt jobb är att hitta en gemensam väg. Det lyckas jag oftast med – eller så tar jag beslutet själv. Det ingår i min roll som vd.

Minskat besöksantal

I skrivande stund står budgetarbete på agendan. Gröna Lund har, både på grund av olyckan och det regniga vädret, haft en dålig sommar. Besökarna har minskat med drygt 30 procent jämfört med föregående år, omsättningen minskade med 200 miljoner. Ett 15-tal medarbetare har fått lämna.

– Men vi måste tänka framåt och har bestämt oss för att nästa säsong ska bli så bra som bara möjligt.

En åretruntverksamhet står på önskelistan.

– Då skulle vi kunna anställa fler på heltid. Sedan skulle jag vilja att vi breddar våra målgrupper, både åldersmässigt och geografiskt.

Jan berättar att höstens halloweentema varit lite av en utmaning.

– Folk gillar att bli skrämda, men vi har ju olyckan i bakhuvudet hela tiden. Vi vill visa respekt för de drabbade och har därför varit restriktiva med dekorationer med hänsyn till det som skett.

I den vuxnare delen av parken svischar den olycksdrabbade berg-och dalbanan Jetline förbi – om och om igen. Det är Haverikommissionen som testkör, förklarar han och plockar upp skräp som någon slängt på marken. Plockar upp småskräp gör han för övrigt med jämna mellanrum. 

Det har nu gått åtta månader sedan Jan Eriksson tog över vd-rollen på Gröna Lund. Ett år som han – ironiskt nog – jämför med en bergochdalbana, med höga toppar och djupa dalar.

– Det har varit den mest turbulenta tiden i mitt liv. Det har gått hisnande fort, varit väldigt roligt, men också oväntat hemskt. Nästa år hoppas jag ska bli något lugnare.

Text: KATARINA MARKIEWICZ 

Jan Eriksson

ÅLDER: 51.

BOR: Hus på Lidingö. 

FAMILJ: Hustrun Anna, som är sjuksköterska och som han varit gift med i 20 år, barnen Ludvig 17, Alva 14, Gustav 11 och golden retrievern Vimla.

FRITID: Padel, tennis, golf och att lära sig nya språk.

Gröna Lund

Grundades 1883 och är en av världens äldsta nöjesparker. År 1959 drevs parken av familjen Lindgren fram till 2001 då den köptes upp av koncernen Parks and Resorts. Gröna Lund växer och kommer i framtiden att bygga ett helt nytt tivoliområde på sin gamla parkering.

Parken har 170 fast anställda samt upp till 2 500 säsongsanställda. (Och inte enbart ungdomar, de äldsta är över 70 år.)

Olyckan i Jetline

Den 25 juni spårade främre delen av tåget på bergochdalbanan Jetline delvis ur och stannade på mellan sex och åtta meters höjd. Totalt befann sig elva personer ombord. Flera föll ur tåget och skadades, en 35-årig kvinna avled.

Hur detta kunde hända är under utredning hos Haverikommissionen. Resultatet väntas komma till våren.

 Besökstappet på årets säsong var drygt 30 procent, men hur mycket som berodde på olyckan är svårt att svara på, med tanke att parken också höll stängt i en vecka samt att det var en tuff vädersommar.

Vanligtvis har Gröna Lund sommartid upp till 9 000 gäster om dagen. En del dagar efter återöppnandet kom inte mer än 3 000 gäster. Därefter har besöksantalet växt, mycket tack vare många konserter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fredrik Jerlov: Så lär du dig av dina misstag på jobbet

Alla gör misstag på jobbet, men helst vill vi glömma dem så snabbt som möjligt. Fredrik Jerlov valde att berätta öppet om sina misslyckanden – och upptäckte att människor lyssnade mer.
Petra Rendik Publicerad 18 september 2026, kl 06:00
Fredrik Jerlov intill en illustration av en röd datorknapp med tummen ned-tecken
Fredrik Jerlov har samlat sina erfarenheter av framgångar och misstag efter mer än 40 år som bland annat chef, reklamare och föreläsare. Han anser att människor lär sig först när de stannar upp och undersöker varför något gick fel. Foto: Privat/Colourbox.

