Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Fredrik Eriksson: "För att kunna vara mjuk måste man vara hård"

Krögaren och tv-kocken Fredrik Eriksson går sin egen väg. I en bransch där råvaror nästan visas större omsorg än människor söker han inspiration för sitt företagande från andra branscher.
Publicerad
Karl Nordlund
Fredrik Eriksson äger Långbro värdshus och driver restaurangen på Nationalmuseum. Karl Nordlund

Fredrik Eriksson, som driver Långbro Värdshus och restaurangen på Nationalmuseum, tycker om att överraska sina anställda. Han ska snart ha ett utvecklingssamtal med en av sina chefer och har lite funderingar på hur han ska lägga upp det.

– Jag tror jag ska börja med att säga till honom att jag vill ge honom en högre befattning. Så får vi se hur han reagerar, säger han med ett lurigt leende.

– Jag vill ha mer av honom och jag är helt säker på att han har kapaciteten. Hans utveckling har varit spikrak.

Under det samtalet hade man velat vara en fluga på väggen. Det hade man gärna varit även i somras, när Fredrik Eriksson skulle lansera det han själv tycker är en av hans största satsningar hittills för sina anställda.

Personalen är viktigast – fina råvaror och goda viner kan man köpa in

När han vann upphandlingen för att driva Nationalmuseums restaurang och kafé fick Fredrik Eriksson anledning att ta sina tankar om personalpolitik, HR-frågor och ledarskap ett steg längre än han haft möjlighet till tidigare. Då företaget skulle fördubbla antalet anställda från 35 till 70 kände han att tiden var mogen för att sätta tankarna på pränt. Eller rättare sagt ”på skärm”.

Han tog hjälp av några konsulter och sökte stöd av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond för att skapa Krogkoden – en digital plattform för de anställda som fungerar som en personalhandbok och ett ställe där anställningsförmåner, rutiner, arbetsmiljöbestämmelser med mera finns samlat. Krogkoden är även ett stöd för chefer kring hur man kan driva engagemang och utveckling på arbetsplatsen.

Fredrik skulle släppa ”bomben” på sommarfesten. Han hade köpt ballonger som det stod Krogkoden på och var full av förväntan.

– Jag hade hoppats på en jättereaktion. Ballonger, fest, nu kör vi, liksom. Men de gjorde inte direkt vågen. Jag kan vara lite väl förtjust i att överraska, men jag inser att jag inte presenterade det här på rätt sätt. Hur skulle de kunna veta hur mycket arbete och pengar som låg bakom den här satsningen, och vad den kan betyda för företaget i längden? säger han självkritiskt.

Men det tar inte udden av det arbete som Fredrik har lagt ner på plattformen. I en bransch där HR-frågor och personalpolitik får begränsat med resurser är Fredriks visioner inspirerande för andra. Tanken är att plattformen ska kunna användas av fler restaurangföretag. Arbetsgivarorganisationen VISITA tillsammans med Hotell- och restaurangfacket vidareutvecklar nu en nationell version som benämns Branschkoden och som kommer att lanseras under året.

– Jag räknar inte med att tjäna pengar på Krogkoden, men jag vill stå som grundare av den och det är vi som är testkaniner för den.


Till skillnad från många andra restaurangägare har Fredrik Eriksson fortsatt att jobba i köket.

Vi träffas på Långbro värdshus utanför Stockholm. På området fanns tidigare ett mentalsjukhus och värdshuset är den gamla överläkarvillan. Det här har varit Fredriks bas sedan 2005. Eftersom han äger fastigheten har han hela tiden haft ett långsiktigt tänkande kring verksamheten.

Långbro värdshus är ett klassiskt värdshus med lite moderna inslag. Han kallar det en smaragd som då och då behöver putsas upp för att inte tappa sin lyskraft. Fram till att han startade värdshuset hade Fredrik gått igenom liknande erfarenheter som många andra kockar. Från de första jobben i köket på Stadshuskällaren till lite mer kvalificerade befattningar hos Erik Lallerstedt och delägarskap i Villa Källhagen.

Redan som 23-åring vann han Årets kock och han blev tidigt återkommande tv-kock i TV4. Han gjorde också en period på två franska stjärnrestauranger i Mougins, nära Cannes.

