Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen som byter liv som statist

Att vara statist ger Mobin Ansari den bästa avkopplingen från jobbet som chef. Genom att kliva in i andra yrkesroller och karaktärer upplever han också att livet blir större och rikare.
Anita Täpp Publicerad
Statisten Mobin Ansari
"Till viss del handlar det här om nyfikenhet" säger Mobin Ansari. Foto: Peter Knutson

Varför är du statist på fritiden?
– Jag brinner verkligen för mitt jobb, för att utsatta barn ska få den bästa möjliga framtiden. Men det kan också vara tufft känslomässigt. Som statist får man gå in i en helt annan yrkesroll och försöka sätta sig in i hur den fungerar. Om man då exempelvis har i uppdrag att agera sjuksköterska, så är ofta också flera av statisterna sjuksköterskor på riktigt. Och att träffa de människorna, som berättar hur deras vardag ser ut, öppnar nya världar för mig. Så till viss del handlar det här om nyfikenhet. Men att få möjlighet att spela olika karaktärer är också ett sätt att se till att livet inte blir rutin.

Hur upptäckte du den möjligheten?
– Jag halkade bara in i det här tack vare en vän som är statist. Hon tipsade mig när hon fick veta att ett produktionsbolag sökte en dari-talande statist till en tv-serie, och visste att jag med min afghanska bakgrund kan det språket. Och efter en casting fick jag jobbet. Men jag tyckte bara att det var en jättekul erfarenhet och släppte det sedan.

Men du har ändå fortsatt?
– Ja, åtta månader senare ville man att jag skulle komma på en casting för en annan tv-serie. Det slutade med att jag helt oväntat fick en mindre skådespelarroll i tv-serien Sthlm Rekviem. Den var jättekul att göra och regissören försökte också peppa mig till att söka fler roller. Men det rann ut i sanden eftersom jag är ny i branschen och inte har någon aning om hur man gör. Men jag har ändå fått flera statistroller efter det.

Mobin Ansari i en gul bil i rollen som statist.
Förutom uppdragen som statist har Mobin Ansari också haft en skådespelarroll, som Yusef i tv-serien Stockholm Rekviem. Foto: Fredrik Hjerling/Cmore

Hur kan en vanlig inspelningsdag vara?
– Ofta blir det många timmars väntan på inspelning. Och då brukar det bli mycket avslappnat och roligt umgänge med andra statister och skådespelarna, där vi snickesnackar, fikar och äter lunch ihop. För normalt har man som statist inte heller några repliker som man behöver dra sig undan och träna på. I stället handlar det ju mest om att visa vanliga mänskliga reaktioner, som att man hoppar undan när det kommer en ambulans eller sitter och pratar runt ett bord i en scen.

Hur går statistuppdragen ihop med ditt vanliga jobb?
– Lite knepigt kan det bli ibland, som när omtagningar av en scen kan göra att man strax innan en planerad inspelningsdag får besked om att den är flyttad. Men det är något man bara måste acceptera, att det kan vara så i den här branschen. Och någon semester behöver jag inte ta eftersom mycket av mitt jobb lyckligtvis också går att sköta per telefon och digitalt från inspelningsplatsen.

MOBIN ANSARI

GÖR: Föreståndare på det privata vårdföretaget Inkludering Resurs som rekryterar och ger stöd åt familjehem som tar emot utsatta barn.

ÅLDER: 39 år.

BOR: Haninge.

TIPS TILL BLIVANDE STATISTER: På nätet och Facebook finns hemsidor och grupper för statister, där aktuella uppdrag läggs upp. Där kan också ges möjlighet att lägga upp en profil, så att rollbesättare kan hitta dig.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.