Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen som byter liv som statist

Att vara statist ger Mobin Ansari den bästa avkopplingen från jobbet som chef. Genom att kliva in i andra yrkesroller och karaktärer upplever han också att livet blir större och rikare.
Anita Täpp Publicerad 8 april 2022, kl 06:00
Statisten Mobin Ansari
"Till viss del handlar det här om nyfikenhet" säger Mobin Ansari. Foto: Peter Knutson

Varför är du statist på fritiden?
– Jag brinner verkligen för mitt jobb, för att utsatta barn ska få den bästa möjliga framtiden. Men det kan också vara tufft känslomässigt. Som statist får man gå in i en helt annan yrkesroll och försöka sätta sig in i hur den fungerar. Om man då exempelvis har i uppdrag att agera sjuksköterska, så är ofta också flera av statisterna sjuksköterskor på riktigt. Och att träffa de människorna, som berättar hur deras vardag ser ut, öppnar nya världar för mig. Så till viss del handlar det här om nyfikenhet. Men att få möjlighet att spela olika karaktärer är också ett sätt att se till att livet inte blir rutin.

Hur upptäckte du den möjligheten?
– Jag halkade bara in i det här tack vare en vän som är statist. Hon tipsade mig när hon fick veta att ett produktionsbolag sökte en dari-talande statist till en tv-serie, och visste att jag med min afghanska bakgrund kan det språket. Och efter en casting fick jag jobbet. Men jag tyckte bara att det var en jättekul erfarenhet och släppte det sedan.

Men du har ändå fortsatt?
– Ja, åtta månader senare ville man att jag skulle komma på en casting för en annan tv-serie. Det slutade med att jag helt oväntat fick en mindre skådespelarroll i tv-serien Sthlm Rekviem. Den var jättekul att göra och regissören försökte också peppa mig till att söka fler roller. Men det rann ut i sanden eftersom jag är ny i branschen och inte har någon aning om hur man gör. Men jag har ändå fått flera statistroller efter det.

Mobin Ansari i en gul bil i rollen som statist.
Förutom uppdragen som statist har Mobin Ansari också haft en skådespelarroll, som Yusef i tv-serien Stockholm Rekviem. Foto: Fredrik Hjerling/Cmore

Hur kan en vanlig inspelningsdag vara?
– Ofta blir det många timmars väntan på inspelning. Och då brukar det bli mycket avslappnat och roligt umgänge med andra statister och skådespelarna, där vi snickesnackar, fikar och äter lunch ihop. För normalt har man som statist inte heller några repliker som man behöver dra sig undan och träna på. I stället handlar det ju mest om att visa vanliga mänskliga reaktioner, som att man hoppar undan när det kommer en ambulans eller sitter och pratar runt ett bord i en scen.

Hur går statistuppdragen ihop med ditt vanliga jobb?
– Lite knepigt kan det bli ibland, som när omtagningar av en scen kan göra att man strax innan en planerad inspelningsdag får besked om att den är flyttad. Men det är något man bara måste acceptera, att det kan vara så i den här branschen. Och någon semester behöver jag inte ta eftersom mycket av mitt jobb lyckligtvis också går att sköta per telefon och digitalt från inspelningsplatsen.

MOBIN ANSARI

GÖR: Föreståndare på det privata vårdföretaget Inkludering Resurs som rekryterar och ger stöd åt familjehem som tar emot utsatta barn.

ÅLDER: 39 år.

BOR: Haninge.

TIPS TILL BLIVANDE STATISTER: På nätet och Facebook finns hemsidor och grupper för statister, där aktuella uppdrag läggs upp. Där kan också ges möjlighet att lägga upp en profil, så att rollbesättare kan hitta dig.

 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory