Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Adhd kräver lyhört ledarskap

Det syns inte utanpå. Chefen känner förmodligen inte till det. Kanske inte ens personen själv. Tre av hundra vuxna har adhd, men i arbetslivet saknas ofta en plan för att bemöta dem.
Publicerad
Suddiga person i suddig miljö.
Adhd syns inte utanpå. Många lyckas dölja sin diagnos på jobbet, något som kan leda till psykisk ohälsa. Foto: Magnus Liam Karlsson
Martina Nelson.
Martina Nelson.

Full av energi ena veckan – fullständigt dränerad nästa. En idéspruta med spännande associationsbanor – men dålig på struktur och att omvandla kreativiteten till något konkret.

Diagnosen adhd – attention-deficit/hyperactivity disorder – är varken en sjukdom eller en superkraft. Men för en vuxen person på en arbetsplats kan det leda till stora svårigheter, även om det inte alltid syns.

– Vi pratar mycket om hur man kan stötta elever med adhd i skolan, men tyvärr saknas den kunskapen i arbetslivet. För att en medarbetare med adhd ska kunna fungera och prestera på ett bra sätt är det avgörande att det finns en chef som förstår, säger Martina Nelson psykolog, specialiserad inom neuropsykologi.

I sitt yrke träffar Martina Nelson både personer med adhd och chefer som har medarbetare med diagnosen och handleder dem i arbetsrelaterade frågor. Tillsammans med kollegan Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri och forskare, har hon nu skrivit boken Adhd på jobbet.

Som chef kan man inte förväntas bli expert på alla diagnoser

Adhd hos vuxna märks ibland inte lika tydligt som hos barn. Vuxna kan ha utvecklat strategier för att dölja och kompensera för sina svårigheter. Man tar med jobbet hem, skriver listor och dubbelkollar sig själv. Att det är mer dolt hos vuxna hänger också ihop med att diagnosen fortfarande är ett stigma och att många personer med adhd därför undviker att berätta om sina svårigheter. Man är rädd att inte få jobbet, att bli missförstådd eller bemött med fördomar.

– Det är inte självklart att man som chef vet om att en medarbetare har adhd. Många lyckas hålla ihop på jobbet och leverera på topp, men ofta sker det på bekostnad av annat. Man blir stressad, känner kanske skuld över att inte orka umgås med familj och vänner när man kommer hem, får ångest och isolerar sig, säger Martina Nelson.

Men det finns också mer synliga tecken hos personer med adhd, som att lämna in arbetsuppgifter för sent, missa tider, möten och information. Man kan ha svårt att reglera sin aktivitetsnivå och energi. Att ha svårigheter att prioritera, avgränsa och skapa struktur, filtrera intryck och att vara flexibel är också vanligt.

Helena Ekman sitter tillsammans med två kollegor.
Ett öppet samtalsklimat kring adhd är bra både för chefen och medarbetaren. Foto: Magnus Liam Karlsson

En omorganisation leder till stress hos de flesta, men för en person med adhd kan det vara extra svårt att inte veta vad som ska hända och vad som förväntas. Med rätt förutsättningar kan dock egenskaper som ofta förekommer hos personer med adhd passa väl in i en arbetsgrupp.

Martina Nelson betonar att det är en del av ledarskapet att se att olika personer i teamet är bra på olika saker, något som är extra viktigt för en person med adhd, eftersom de ofta är ganska ojämna i sina funktioner.

– Man kan exempelvis ha god logisk förmåga och lätt att förstå och lära sig nya saker, men svårare med arbetsminne, som ofta påverkas av koncentration och uppmärksamhet. Då kan det uppfattas som att personen inte förstått, när det inte alls handlar om det utan mer om att personen glömt för att det blev för mycket på en gång.

För att minimera riskerna och underlätta för en person med adhd att nå sin fulla potential är det viktigt att fokusera på det som fungerar, menar Martina Nelson.

– Försök att organisera arbetet så att personen lägger sin energi på rätt saker. Kanske behöver inte alla göra allt, säger hon.

Adhd, eller annan neuropsykiatrisk diagnos, är sällan ett problem när allt flyter på. Det är i motgång, när personen hindras av sina svårigheter, som det kan bli en utmaning för chefen.

Helena Ekman, CEO på utbildningsföretaget Hyper Island, har haft flera medarbetare med olika diagnoser under sin chefskarriär.

– Om en person är mogen kring sin diagnos och vet sina behov är det en väldig hjälp för mig som chef. Det ger goda förutsättningar att hitta anpassningar, säger hon.

