Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Göran kopplar av med Star Wars

Göran Wibergs samling Star Wars-Lego tar upp ett helt hus. Möt försäljningsdirektören som kopplar av med avancerade byggsatser med tusentals bitar.
Ola Rennstam Publicerad 21 januari 2022, kl 07:00
Göran Wiberg står framför sin Star Wars-samling.
På fritiden bygger Göran Wiberg Star Wars-Lego. I sin samling har han fler än 100 modeller. Foto: Fredrik Stehn

Berätta om din samlarvurm!
– Jag har drygt hundra modeller, främst farkoster och miljöer med fokus på de tre första – riktiga – Star Wars-filmerna. Samlingen tar upp hela gästhuset på landet.

Började det med Lego eller Star Wars?
– Jag är Star Wars-fantast och kollar regelbundet på filmerna. Jag köper inte Lego för Legots skull, även om det är en genial idé med allt från konstruktionen till de noggranna sprängskisserna. Allt är så snyggt gjort och jag har aldrig varit med om att en bit saknas i paketen.

– Det började med att jag köpte enklare modeller när våra söner var små, men sedan stuvades allt undan i en låda. 2011 tog yngsta sonen fram allt igen och vi började färgsortera bitarna och bygga upp modellerna igen. Då upptäckte jag hur kul det var och då började jag samla.

Vad är tjusningen?
– En del är jakten på åtråvärda modeller, att leta på nätet och buda. Det är som julafton att få hem en stor kartong med tusentals bitar. Men den stora tjusningen för mig är att följa instruktionen, den kan vara på flera hundra sidor. Jag är en väldigt strukturerad person och gillar ordning och reda. Att bygga helt fritt som i tv-programmet Lego Masters är inget för mig.

Vad säger din familj?
– Min fru delar inte alls mitt intresse, hon tycker allt med Star Wars är helt iskallt. Som förläggare sitter hon med sina böcker och då passar jag på att bygga – vi har varsitt stora intresse.

– Våra vuxna söner delar min förtjusning, det är fint att vi bygger tillsammans ibland. Den stora Millennium Falcon som innehåller 7 541 bitar tog oss över 40 timmar att färdigställa. Man kan bli lite kutryggig efteråt, hehe.

Vilka reaktioner får du av omgivningen?
– Det är roligt att vara känd som Star Wars-tokig. Jag gör filmer om mina byggen till kollegornas barn, men nu vill föräldrarna att jag dämpar mig lite för önskelistorna har börjat innehålla lite väl dyra modeller. Jag åker aldrig på mässor eller träffar andra entusiaster, detta är ett intresse jag bara har för mig själv. Sammanlagt har jag nog lagt runt 100 000 kronor på det här.

Hjälper byggandet dig att hantera ditt jobb?
– Absolut. Det får mig att släppa jobbet och stressen, det är jämförbart med yoga. När jag har påbörjat ett projekt är jag inne i min värld, det är rogivande.

Vad är den största utmaningen?
– Att hålla intresset i schack. Numera är jag ganska selektiv med vad jag köper, det måste tillföra något till samlingen.

GÖRAN WIBERG

GÖR: Försäljningsdirektör på Bonnierförlagen.
ÅLDER: 55 år.
BOR: Stockholm.
BÄSTA LEGOMODELLEN: Dödsstjärnan, den är så snillrikt konstruerad med olika rum från olika episoder i filmen.
DRÖMMODELLEN: Jag letar efter fängelsehålan Rancor Pit, som tillhör Jabba the Hutt’s Palace, där Luke trillar ner i första filmen.

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.