När Fredrik Jerlov blev inbjuden att föreläsa på ett event med Sveriges bästa reklambyråer kände han sig stressad. ”Vad fan har jag att tillföra?” tänkte han som ägare till en byrå på uppgång. Då kom han på det. I stället för att skryta om framgångsrika kampanjer skulle han berätta om allt som gått åt helvete. 

Det visade sig vara ett lyckat drag. I utvärderingen efter eventet fick Fredrik Jerlov, en aning oväntat, högsta betyg för trovärdighet. 

– Människor känner igen sig när man delar med sig av sina misslyckanden. Det låter motsägelsefullt, men min spaning är att om man erkänner en svaghet uppfattas man som stark, säger han. 

Efter att ha arbetat i mer än 40 år som föreläsare, vd, politiker, reklamare och styrelseproffs har Fredrik Jerlov hunnit med stora framgångar – men också rejäla misstag. Hans erfarenheter har resulterat i boken Mina bästa misstag där han berättar om snedsteg som han i dag omfamnar som värdefulla erfarenheter. 

Att fly från misstag är ett misstag

Ett exempel är reklamkampanjen för försäkringsbolaget Volvia, som uppmärksammades av både GT och Rapport där Fredrik Jerlov fick se sin största kund stå i tv och be om ursäkt för hans reklam. Där och då trodde han att kunden var förlorad, men i stället ringde marknadschefen och skrattade.

Alla gör fel, men i stället för att skaka av sig misstagen som om inget har hänt bör man göra tvärtom, enligt Fredrik Jerlov. Stanna upp och reflektera. Misstag är en oerhört bra skola, bara man tillåter sig själv att lära sig av dem.

– Det är så mänskligt att snabbt vilja gå vidare när något går fel, eftersom det gör ont och man vill glömma. Men det är först när man stannar upp och försöker förstå varför det blev fel som man faktiskt lär sig något på riktigt. I efterhand ser jag att jag hade kunnat få ut mycket mer av mina erfarenheter om jag tagit mig den tiden, säger han.

Därför vill människor följa en chef som tvivlar

Den reflexen – att snabbt släppa misslyckanden – finns också på många arbetsplatser, menar Fredrik Jerlov. Företag borde i stället skapa en kultur där det accepteras att allt inte landar där det var tänkt. En uppgift som ligger på ledarna. En chef som erkänner sina svagheter kan uppfattas som en modig person som vågar säga det som man själv inte vågar.

– En sådan människa vill många följa. Det är bra att som chef våga visa i ord och handling att det blir fel ibland och att vi ska lära oss av det. 

Du har själv varit chef – vilka var dina största misstag i den rollen?

– Jag var en bra chef för dem jag tyckte om, men de medarbetare som var lite mer introverta passerade mig. En annan sak är det här med svåra frågor. Hade jag i ett tidigt stadium tagit itu med obehagliga samtal hade vi kanske landat någon annanstans än där det slutade. Jobbiga frågor och tuffa samtal blir ju inte mindre obehagliga längre fram.

5 råd för att lära av misstag på jobbet

1. LEDAREN MÅSTE VISA VÄGEN
Den ledare som vågar visa sårbarhet vinner gruppens förtroende. Genom att vara öppen med egna misstag visar man att alla begår fel – det är förmågan att reflektera över misstagen som gör dem till värdefulla erfarenheter. 

2. IDENTIFIERA DRIVKRAFTERNA 
Människor styrs inte av förnuft utan av känslor. Reflektera över vilka känslor som har lett fram till avgörande beslut. Rädsla är en dålig rådgivare.

3. ATT MISSLYCKAS ÄR INTE ATT VARA MISSLYCKAD 
Alla vet att det inte finns perfekta människor. Att erkänna och acceptera klavertramp och misstag är att vara och uppfattas som en sann person.

 4. NÄR DU ÄR UNG – PLANTERA DITT FRÖ I RÄTT KRUKA
Säkerställ att du startar din resa i en miljö eller på en plats där du kan fortsätta växa. Flytta om det behövs. Om du har byggt hela din grund i en för liten kruka blir det svårare att se hur stor världen är. 