Helena Ekholm lutandes mot en pelare.
Du kan inte bli expert på alla diagnoser men du kan skapa trygghet för att det ska bli så bra som möjligt för medarbetarna, säger Helena Ekman på Hyper Island. Foto: Magnus Liam Karlsson

Om personens diagnos däremot inte är känd från början, är Helena Ekmans erfarenhet att den förr eller senare uppdagas på grund av något som händer. Det kan handla om att medarbetaren försvinner från radarn i flera dagar och helt enkelt inte hör av sig. Eller att man upptäcker att personen får svårt att prioritera och sortera och lägger energi på helt irrelevanta saker.

– Det är viktigt att man som chef hittar sitt sätt att vara empatisk i sina relationer och skapar den nödvändiga tryggheten som krävs för att kunna ha samtal. Att öppna upp för dialog är alltid mer framgångsrikt än att låta sin egen stress ta över, eller att bli arg, säger Helena Ekman.

På frågan om det behövs någon ytterligare handlingsplan i arbetslivet för att möta personer med en adhd-diagnos, funderar Helena Ekman en stund.

– Allt som kan underlätta förståelsen är bra. Som chef kan man inte förväntas bli expert på alla diagnoser. Däremot måste jag alltid göra mitt bästa för att alla ska kunna bli sin bästa version på jobbet.

Råd till dig som chef

→ Försök skapa ett öppet samtalsklimat så att du kan lita på att dina medarbetare vågar berätta om något är svårt.

→ Uppmuntra olikheter och att vi alla fungerar olika bra i olika situationer.

→ Om du känner till att någon har adhd, fokusera på konkreta beteenden – på det som fungerar bra och mindre bra.

→ En diagnos säger inget om den enskilda personen. Fråga vad som fungerar för att just hen ska kunna använda sina styrkor och resurser på bästa sätt.

→ Hur bemöter ni personer med särskilda behov? Behöver ni en intern handlingsplan, likt den ni har för exempelvis diskriminering?

Om adhd

Adhd, attention-deficit/hyperactivity disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf). Adhd yttrar sig på olika sätt hos olika individer men kärnsymptomen är:

→ Uppmärksamhetssvårigheter

→ Impulsivitet

→ Överaktivitet

En del personer med adhd har bara ett av kärnsymptomen, andra har flera. Struktur, anpassningar, medicinering och en förstående omgivning kan underlätta och ge bra förutsättningar för att få ett fungerande liv.

Källa: Riksförbundet Attention

Text: Ulrika Sundström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Personalen sänker mitt betyg men säger inget”

Personalens missnöje med chefen växer - i medarbetarenkäten. Men ingen vill berätta på vilket sätt ledarskapet brister.
Hur ska man agera när man möts av tystnad? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 13 maj 2026, kl 06:04
Tecknad bild som symboliserar sämre betyg i medarbetarundersökning och brist på feedback.
När personalen sänker chefens betyg men vägrar berätta varför uppstår osäkerhet. Så råder mentorn chefer att bryta tystnaden. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Resultatet av vår årliga medarbetarundersökning stressar mig. Jag chefar över 15 personer och medarbetarnas omdöme om mitt ledarskap har gradvis försämrats de senaste åren. Problemet är att ingen vill berätta på vilket sätt det brister – när jag tagit upp frågan i grupp har det blivit tyst, och under individuella samtal har många viftat bort det.

På tidigare jobb har mitt ledarskap hyllats, men nu känner jag mig osäker i min roll. Företagsledningen känns ointresserad av undersökningen, samtidigt är det lite skönt att de hittills inte ifrågasatt de sviktande betyget.

Hur ska jag lyfta frågan med personalen, var kan jag hitta stöd i mitt ledarskap och bör jag vara proaktiv och ta upp det med min chef?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det måste kännas frustrerande när medarbetarundersökningen visar sämre resultat utan att någon ger konkreta exempel på vad du kan förbättra.

Att du vill förstå och komma till rätta med de sjunkande siffrorna är både ett modigt och positivt steg för att vända situationen. Jag rekommenderar att du fortsätter att skapa dialog med teamet. Försök få dem att förstå att detta är viktigt, både för ert jobb, era prestationer och för välmåendet i teamet.

I stället för att diskutera faktiska siffror, prova att jobba med gruppens dynamik och kommunikation. Det gör att du får en bättre uppfattning om hur pass trygga medarbetarna faktiskt är med dig och med varandra, och vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att de inte säger vad de tycker.