Kanske är det just det långsiktiga tänkandet och det klassiska restaurangkonceptet som har fått Fredrik att bli något av en föregångare som ledare för ett restaurangföretag. Grundförutsättningarna på Långbro värdshus i kombination med hans egen moraliska kompass har utmynnat i ett alltmer medvetet ledarskap med fokus på människan – både gästen och den anställde.

– Vi har två ingångar till restaurangen. På framsidan kommer gästerna in och på baksidan personalen och alla olika leverantörer. Min inställning är att om det här ska fungera så måste alla som går härifrån vara lika nöjda med sin upplevelse oavsett vilken utgång de använder.

En leverantör ska alltså känna sig lika nöjd efter besöket som en restauranggäst ska göra. Som Fredrik ser det krävs det egentligen inte så mycket mer än genuin omtanke för att det ska bli så. När det kommer till att få anställda att trivas krävs det kanske lite mer, men omtanke är ändå basen.

En stor förebild är Martin Lundstedt, vd och koncernchef på Volvo

– Jag har ju insett med åren att personalen är den viktigaste frågan för att kunna driva en framgångsrik krog. Fina råvaror och goda viner kan man köpa in. Bristen på folk i vår bransch och den stora personalomsättningen är en stor utmaning. Jag funderar väldigt mycket på hur jag ska kunna behålla och attrahera bra folk. Glädjande nog har jag personer här som har varit med sedan dag ett.

Tankarna kring hur han ska skapa en bra företagskultur och arbetsmiljö har vuxit fram under åren. Men det var i och med öppnandet av Nationalmuseum som de fick fastare form.

Förutom arbetet med Krogkoden samlar han alla anställda två gånger om året för att ge ny kunskap av något slag. Det kan vara inspirerande gästföreläsare eller som senast ett samarbete med NK-skolan, som Fredrik tycker jobbar på ett spännande sätt med service. De har också testat teater och mingelövningar.

Lite mer regelbundet har de också workshops, grupparbeten och samarbetsövningar. Det kan vara ett studiebesök någonstans eller ett gäng som behöver arbeta med konflikthantering tillsammans med Fredrik. Det kan också handla om att arbeta fram ett nytt koncept kring konferensverksamheten.


Fredrik är noga med detaljer, rent av petig.

Som ägare har han en väldigt aktiv och närvarande roll på sina restauranger. Där många restaurangägare har lämnat kökstjänsten ser Fredrik till att jobba i driften under lunchen. En av hans stora förebilder är vännen Martin Lundstedt, vd och koncernchef på Volvo.

– Han har ett väldigt personligt ledarskap och kan både prata lastbilar med de anställda och vara en bra chef. Det är imponerande, så vill jag vara. Jag försöker hitta inspiration i andra branscher och hos andra framgångsrika företagare.

Fredrik återkommer till att man inte bara kan se anställda som ”elitsoldater” som alltid är på topp och utför order. Hans företag är en kugge i det stora samhällsmaskineriet och han vill bidra på det sätt han kan.

Jag känner mig ganska hård ibland även om jag vill ha ett mjukt ledarskap

Eftersom han själv har en son med adhd har han en viss förståelse för personer som behöver lite extra omsorg på jobbet. Exempelvis har han anställt både nyanlända och personer med neuropsykiatriska diagnoser. Han ska snart också ha ett möte med Samhall för att lära sig mer om hur de jobbar för att få människor i arbete.

Nu skulle man kunna tro att Fredrik Eriksson är någon sorts mysfarbror som stryker alla medhårs. Riktigt så är inte fallet. Han utstrålar auktoritet och när han spänner blicken i en så lyssnar man.

– Jag känner mig ganska hård ibland även om jag vill ha ett mjukt ledarskap. Jag blir besviken när vi inte gör det vi har kommit överens om. För då kan vi inte skapa den här fantastiska arbetsplatsen och restaurangen som vi alla vill ha.

Disciplin är viktigt för honom och det lärde han sig i lumpen.

– Jag har just gått igenom en tredagars fasta. Det var väldigt tufft, men när jag har bestämt mig för något så genomför jag det.

Lite samma sak är det med hur saker ska göras på hans restauranger. Folk ska vara hela och rena, det finns klädregler som ingen får tumma på och eftersom djävulen bor i detaljerna tillåts inget slarv när det kommer till mat och bemötande. Nyligen fick han skicka tillbaka en anställd till omklädningsrummet för att hen inte hade respekterat klädkoden. Det ska vara diskreta svarta skor och svarta långa strumpor som inte visar någon hud.

