Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Adhd kräver lyhört ledarskap

Det syns inte utanpå. Chefen känner förmodligen inte till det. Kanske inte ens personen själv. Tre av hundra vuxna har adhd, men i arbetslivet saknas ofta en plan för att bemöta dem.
Publicerad
Suddiga person i suddig miljö.
Adhd syns inte utanpå. Många lyckas dölja sin diagnos på jobbet, något som kan leda till psykisk ohälsa. Foto: Magnus Liam Karlsson
Martina Nelson.
Martina Nelson.

Full av energi ena veckan – fullständigt dränerad nästa. En idéspruta med spännande associationsbanor – men dålig på struktur och att omvandla kreativiteten till något konkret.

Diagnosen adhd – attention-deficit/hyperactivity disorder – är varken en sjukdom eller en superkraft. Men för en vuxen person på en arbetsplats kan det leda till stora svårigheter, även om det inte alltid syns.

– Vi pratar mycket om hur man kan stötta elever med adhd i skolan, men tyvärr saknas den kunskapen i arbetslivet. För att en medarbetare med adhd ska kunna fungera och prestera på ett bra sätt är det avgörande att det finns en chef som förstår, säger Martina Nelson psykolog, specialiserad inom neuropsykologi.

I sitt yrke träffar Martina Nelson både personer med adhd och chefer som har medarbetare med diagnosen och handleder dem i arbetsrelaterade frågor. Tillsammans med kollegan Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri och forskare, har hon nu skrivit boken Adhd på jobbet.

Som chef kan man inte förväntas bli expert på alla diagnoser

Adhd hos vuxna märks ibland inte lika tydligt som hos barn. Vuxna kan ha utvecklat strategier för att dölja och kompensera för sina svårigheter. Man tar med jobbet hem, skriver listor och dubbelkollar sig själv. Att det är mer dolt hos vuxna hänger också ihop med att diagnosen fortfarande är ett stigma och att många personer med adhd därför undviker att berätta om sina svårigheter. Man är rädd att inte få jobbet, att bli missförstådd eller bemött med fördomar.

– Det är inte självklart att man som chef vet om att en medarbetare har adhd. Många lyckas hålla ihop på jobbet och leverera på topp, men ofta sker det på bekostnad av annat. Man blir stressad, känner kanske skuld över att inte orka umgås med familj och vänner när man kommer hem, får ångest och isolerar sig, säger Martina Nelson.

Men det finns också mer synliga tecken hos personer med adhd, som att lämna in arbetsuppgifter för sent, missa tider, möten och information. Man kan ha svårt att reglera sin aktivitetsnivå och energi. Att ha svårigheter att prioritera, avgränsa och skapa struktur, filtrera intryck och att vara flexibel är också vanligt.

Helena Ekman sitter tillsammans med två kollegor.
Ett öppet samtalsklimat kring adhd är bra både för chefen och medarbetaren. Foto: Magnus Liam Karlsson

En omorganisation leder till stress hos de flesta, men för en person med adhd kan det vara extra svårt att inte veta vad som ska hända och vad som förväntas. Med rätt förutsättningar kan dock egenskaper som ofta förekommer hos personer med adhd passa väl in i en arbetsgrupp.

Martina Nelson betonar att det är en del av ledarskapet att se att olika personer i teamet är bra på olika saker, något som är extra viktigt för en person med adhd, eftersom de ofta är ganska ojämna i sina funktioner.

– Man kan exempelvis ha god logisk förmåga och lätt att förstå och lära sig nya saker, men svårare med arbetsminne, som ofta påverkas av koncentration och uppmärksamhet. Då kan det uppfattas som att personen inte förstått, när det inte alls handlar om det utan mer om att personen glömt för att det blev för mycket på en gång.

För att minimera riskerna och underlätta för en person med adhd att nå sin fulla potential är det viktigt att fokusera på det som fungerar, menar Martina Nelson.

– Försök att organisera arbetet så att personen lägger sin energi på rätt saker. Kanske behöver inte alla göra allt, säger hon.