Finns det en rädsla för att kritisera dig som chef eller en oro för att öppen feedback ska leda till negativa konsekvenser?

Var tydlig med att du är öppen för konkreta synpunkter och uppskattar all hjälp du kan få för att kunna förbättra ditt ledarskap.

Parallellt med att du jobbar med gruppen skulle jag föra in specifika frågor i de individuella samtalen och fortsätta med följdfrågor om du får alltför svävande svar. Understryk att du vill kunna ge så bra förutsättningar som möjligt och att ärliga svar är avgörande för att ni tillsammans ska kunna vända trenden.

Fråga om vad som fungerar bra i ditt ledarskap, vad du kan göra mer eller mindre av, om det finns något som försvårar arbetet eller som du kan förändra.

Kom ihåg att du inte behöver lösa situationen själv. Ta hjälp av andra chefer i organisationen och var öppen mot din chef om att du inte är nöjd med svaren i undersökningen, men att du vill utvecklas och förstå vad det lägre resultatet står för.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion, författare och inspirationsföreläsare.
ÅLDER: 46.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.

Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Vissa är missnöjda med mitt ledarskap”

Hur ska man agera om medarbetarna vill att man ska vara mer peppande men man samtidigt inte vill ändra sin person? Chef & Karriärs mentor Joachim Källsholm ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 5 maj 2026, kl 06:00
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag fick mitt chefsjobb till stor del för att jag är expert på det it-system vi jobbar med, inte på grund av mina ledaregenskaper. För de flesta av mina medarbetare, som också är specialister, är det också det viktigaste: att jag förstår verksamheten i detalj och kan stötta när det behövs.

Men jag har några medarbetare i mitt team som vill att jag ska vara mer peppande och motiverande.

Hur ska jag göra? Jag kan inte ändra min person och jag funderar på hur mycket ”krut” det är rimligt att jag lägger på att försöka få till den här utvecklingen hos mig själv. Och hur ska jag kommunicera det här till gruppen? Tacksam för svar. 

 

SVAR: Jag förstår verkligen din känsla. Du har kommit in i din roll tack vare den du är, din erfarenhet, din förmåga att förstå verksamheten på djupet och ditt sätt att skapa trygghet omkring dig. Det är en stor del av ditt ledarskaps-dna och är inget du ska kompromissa med.

Samtidigt vill du göra rätt för ditt team och brottas med hur du ska möta de medarbetare som önskar mer pepp och motivation.

Låt mig först slå fast att det fina är att du inte behöver bli någon annan. Det räcker med små, ärliga beteenden som ligger nära din egen stil. För de flesta är tydlighet, trygghet, nyfikenhet och saklig uppskattning otroligt motiverande, med andra ord snarare finjusteringar än personlighetsförändringar.

Du kan ge motivation på ditt eget sätt, genom att visa när du är imponerad av kvaliteten i någons arbete, genom att lyfta någons insats i ett möte eller genom att ställa enkla frågor som: ”Vad skulle göra ditt jobb lättare just nu?” eller ”vad skulle ge dig energi i nästa steg?” Det är genuint och helt i linje med den du är utan att du behöver förvandlas till en överdrivet entusiastisk ledare.

Du behöver inte lägga särskilt mycket ”krut” på det här. Det handlar om små handlingar som gör stor skillnad för några få. Håll det fortsatt enkelt när du pratar med teamet och fortsätt att vara öppen. Du kan säga något i stil med: ”Jag vet att vi alla motiveras på olika sätt, och jag försöker utveckla mitt ledarskap för att möta fler av de behoven – men jag kommer alltid att göra det på ett sätt som känns äkta för mig”. Rätt kommunicerat gör det att folk både förstår och uppskattar dig mer, inte mindre.

Kort sagt och mitt råd – du ska inte tappa ditt ledarskaps-dna. Du ska bara låta det få en eller två nya nyanser. För det är precis så ledarskap utvecklas som bäst – när det sker på ett sätt som fortfarande känns som du.

JOACHIM KÄLLSHOLM

GÖR: Senior advisor i eget företag, flera styrelseuppdrag bland annat ordförande i FEA Security Services och Säkerhetsföretagen, tidigare vd och ledare i 30 år inom Securitas.
ÅLDER: 61.
HYLLAD FÖR: Opretentiös ledarstil.
KARRIÄR: Inom Securitas från 1984, via VD för Skandinavisk Parkeringstjänst. 2004-2010 vice vd för Securitas Sverige AB och divisionschef för Mobile i Sverige.