5. NÄR DU ÄR ÄLDRE – VÄLJ ATT VARA NYFIKEN 
Erfarenhet av det som varit är alltid bra, men dagens snabba utveckling gör nyfikenhet till en än viktigare karaktärsegenskap. Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart du är på väg.

Källa: Fredrik Jerlov

Ledarskap

Så är det att chefa utomlands

Hög lön och fin titel lockar. Ett chefsjobb utomlands kan dessutom utveckla ditt ledarskap och ge värdefulla erfarenheter. Men innan du tackar ja finns det en del saker du bör ha koll på. Här Unionens bästa tips.
Ola Rennstam Publicerad 16 september 2026, kl 06:00
Ett toppjobb i London eller någon annanstans i världen kan ge värdefulla erfarenheter och boosta karriären - inte minst som chef. Men det finns en del saker att se upp med för du har inte automatiskt samma skydd och trygghet som på hemmaplan. Foto: Ola Rennstam

VAD GÄLLER VID UTLANDSJOBB?
Unionens bästa tips:

Först och främst – tänk på att svenska kollektivavtal enbart gäller i Sverige, även om du ska jobba på ett svenskt bolag utomlands. Till exempel betalas ingen tjänstepension in om du arbetar utanför Sveriges gränser. 
Enligt Marianne Rozman, ombudsman på Unionen, är det viktigaste rådet att noggrant läsa villkoren i ditt anställningsavtal. Försök få in sådant som normalt ingår i ett kollektivavtal. Se till att arbetsgivaren kompenserar med högre lön så att du kan betala in till tjänstepension och försäkringar.

INOM EU

  • Du har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller arbetsvillkor, lön och förmåner. Grundregeln är att du betalar skatt i landet du arbetar, men det kan finnas undantag.
     
  •  Du omfattas normalt av socialförsäkringen i det land där du arbetar. Om du är utsänd av en svensk arbetsgivare kan du behålla den svenska socialförsäkringen.
     
  •  Regler på arbetsmarknaden styrs ofta av lag, inte kollektivavtal. Ta reda på vad som gäller för semester och röda dagar, det skiljer sig mycket åt mellan olika länder.
     
  •  I vissa EU-länder kan du tillgodoräkna dig två år till din allmänna pension i Sverige.
     

UTANFÖR EU

  •  Tänk på att du inte tjänar in till svenska trygghetssystem under utlandsåren, vilket kan påverka ersättning vid arbetslöshet eller sjukdom och om du behöver åka hem till Sverige.
     
  • Sjukvård kan bli en dyr historia – säkerställ att du har en privat sjukförsäkring.
     
  • En medföljande partner, som är tjänstledig från sitt jobb, riskerar sämre löneutveckling, SGI och pension. Kontrollera vilka försäkringar som gäller dina medföljande familjemedlemmar.
     
  • Förutom en högre lön kan du förhandla till dig förmåner som fria hemresor, bostad eller ledighet på svenska helgdagar.
     
  • Det kan vara svårt att föra över pengar från vissa länder, exempelvis Kina. Kom överens med arbetsgivaren om att få delar av lönen insatt på ditt svenska bankkonto eller att pension betalas ut i Sverige.
Ledarskap

Efter 20 år i Indien: Volvo-chefen om nyckeln till att lyckas utomlands

Jonas Olsson har varit chef på Volvo Cars i Indien i 20 år – och startat två körer vid sidan av jobbet. Hans bästa råd till chefer utomlands: Skapa ett liv bortom arbetet för att bli en bättre ledare.
Torbjörn Tenfält Publicerad 16 september 2026, kl 06:01
Skapa en vardag utanför jobbet. Så lyder ett av Jonas Olsson råd till andra chefer som funderar på att jobba utomlands. Foto: Anna Rehnberg/Shutterstock

Första gången Jonas Olsson lämnade Göteborg för att börja arbeta som chef i Bangalore i södra Indien var 2006. Nu har det gått drygt 20 år och i dag leder han Volvo Cars kompetenscenter med cirka 300 anställda.

