Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen som byter liv som statist

Att vara statist ger Mobin Ansari den bästa avkopplingen från jobbet som chef. Genom att kliva in i andra yrkesroller och karaktärer upplever han också att livet blir större och rikare.
Anita Täpp Publicerad 8 april 2022, kl 06:00
Statisten Mobin Ansari
"Till viss del handlar det här om nyfikenhet" säger Mobin Ansari. Foto: Peter Knutson

Varför är du statist på fritiden?
– Jag brinner verkligen för mitt jobb, för att utsatta barn ska få den bästa möjliga framtiden. Men det kan också vara tufft känslomässigt. Som statist får man gå in i en helt annan yrkesroll och försöka sätta sig in i hur den fungerar. Om man då exempelvis har i uppdrag att agera sjuksköterska, så är ofta också flera av statisterna sjuksköterskor på riktigt. Och att träffa de människorna, som berättar hur deras vardag ser ut, öppnar nya världar för mig. Så till viss del handlar det här om nyfikenhet. Men att få möjlighet att spela olika karaktärer är också ett sätt att se till att livet inte blir rutin.

Hur upptäckte du den möjligheten?
– Jag halkade bara in i det här tack vare en vän som är statist. Hon tipsade mig när hon fick veta att ett produktionsbolag sökte en dari-talande statist till en tv-serie, och visste att jag med min afghanska bakgrund kan det språket. Och efter en casting fick jag jobbet. Men jag tyckte bara att det var en jättekul erfarenhet och släppte det sedan.

Men du har ändå fortsatt?
– Ja, åtta månader senare ville man att jag skulle komma på en casting för en annan tv-serie. Det slutade med att jag helt oväntat fick en mindre skådespelarroll i tv-serien Sthlm Rekviem. Den var jättekul att göra och regissören försökte också peppa mig till att söka fler roller. Men det rann ut i sanden eftersom jag är ny i branschen och inte har någon aning om hur man gör. Men jag har ändå fått flera statistroller efter det.

Mobin Ansari i en gul bil i rollen som statist.
Förutom uppdragen som statist har Mobin Ansari också haft en skådespelarroll, som Yusef i tv-serien Stockholm Rekviem. Foto: Fredrik Hjerling/Cmore

Hur kan en vanlig inspelningsdag vara?
– Ofta blir det många timmars väntan på inspelning. Och då brukar det bli mycket avslappnat och roligt umgänge med andra statister och skådespelarna, där vi snickesnackar, fikar och äter lunch ihop. För normalt har man som statist inte heller några repliker som man behöver dra sig undan och träna på. I stället handlar det ju mest om att visa vanliga mänskliga reaktioner, som att man hoppar undan när det kommer en ambulans eller sitter och pratar runt ett bord i en scen.

Hur går statistuppdragen ihop med ditt vanliga jobb?
– Lite knepigt kan det bli ibland, som när omtagningar av en scen kan göra att man strax innan en planerad inspelningsdag får besked om att den är flyttad. Men det är något man bara måste acceptera, att det kan vara så i den här branschen. Och någon semester behöver jag inte ta eftersom mycket av mitt jobb lyckligtvis också går att sköta per telefon och digitalt från inspelningsplatsen.

MOBIN ANSARI

GÖR: Föreståndare på det privata vårdföretaget Inkludering Resurs som rekryterar och ger stöd åt familjehem som tar emot utsatta barn.

ÅLDER: 39 år.

BOR: Haninge.

TIPS TILL BLIVANDE STATISTER: På nätet och Facebook finns hemsidor och grupper för statister, där aktuella uppdrag läggs upp. Där kan också ges möjlighet att lägga upp en profil, så att rollbesättare kan hitta dig.

 

Ledarskap

Därför mår unga chefer dåligt

Unga chefer upplever sin arbetsmiljö och psykiska hälsa som sämre än äldre chefer. Det visar ny forskning – som resulterat i en guide med tips för att stötta unga ledare.
Publicerad 11 oktober 2023, kl 10:42
Man hänger bredvid kvinna med tablet.
En ny guide med tips ska stötta unga chefer för till en bättre arbetsmiljö och psykisk hälsa. Bild: Colourbox

Många unga chefer går igenom ett stålbad i början av sina karriärer.

