Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Göran kopplar av med Star Wars

Göran Wibergs samling Star Wars-Lego tar upp ett helt hus. Möt försäljningsdirektören som kopplar av med avancerade byggsatser med tusentals bitar.
Ola Rennstam Publicerad 21 januari 2022, kl 07:00
Göran Wiberg står framför sin Star Wars-samling.
På fritiden bygger Göran Wiberg Star Wars-Lego. I sin samling har han fler än 100 modeller. Foto: Fredrik Stehn

Berätta om din samlarvurm!
– Jag har drygt hundra modeller, främst farkoster och miljöer med fokus på de tre första – riktiga – Star Wars-filmerna. Samlingen tar upp hela gästhuset på landet.

Började det med Lego eller Star Wars?
– Jag är Star Wars-fantast och kollar regelbundet på filmerna. Jag köper inte Lego för Legots skull, även om det är en genial idé med allt från konstruktionen till de noggranna sprängskisserna. Allt är så snyggt gjort och jag har aldrig varit med om att en bit saknas i paketen.

– Det började med att jag köpte enklare modeller när våra söner var små, men sedan stuvades allt undan i en låda. 2011 tog yngsta sonen fram allt igen och vi började färgsortera bitarna och bygga upp modellerna igen. Då upptäckte jag hur kul det var och då började jag samla.

Vad är tjusningen?
– En del är jakten på åtråvärda modeller, att leta på nätet och buda. Det är som julafton att få hem en stor kartong med tusentals bitar. Men den stora tjusningen för mig är att följa instruktionen, den kan vara på flera hundra sidor. Jag är en väldigt strukturerad person och gillar ordning och reda. Att bygga helt fritt som i tv-programmet Lego Masters är inget för mig.

Vad säger din familj?
– Min fru delar inte alls mitt intresse, hon tycker allt med Star Wars är helt iskallt. Som förläggare sitter hon med sina böcker och då passar jag på att bygga – vi har varsitt stora intresse.

– Våra vuxna söner delar min förtjusning, det är fint att vi bygger tillsammans ibland. Den stora Millennium Falcon som innehåller 7 541 bitar tog oss över 40 timmar att färdigställa. Man kan bli lite kutryggig efteråt, hehe.

Vilka reaktioner får du av omgivningen?
– Det är roligt att vara känd som Star Wars-tokig. Jag gör filmer om mina byggen till kollegornas barn, men nu vill föräldrarna att jag dämpar mig lite för önskelistorna har börjat innehålla lite väl dyra modeller. Jag åker aldrig på mässor eller träffar andra entusiaster, detta är ett intresse jag bara har för mig själv. Sammanlagt har jag nog lagt runt 100 000 kronor på det här.

Hjälper byggandet dig att hantera ditt jobb?
– Absolut. Det får mig att släppa jobbet och stressen, det är jämförbart med yoga. När jag har påbörjat ett projekt är jag inne i min värld, det är rogivande.

Vad är den största utmaningen?
– Att hålla intresset i schack. Numera är jag ganska selektiv med vad jag köper, det måste tillföra något till samlingen.

GÖRAN WIBERG

GÖR: Försäljningsdirektör på Bonnierförlagen.
ÅLDER: 55 år.
BOR: Stockholm.
BÄSTA LEGOMODELLEN: Dödsstjärnan, den är så snillrikt konstruerad med olika rum från olika episoder i filmen.
DRÖMMODELLEN: Jag letar efter fängelsehålan Rancor Pit, som tillhör Jabba the Hutt’s Palace, där Luke trillar ner i första filmen.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.