– Jag är ansvarig för att it-systemen och lösningarna är tillgängliga. En viktig del i jobbet är att se till att våra medarbetare har rätt förutsättningar och kompetens för att kunna göra ett bra jobb och utvecklas inom företaget.

Jonas Olsson framhåller betydelsen av att skapa en vardag utanför jobbet.

– Särskilt om man inte har familj är det annars risk att man lägger alldeles för mycket tid på arbetet.

Att förstå kulturen är en del av ledarskapet

Balanserar man sitt uppdrag med ett rikt socialt liv står man bättre rustad för att klara sitt ledarskap, menar Jonas Olsson. Han rekommenderar alla som fått en utlandstjänst att skapa en vardag utanför jobbet och undvika att bosätta sig där andra svenskar bor.

– För mig har det varit viktigt att inte bli fast i en expatkoloni. Jag vill se och uppleva det riktiga Indien. Då lär man sig seder och bruk och förstår sina medarbetares önskemål om att vara ledig från jobbet i samband med barnafödande, bröllop och begravningar.

Chefsrollen skiljer sig en hel del mellan Sverige och Indien.

– Här har rang och position ett helt annat värde. Det är chefens ord som gäller.

JONAS OLSSON

GÖR: Chef för Volvo Cars kompetenscenter i Bangalore som sköter bolagets affärskritiska it-lösningar.
ÅLDER: 49.
BOR: Bangalore i södra Indien.
FAMILJ: Föräldrar och släkt i Sverige. Extended family och tre katter i Indien.
DET BÄSTA MED ATT ARBETA I INDIEN: Kreativiteten, energin och känslan av ”nothing is impossible”.

Det hierarkiska ledarskapet var Jonas Olsson förberedd på, men inte på att han för att bli accepterad som chef också förväntades vara teknisk expert.

– I Indien är det en del i den naturliga karriärvägen. Du är först senior programmerare, därefter chef.

Jonas Olsson försöker påverka det synsättet genom att ingjuta mod hos medarbetarna, få dem att inse att de själva är tekniska experter och kan fatta många egna beslut.

– Här har funnits en oro för att göra fel och riskera att bli bestraffad. Min utgångspunkt är att om du gör fel ser vi till att man lär sig något av det så det inte blir fel igen.

Körsången blev vägen in i det indiska samhället

Innan Jonas Olsson inledde sin karriär i näringslivet studerade han vid musikhögskolan i Göteborg. Musikintresset har varit en viktig pusselbit när han skapat sin tillvaro i Indien. Han har startat två körer, en manskör och en damkör, med sammanlagt 50 sångare. De repeterar två gånger i veckan, har ett tiotal konserter per år och räknas i dag till de främsta körerna i Indien.

– Körsången är min sociala kontext utanför jobbet. Tack vare den har jag fått tillgång till ett fantastiskt nätverk och på det sättet har jag kunnat lära mig ännu mer om Indien.

Begränsat utrymme för ifrågasättande

Resorna med körerna har gett många inblickar i samhället. Till exempel besök i indiska skolor där lärarna ofta har en mycket auktoritär framtoning i undervisningen, som i sin tur formar framtidens chefer och medarbetare.

– Utrymmet för kritiskt tänkande och ifrågasättande är fortfarande väldigt begränsat på indiska arbetsplatser.

Hur får du till ett bra samspel med dina medarbetare?

– På stora bolag finns ibland en tanke om att vår kultur trumfar landets identitet, men så är det inte. Jag jobbar varje dag för att se till att de värden som Volvo Cars står för också är de som våra anställda uppvisar. Man måste förstå att det finns motsättningar och problem och inte ta något för givet.

JONAS BÄSTA RÅD: 

  • Skaffa en innehållsrik vardag utanför jobbet. Försök bli en del av det lokala sammanhang du lever i.
     
  • Ta vara på fördelarna av att bo i ett annat land. Se dig omkring. Respektera den kultur du valt att flytta till. Försök förstå varför saker fungerar på ett annat sätt.
     
  • Ha ett öppet sinne och inse att allt inte löses på samma sätt som i Sverige. Grubbla inte – det mesta går ändå inte att planera för.
     
  • Underhåll ditt professionella nätverk i Sverige.