Susanne Tafvelin

– Prövningen i chefsrollen blir tuffare än för äldre, eftersom det sticker ut från normen att chefen är en äldre person med erfarenhet. Det gör att unga chefer ställer väldigt höga krav på sig själva och strävar efter att visa sig dugliga i en ”senior roll”, säger Susanne Tafvelin, projektledare för forskningsstudierna vid Umeå universitet och Karolinska institutet.

I forskningen ingår intervjuer med chefer i åldern 19-29 år. Forskarna har kartlagt samspelet mellan deras arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Resultaten visar att yngre chefer i högre grad än äldre chefskollegor uppger att de är mer stressade och utmattade. De upplever också chefsrollen som otydlig och mer känslomässigt krävande.

– Vi ser brister i arbetsmiljön som orsaker till den psykiska ohälsan. Många upplever till exempel att det är känslomässigt svårt med personalfrågor och att de saknar stöd i organisationen.

"Viktigt våga pröva, misslyckas och be om hjälp"

Forskningsprojektet har utmynnat i en guide med konkreta tips till unga chefer och till organisationer som vill förebygga ohälsa bland sina yngre chefer.

– Flera tips handlar om hur viktigt det är att ge unga chefer stöd. Det bästa är när det finns en närmaste chef eller HR-avdelning i närheten, så att det går snabbt och lätt att fråga om hjälp. Äldre chefer skulle också kunna vara mentorer och dela med sig av chefs- och livserfarenheter.

Andra åtgärder kan handla om att ha ordentliga introduktionsprogram för unga chefer, så att de successivt kommer in i sin roll. Och att skapa en trygg organisationskultur där det finns utrymme att våga pröva, misslyckas och be om hjälp.

I enkätundersökningen kom det fram dystra uppgifter om hur det är att vara ung chef. Men när forskare därefter intervjuade unga chefer förändrades bilden.

– Vi märkte att unga chefer har ett stort driv och en vilja att utvecklas. Jag hoppas att våra tips kan underlätta för unga chefer att använda sin potential.

Text: Kristina Karlberg

4 framgångsfaktorer

  • Ge kontinuerlig och konstruktiv feedback till mindre erfarna chefer.
  •  Gör chefsrollen så tydlig som möjlig: vilket ansvar och mandat som ingår och vilka förväntningar som finns.
  • Hjälp unga chefer att hitta en balans mellan att vilja framåt och att stanna upp och lära.
  •  Utforma stödsystem, till exempel mentorskap, till unga chefer.

Guiden finns att ladda ner på Umeå universitets hemsida.

 

Vad är din största utmaning som ung chef?

Jenny Felldin, 29, Head of transformation, Tietoevry.

Jenny Felldin

– Att inte springa på för fort, utan hinna reflektera innan jag tar mig an nya uppgifter. För mig handlar det om att hitta en bra balans. Uppgifterna får inte bli övermäktiga, samtidigt som jag vill utmanas och utvecklas. Med ökad självinsikt har jag lagt ett inplanerat avbrott efter varje arbetsdag då jag tränar eller gör någon annan aktivitet. Det hjälper mig att få distans till arbetet och lättare kunna avgöra vilka uppgifter som kan vänta.

 


Måns Sjögren, 28, it-chef, Gpa flowsystem.

Måns Sjögren

– Det är det klassiska dilemmat, att jag som ung chef i högre grad känner ett behov av att bevisa något och få respekt. Nu har jag arbetat på företaget i tio år och dem jag arbetar nära vet vad jag kan, då känns min roll mer naturlig.

Men när jag möter personal från andra avdelningar eller nya konsulter kan det vara svårare att få samma mottagande. Många förväntar sig att det ska vara en äldre person som är den beslutsfattande chefen.


Moa Crantz, 29, områdeschef, Manpower matchning.

Moa Crantz

– Bristen på erfarenhet. Jag hamnar ibland i situationer när jag snabbt måste hitta lösningar där och då. Det kan till exempel handla om personalfrågor. Då saknar jag åren med erfarenheter från liknande situationer.

För mig är det en trygghet att jag alltid kan ringa någon av mina chefskollegor om jag behöver råd. De har hjälpt mig in i chefsrollen. Jag hoppas att jag kommer att kunna stötta nya unga chefer på liknande sätt.