Adhd, eller annan neuropsykiatrisk diagnos, är sällan ett problem när allt flyter på. Det är i motgång, när personen hindras av sina svårigheter, som det kan bli en utmaning för chefen.

Helena Ekman, CEO på utbildningsföretaget Hyper Island, har haft flera medarbetare med olika diagnoser under sin chefskarriär.

– Om en person är mogen kring sin diagnos och vet sina behov är det en väldig hjälp för mig som chef. Det ger goda förutsättningar att hitta anpassningar, säger hon.

Helena Ekholm lutandes mot en pelare.
Du kan inte bli expert på alla diagnoser men du kan skapa trygghet för att det ska bli så bra som möjligt för medarbetarna, säger Helena Ekman på Hyper Island. Foto: Magnus Liam Karlsson

Om personens diagnos däremot inte är känd från början, är Helena Ekmans erfarenhet att den förr eller senare uppdagas på grund av något som händer. Det kan handla om att medarbetaren försvinner från radarn i flera dagar och helt enkelt inte hör av sig. Eller att man upptäcker att personen får svårt att prioritera och sortera och lägger energi på helt irrelevanta saker.

– Det är viktigt att man som chef hittar sitt sätt att vara empatisk i sina relationer och skapar den nödvändiga tryggheten som krävs för att kunna ha samtal. Att öppna upp för dialog är alltid mer framgångsrikt än att låta sin egen stress ta över, eller att bli arg, säger Helena Ekman.

På frågan om det behövs någon ytterligare handlingsplan i arbetslivet för att möta personer med en adhd-diagnos, funderar Helena Ekman en stund.

– Allt som kan underlätta förståelsen är bra. Som chef kan man inte förväntas bli expert på alla diagnoser. Däremot måste jag alltid göra mitt bästa för att alla ska kunna bli sin bästa version på jobbet.

Råd till dig som chef

→ Försök skapa ett öppet samtalsklimat så att du kan lita på att dina medarbetare vågar berätta om något är svårt.

→ Uppmuntra olikheter och att vi alla fungerar olika bra i olika situationer.

→ Om du känner till att någon har adhd, fokusera på konkreta beteenden – på det som fungerar bra och mindre bra.

→ En diagnos säger inget om den enskilda personen. Fråga vad som fungerar för att just hen ska kunna använda sina styrkor och resurser på bästa sätt.

→ Hur bemöter ni personer med särskilda behov? Behöver ni en intern handlingsplan, likt den ni har för exempelvis diskriminering?

Om adhd

Adhd, attention-deficit/hyperactivity disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf). Adhd yttrar sig på olika sätt hos olika individer men kärnsymptomen är:

→ Uppmärksamhetssvårigheter

→ Impulsivitet

→ Överaktivitet

En del personer med adhd har bara ett av kärnsymptomen, andra har flera. Struktur, anpassningar, medicinering och en förstående omgivning kan underlätta och ge bra förutsättningar för att få ett fungerande liv.

Källa: Riksförbundet Attention

Text: Ulrika Sundström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.

Ledarskap

Kläderna gör chefen – så påverkar din stil ledarskap, makt och förtroende

Även om du inte bryr dig avslöjar kläderna ditt ledarskap och påverkar både dig själv och andra. Lär av stilexperterna hur du ska klä dig – och vad du bör undvika.
Publicerad 25 februari 2026, kl 08:00
Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor av designern Issey Miyake.
Klädseln påverkar hur en chef uppfattas – både av medarbetare och omvärld. En genomtänkt stil kan signalera trygghet, kompetens och ledarskap. Andra går sin egen väg. Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor. Paul Sakuma/AP.

Jenny Åberg fick sitt första chefsjobb redan som 19-åring. Då insåg hon vikten av att vara rätt klädd för sitt jobb.

– När jag hade på mig en kavaj och vit skjorta fick jag mer pondus och bemöttes på ett annat sätt än mina jämnåriga arbetskamrater som var mer ledigt klädda. Det blev tydligt att min propra klädsel signalerade kompetens och förtroende, säger hon.