– Jag har rykte om mig att vara väldigt petig – och det stämmer. Så fort jag släpper efter så hamnar vi utanför farleden. Som med kläderna, där behöver jag hålla hårt på reglerna och nu har vi skaffat lånestrumpor för att det ska bli rätt. Ibland får jag uppfostra mina anställda lite, men det är jag inte så orolig över. För att kunna vara mjuk måste jag också vara hård.

9 SNABBA: ”JAG JOBBAR TOLV TIMMAR PER DAG”


Målet är att alla – såväl leverantörer som gäster och personal – ska lämna restaurangen lika nöjda.

Vad är det första du gör när du kommer till jobbet?
– Jag kommer vid åttatiden och börjar med att lägga tidningarna i baren och hälsa på alla. Sedan sätter jag mig på kontoret och kollar gårdagens försäljning och svarar på mejl och har möten.

Hur ser arbetsdagen ut därefter?
– Klockan tio har vi gemensam personalfrukost, som är viktig att vara med på, och klockan elva ställer jag mig i köket och jobbar.

Hur hanterar du mejlkorgen?
– Jag är på den hela tiden och svarar direkt på saker, annars försvinner de.

Har du favoritappar?
– Runkeeper och Instagram. Den senare använder jag i jobbet.

Varför ska man ledas av dig?
– För att man vill vara en del av något som är hållbart både för gästen och för de anställda. Men som ägare måste jag börja ta ett litet steg tillbaka och lämna plats för de andra cheferna.

Är din egen situation hållbar?
– Jag har jobbat för mycket en tid, det är något jag brottas med. Kbt-samtal är ett sätt, träning ett annat.

Hur mycket jobbar du?
– Svårt att säga eftersom jag lever med jobbet hela tiden. Men cirka tolv timmar på vardagarna och oftast en halvdag på helgen.

Vad gör du om du får en stund över på jobbet?
– Tar en powernap. Det gör jag varje eftermiddag.

När släcker du på kvällen?
– Helst klockan 22. Jag sitter aldrig kvar på krogen med gäster. Jag behöver komma i säng eftersom jag går upp vid fem, sex.

Text: Per Cornell

FREDRIK ERIKSSON

ÅLDER: 54 år.

BOR: På Söder i Stockholm.

FAMILJ: Två vuxna barn och sambon Ulrika.

GÖR: Driver Långbro i Älvsjö och sedan i höstas även restaurangen på Nationalmuseum. Tv-kock och kreativ utbildningsledare på Restaurangakademin.

KOPPLAR AV: På skärgårdsstället på Skarpö med hobbyodling.

INSPIRERAS AV: Andra chefer. Går regelbundna promenader med framgångsrika företagsledare.

ÄTER HELST: Råvaror i säsong.

 

FREDRIKS KARRIÄRLINJE

1980
Gör sin gesällutbildning på Stadshuskällaren. Får stipendium att komma till Johannas i Göteborg där han lär känna Leif Mannerström.

1983
Får jobb som kock hos Erik Lallerstedt. Blir sedan souschef på Eriks Fisk och vinner Årets kock 1987. Senare i karriären var han under många år ordförande i Föreningen Årets kock.

1994
Börjar som tv-kock på TV4, där han fortfarande är med.

1998
Lämnar Fjäderholmarnas krog och blir kökschef och delägare i Villa Källhagen.

2005
Köper överläkarvillan i Långbroparken i Stockholm. Där startar han Långbro värdshus, som han fortfarande driver.

2018
Vinner upphandlingen att driva Nationalmuseums restaurang i konkurrens med 50 andra krögare. En fjäder i hatten och en möjlighet att utveckla sitt företag.

2019
Vinner Gulddrakens hederspris för sitt sätt att jobba med hållbarhet i restaurangbranschen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.

Ledarskap

Kläderna gör chefen – så påverkar din stil ledarskap, makt och förtroende

Även om du inte bryr dig avslöjar kläderna ditt ledarskap och påverkar både dig själv och andra. Lär av stilexperterna hur du ska klä dig – och vad du bör undvika.
Publicerad 25 februari 2026, kl 08:00
Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor av designern Issey Miyake.
Klädseln påverkar hur en chef uppfattas – både av medarbetare och omvärld. En genomtänkt stil kan signalera trygghet, kompetens och ledarskap. Andra går sin egen väg. Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor. Paul Sakuma/AP.