Den insikten har Jenny Åberg sedan burit med sig genom sina 20 år som chef i ett flertal globala företag och plats i ledningsgrupper världen över. Och hon har kommit fram till universalplagget som alltid fungerar – både för män och kvinnor:

– En snygg kavaj är garderobens stöttepelare. Vill du sedan snabbt klä ned dig och känna dig lite ledigare är det ju bara att ta av den, konstaterar hon.

Kläder som ledarskap – därför spelar chefens stil roll

Jenny Åberg, stilexpert
Jenny Åberg.

I affärssammanhang har Jenny Åberg varit noga med att leva efter det gamla talesättet ”som man är klädd blir man hädd” och med andra ord förstått att vi sekundsnabbt blir bedömda och bemötta efter vår klädsel. Ändå har det ibland blivit klädmissar.

– Jag har svettats i konstiga material, dragit i en tröja som varit för kort och stått framför spegeln och känt mig fel. Men ibland även känt mig helrätt. Utan att riktigt ha fattat varför.

Efter en omorganisation för nio år sedan stod Jenny Åberg utan jobb. Hon beslöt att sadla om och skaffa sig den kunskap som hon själv saknat i chefsrollen. Hon utbildade sig till kläd- och hårstylist samt till makeupartist.

I dag driver hon det Malmöbaserade företaget Proper Style By J, som nischat in sig på att hjälpa människor i ledande position att klä sig för arbetslivet. Och inte minst att förstå vad vi egentligen kommunicerar med vår klädsel.

– Kläder är ett tyst och kodat språk som du själv och andra intuitivt uppfattar.

Grupp möts runt en chef som leder en genomgång och visar hur professionell klädsel förstärker ledarskap och arbetskommunikation.
Rätt klädsel kan förstärka chefens auktoritet och skapa tydligare kommunikation – något som stilexperter menar påverkar ledarskapet mer än vi tror. Foto: Colourbox.

Modehistorikern Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, är inne på samma tanke.

– Vare sig vi vill det eller inte sänder vår klädsel ut signaler både om oss själva och företaget vi representerar. Som chef är det viktigt att vara i samklang med hur företaget vill profilera sig, säger hon.

Från auktoritet till närhet – så påverkar klädseln ditt ledarskap

Emma Severinsson
Emma Severinsson.

Emma Severinsson menar att kläder även är ett sätt att markera distans eller närhet till medarbetarna.

– Klädseln antyder även vilket ledarskap du vill förmedla. Historiskt sett har en korrekt och stramt klädd chef signalerat ”jag bestämmer”. Det vill säga makt och avstånd till sina underordnade, säger Emma Severinsson.

Numera är klädkoderna, liksom ledarskapet, mer varierat och komplext. Exempelvis är klädseln på en kreativ reklambyrå mer ledig jämfört med ett konservativt företag, som en bank.

– Sedan gammalt finns det även en utbredd föreställning om att en strikt klädsel gör oss mer disciplinerade. Något som i sin tur är kopplat till en ökad prestation. Det synsättet finns fortfarande kvar, säger Emma Severinsson.

Kavajen som maktsymbol – ett plagg som fungerar överallt

Jenny Åberg ser även en stark koppling mellan kläder och självförtroende.

– När du känner dig rätt klädd för ditt arbete blir du också säkrare. Det gör också att du kan leverera mer, menar hon.

Grundregeln för en chef är att hellre vara uppklädd än nedklädd, enligt Jenny Åberg.

– Men det handlar inte om att flasha dyra märken. Dyrt är inte per automatik snyggt. Loggor för exklusiva märken kan dessutom skapa onödig distans och verka skrytigt. En välsittande kavaj från någon av kedjorna fungerar ofta utmärkt, påpekar hon.

I stället är snitt, form och färg avgörande. Och viktigast av allt är att anpassa sin klädsel till olika tillfällen.

tecknad illustration av olika sorters chefskläder som representerar stil, makt och förtroende i arbetslivet
Vad säger din klädsel om dig som chef? Och hur klär du dig för trovärdigt ledarskap? Illustration: Monica Lind.

När powerkostymen blir fel – och när den behövs

– När du ska ha ett medarbetarsamtal och vill signalera medkänsla och värme kan det vara idé att klä dig avslappnat i mjukare snitt och varmare färger än på ett ledningsmöte med de högsta cheferna. Då är det ofta läge att ta fram en powerkostym, som signalerar framåtanda och beslutsamhet, säger Jenny Åberg.

Tricket för att kunna vara rätt klädd vid varje tillfälle är att bygga upp en så kallad kapselgarderob, med ett fåtal utvalda favoritplagg.

– En bra utgångspunkt är att ha 35 olika plagg som sedan kan kombineras i 100 olika outfits. Det skapar en enkel klädvardag som sparar mycket tid. Det hjälper även den som inte är klädintresserad.

Jenny Åberg framhåller att du som chef även sätter standarden för hur dina medarbetare ska klä sig.

– Min övertygelse är att kläder påverkar både dig själv och andra. Ofta mycket mer än vi tror.


Text: Gertrud Dahlberg

5 STILFULLA STÖTTEPELARE

… för både män och kvinnor:

→ Välsittande kavaj 
→ Mörka jeans och kostymbyxor 
→ Ljus skjorta 
→ Personligt armbandsur 
→ Putsade skor 
Källa: Jenny Åberg

JENNY ÅBERGS BÄSTA TIPS

→ Satsa på en garderob med basplagg som kan kombineras till många olika utstyrslar. 
→ Klä dig rätt efter situationen. En “powerkostym” som funkar på ett ledningsmöte kan skapa distans och kyla vid ett medarbetarsamtal. 

→ Dyrt är inte alltid lika med snyggt. Det kan ge ett snobbigt och skrytigt intryck med loggor och märkeskläder. 

→ Putsa glasögon, dator och telefon. Det förstärker intrycket av du har ordning och skapar förtroende.

→ Ha koll på vilka färgnyanser som passar dig. Annars riskerar du att se trött och sliten ut. → Se accessoarer och trendiga plagg som godis att strössla med för att lätta upp om det känns för stramt och tråkigt. 

→ Skippa billiga läsglasögon som ofta ger ett slarvigt intryck. Satsa i stället på ett par snygga progressiva glasögon.

Ledarskap

Stilgurun: Klä dig som chef och vinn förtroende

Journalisten Per Nilsson driver podcasten ”Gentlemanualen” och är författare till flera böcker om manlig stil. Här avslöjar han hur du bäst navigerar rätt bland klädkoderna.
Publicerad 25 februari 2026, kl 06:00
Porträtt på stilgurun och journalisten Per Nilsson som ger råd om klädkod och professionell klädsel för chefer.
Journalisten och stilgurun Per Nilsson menar att rätt klädsel hjälper chefer att visa respekt, skapa förtroende och få budskapet att nå fram. Foto: Andreas Johansson

Hur ska jag klä mig som chef?

– I ledarsammanhang är det oftast bättre att vara lite för tråkigt klädd än att sticka ut. Dina kläder är ett sorts verktyg till att visa respekt gentemot företaget och mot övriga anställda. Och det är ett sätt att kommunicera. Kläderna fungerar som smörjmedel för att ditt budskap lättare ska nå fram. Din klädsel hjälper dig att visa att du är förtroendeingivande och seriös.

Hur snappar jag upp företagets klädkoder?

– Vad som är rätt stil skiljer sig mellan olika branscher och det kan vara en balansgång att hitta rätt. Generellt sett handlar det om att smälta in och inte låta klädseln ta alltför stort fokus. Är du osäker tycker jag att du ska fråga dina högre chefer vad som förväntas av dig.

Finns det ändå något som alltid fungerar?

– Det kan låta självklart, men det viktigaste är att vara hel och ren. Var också noga med detaljerna, exempelvis färg, kvalitet och att plaggen sitter bra. Helheten är viktig, tänk även på naglar, hår och make up.

Vad är absolut no-no för mig som chef?

– Visa inte för mycket hud. Det gäller både män och kvinnor. Var också försiktig med t-shirts med tryck. Det kan lätt gå stick i stäv med det du vill förmedla. Det är heller inte coolt med fritidskläder eller att vara för nedklädd. Det risker att signalera att du är oengagerad.