Jenny Åberg fick sitt första chefsjobb redan som 19-åring. Då insåg hon vikten av att vara rätt klädd för sitt jobb.

– När jag hade på mig en kavaj och vit skjorta fick jag mer pondus och bemöttes på ett annat sätt än mina jämnåriga arbetskamrater som var mer ledigt klädda. Det blev tydligt att min propra klädsel signalerade kompetens och förtroende, säger hon.

Den insikten har Jenny Åberg sedan burit med sig genom sina 20 år som chef i ett flertal globala företag och plats i ledningsgrupper världen över. Och hon har kommit fram till universalplagget som alltid fungerar – både för män och kvinnor:

– En snygg kavaj är garderobens stöttepelare. Vill du sedan snabbt klä ned dig och känna dig lite ledigare är det ju bara att ta av den, konstaterar hon.

Kläder som ledarskap – därför spelar chefens stil roll

Jenny Åberg, stilexpert
Jenny Åberg.

I affärssammanhang har Jenny Åberg varit noga med att leva efter det gamla talesättet ”som man är klädd blir man hädd” och med andra ord förstått att vi sekundsnabbt blir bedömda och bemötta efter vår klädsel. Ändå har det ibland blivit klädmissar.

– Jag har svettats i konstiga material, dragit i en tröja som varit för kort och stått framför spegeln och känt mig fel. Men ibland även känt mig helrätt. Utan att riktigt ha fattat varför.

Efter en omorganisation för nio år sedan stod Jenny Åberg utan jobb. Hon beslöt att sadla om och skaffa sig den kunskap som hon själv saknat i chefsrollen. Hon utbildade sig till kläd- och hårstylist samt till makeupartist.

I dag driver hon det Malmöbaserade företaget Proper Style By J, som nischat in sig på att hjälpa människor i ledande position att klä sig för arbetslivet. Och inte minst att förstå vad vi egentligen kommunicerar med vår klädsel.

– Kläder är ett tyst och kodat språk som du själv och andra intuitivt uppfattar.

Grupp möts runt en chef som leder en genomgång och visar hur professionell klädsel förstärker ledarskap och arbetskommunikation.
Rätt klädsel kan förstärka chefens auktoritet och skapa tydligare kommunikation – något som stilexperter menar påverkar ledarskapet mer än vi tror. Foto: Colourbox.

Modehistorikern Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, är inne på samma tanke.

– Vare sig vi vill det eller inte sänder vår klädsel ut signaler både om oss själva och företaget vi representerar. Som chef är det viktigt att vara i samklang med hur företaget vill profilera sig, säger hon.

Från auktoritet till närhet – så påverkar klädseln ditt ledarskap

Emma Severinsson
Emma Severinsson.

Emma Severinsson menar att kläder även är ett sätt att markera distans eller närhet till medarbetarna.

– Klädseln antyder även vilket ledarskap du vill förmedla. Historiskt sett har en korrekt och stramt klädd chef signalerat ”jag bestämmer”. Det vill säga makt och avstånd till sina underordnade, säger Emma Severinsson.

Numera är klädkoderna, liksom ledarskapet, mer varierat och komplext. Exempelvis är klädseln på en kreativ reklambyrå mer ledig jämfört med ett konservativt företag, som en bank.

– Sedan gammalt finns det även en utbredd föreställning om att en strikt klädsel gör oss mer disciplinerade. Något som i sin tur är kopplat till en ökad prestation. Det synsättet finns fortfarande kvar, säger Emma Severinsson.

Kavajen som maktsymbol – ett plagg som fungerar överallt

Jenny Åberg ser även en stark koppling mellan kläder och självförtroende.

– När du känner dig rätt klädd för ditt arbete blir du också säkrare. Det gör också att du kan leverera mer, menar hon.

Grundregeln för en chef är att hellre vara uppklädd än nedklädd, enligt Jenny Åberg.

– Men det handlar inte om att flasha dyra märken. Dyrt är inte per automatik snyggt. Loggor för exklusiva märken kan dessutom skapa onödig distans och verka skrytigt. En välsittande kavaj från någon av kedjorna fungerar ofta utmärkt, påpekar hon.

I stället är snitt, form och färg avgörande. Och viktigast av allt är att anpassa sin klädsel till olika tillfällen.

tecknad illustration av olika sorters chefskläder som representerar stil, makt och förtroende i arbetslivet
Vad säger din klädsel om dig som chef? Och hur klär du dig för trovärdigt ledarskap? Illustration: Monica Lind.

När powerkostymen blir fel – och när den behövs

– När du ska ha ett medarbetarsamtal och vill signalera medkänsla och värme kan det vara idé att klä dig avslappnat i mjukare snitt och varmare färger än på ett ledningsmöte med de högsta cheferna. Då är det ofta läge att ta fram en powerkostym, som signalerar framåtanda och beslutsamhet, säger Jenny Åberg.

Tricket för att kunna vara rätt klädd vid varje tillfälle är att bygga upp en så kallad kapselgarderob, med ett fåtal utvalda favoritplagg.

– En bra utgångspunkt är att ha 35 olika plagg som sedan kan kombineras i 100 olika outfits. Det skapar en enkel klädvardag som sparar mycket tid. Det hjälper även den som inte är klädintresserad.

Jenny Åberg framhåller att du som chef även sätter standarden för hur dina medarbetare ska klä sig.

– Min övertygelse är att kläder påverkar både dig själv och andra. Ofta mycket mer än vi tror.


Text: Gertrud Dahlberg

5 STILFULLA STÖTTEPELARE

… för både män och kvinnor:

→ Välsittande kavaj 
→ Mörka jeans och kostymbyxor 
→ Ljus skjorta 
→ Personligt armbandsur 
→ Putsade skor 
Källa: Jenny Åberg

JENNY ÅBERGS BÄSTA TIPS

→ Satsa på en garderob med basplagg som kan kombineras till många olika utstyrslar. 
→ Klä dig rätt efter situationen. En “powerkostym” som funkar på ett ledningsmöte kan skapa distans och kyla vid ett medarbetarsamtal. 

→ Dyrt är inte alltid lika med snyggt. Det kan ge ett snobbigt och skrytigt intryck med loggor och märkeskläder. 

→ Putsa glasögon, dator och telefon. Det förstärker intrycket av du har ordning och skapar förtroende.

→ Ha koll på vilka färgnyanser som passar dig. Annars riskerar du att se trött och sliten ut. → Se accessoarer och trendiga plagg som godis att strössla med för att lätta upp om det känns för stramt och tråkigt. 

→ Skippa billiga läsglasögon som ofta ger ett slarvigt intryck. Satsa i stället på ett par snygga progressiva glasögon.

Ledarskap

Stilgurun: Klä dig som chef och vinn förtroende

Journalisten Per Nilsson driver podcasten ”Gentlemanualen” och är författare till flera böcker om manlig stil. Här avslöjar han hur du bäst navigerar rätt bland klädkoderna.
Publicerad 25 februari 2026, kl 06:00
Porträtt på stilgurun och journalisten Per Nilsson som ger råd om klädkod och professionell klädsel för chefer.
Journalisten och stilgurun Per Nilsson menar att rätt klädsel hjälper chefer att visa respekt, skapa förtroende och få budskapet att nå fram. Foto: Andreas Johansson

Hur ska jag klä mig som chef?

– I ledarsammanhang är det oftast bättre att vara lite för tråkigt klädd än att sticka ut. Dina kläder är ett sorts verktyg till att visa respekt gentemot företaget och mot övriga anställda. Och det är ett sätt att kommunicera. Kläderna fungerar som smörjmedel för att ditt budskap lättare ska nå fram. Din klädsel hjälper dig att visa att du är förtroendeingivande och seriös.

Hur snappar jag upp företagets klädkoder?

– Vad som är rätt stil skiljer sig mellan olika branscher och det kan vara en balansgång att hitta rätt. Generellt sett handlar det om att smälta in och inte låta klädseln ta alltför stort fokus. Är du osäker tycker jag att du ska fråga dina högre chefer vad som förväntas av dig.

Finns det ändå något som alltid fungerar?

– Det kan låta självklart, men det viktigaste är att vara hel och ren. Var också noga med detaljerna, exempelvis färg, kvalitet och att plaggen sitter bra. Helheten är viktig, tänk även på naglar, hår och make up.

Vad är absolut no-no för mig som chef?

– Visa inte för mycket hud. Det gäller både män och kvinnor. Var också försiktig med t-shirts med tryck. Det kan lätt gå stick i stäv med det du vill förmedla. Det är heller inte coolt med fritidskläder eller att vara för nedklädd. Det risker att signalera att du är oengagerad.