Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

8 av 10 chefer tror på annat ledarskap efter pandemin

Åtta av tio chefer tror att coronapandemin kommer att påverka deras ledarskap i framtiden. Det visar Chef & Karriärs undersökning om hur chefer har mått under det senaste året.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad
Många chefer upplever att stressen och arbetsbelastningen har ökat under coronapandemin. Illustration: Kati Mets

Permitteringar, konkurser, hemarbete och en omställning till ett mer digitalt arbetssätt. Pandemin har lett till en av de största förändringarna någonsin på den svenska arbetsmarknaden och skapat stora utmaningar för landets chefer. En undersökning som Chef & Karriär (Kollegas systertidning för Unionens chefsmedlemmar) har gjort visar att många upplever att stressen och arbetsbelastningen har ökat under pandemin.

Läs mer: Chef – så nystartar du efter pandemin

Johan Grape, som tillträdde som vd på Esen e-sport AB i april förra året, fick en tuff start. Företaget tappade 95 procent av alla sponsorer.

– Det var en utmanande tid att leda. Dels hade vi en pandemi som gjorde medarbetare oroliga, dels fick jag tidigt ställa mig frågan: hur överlever vi? Mycket av den ekonomiska oron behöll jag för mig själv, för att hålla modet uppe bland de anställda.

Jag hade själv inte alla svaren, men jobbade mycket med att aktivera personalen

Överlevandet handlade både om att sträcka ut en hand till andra i branschen, samt att motivera medarbetarna att behålla fokus och få dem att känna att det skulle ordna sig, trots tuffa tider.

– Jag hade själv inte alla svaren, men jobbade mycket med att aktivera personalen. Vi tog oss an pro bono-projekt, jag gav medarbetare fria tyglar att testa nya idéer som vi inte hade haft tid till innan och vi blev utbildade inom livesändningar. Det gav arbetsglädje och en känsla av att vi åstadkom något, säger Johan Grape.

Läs mer: Psykisk ohälsa under pandemin 

Hans bild stämmer med de signaler som Unionen fått från förbundets chefsmedlemmar.

– Vi ser är att många är pressade. Dels på grund av arbetsmiljöansvaret – det är svårt att ha koll på hur medarbetarna mår när man leder på distans – dels på grund av den affärsmässiga biten. Vändningar kring reglerna för permitteringsstöden har varit många, säger Roger Höög, chefombudsman på Unionens kontor i Göteborg.

Ökad arbetsbelastning 

Unionen ser att många mellanchefer har hamnat i kläm under pandemin, arbetsbelastningen har ökat samtidigt som stödet minskat.

– Vi ser att cheferna har fått mer att göra – på alla fronter. Rapporteringskraven uppåt har ökat, man ska försöka rädda businessen samtidigt som man har medarbetare som inte mår bra. Det kan vara otroligt tufft, säger Robert Boronkay, ansvarig för Unionen Chef.

Chef & Karriärs undersökning visar att åtta av tio chefer tror att pandemin kommer att förändra deras sätt att leda framöver. Många har fått nya insikter.

Vi ser att cheferna har fått mer att göra – på alla fronter

Vania Ranjbar, projektledare på hälsoföretaget Cerner är en av dem. Hon kommer vara mer uppmärksam på medarbetares fysiska och psykiska hälsa framöver.

– Det har blivit svårare att ha koll på om någon är frånvarande på grund av sjukdom. Det uppstår en fördröjning innan informationen når mig, vilket jag ibland upplever som en försvårande faktor för att kunna göra ett gott jobb som ledare och kunna tillgodose medarbetarnas behov. Jag jobbar mycket med att stämma av läget nu.

Hon upplever också att det har varit svårt att stötta medarbetare som stundtals inte mått bra.

– Jag har förstått att en del anställda påverkats negativt av att inte ha fått arbeta på kontoret och därmed inte ha fått sina sociala behov tillgodosedda. Och dessutom behövt både leva och arbeta i sina bostäder. Eftersom jag inte har kunnat göra något åt det har jag ibland upplevt känslor av hjälplöshet och att jag inte har kunnat stötta våra medarbetare tillräckligt.

Läs mer: Så kan du stötta medarbetare på distans

Nytt sätt att leda i framtiden 

Unionens experter är också övertygade om att framtidens ledarskap kommer att förändras.

– Det kommer att ställas andra krav och handla mycket om leda självledare – under pandemin har många vant sig vid att ta eget ansvar. När kopplingen till det fysiska blir annorlunda behöver ledaren bli mer uppsökande än tidigare, säger Roger Höög.

Robert Boronkay understryker att arbetsgivarna måste ge rätt förutsättningar.

– Det är hög tid att cheferna får tid och utrymme att verkligen vara ledare. Ska man vara en attraktiv arbetsgivare i framtiden så måste man leda med tilltro till medarbetarna, särskilt om du leder på distans, säger Robert Boronkay.

För Madeleine Körössy som är Financial Controller på Svenska Afghanistankommittén har panedmiåret handlat mycket om att vara lyhörd. Att vara uppmärksam på ensamhet och utanförskap.

– Det jag lärt mig är uppföljning. När du inte ser dina medarbetare vid kaffeautomaten är det viktigt att fånga upp dem på annat sätt. För att nå dem som inte mår bra var jag tvungen att vara mer aktiv själv. Slå en signal, boka in möten som annars hade skett naturligt, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Chefer stressas av flexkontor: ”Som att stå på en scen”

Aktivitetsbaserade kontor pressar chefer i deras ledarskap. De får till exempel svårare att sköta personalärenden diskret. Det visar ny forskning från Umeå.
Elisabeth Brising, Ola Rennstam Publicerad 4 maj 2026, kl 06:01
Kontorsmiljö utan avskilda rum, med flera arbetsplatser nära varandra och personer som rör sig i lokalen.
Aktivitetsbaserade kontor förändrar ledarskapet för chefer utan fasta platser. I studien beskriver chefer hur synlighet, störningar och brist på avskildhet påverkar arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Svenska forskare har studerat hur ledarskapet förändrades när 33 chefer började arbeta i aktivitetsbaserade kontor, utan fasta platser. Resultatet visar att de nya kontoren förändrar ledarskapet och kan skapa stress.

Anita Pettersson-Strömbäck
Anita Pettersson-Strömbäck. Foto: Umeå universitet

– Chefer riskerar att blotta känsliga ärenden och att bli störda hela tiden, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och en av forskarna i studien. 

Öppna flexkontor gör chefens svåra samtal synliga

Många chefer hon studerat tycker att bristen på diskretion är ett stort problem. De kände att de ledde som ”på en scen” i det öppna flexkontoret.  

– Om chefen Julia behöver prata med Romeo om något konfidentiellt ärende syns det när chefen hämtar honom. Att bara stänga dörren om sig går inte längre, säger Anita Pettersson-Strömbäck. 

Strategierna: annan våning – eller jobba ikapp hemma

Synligheten i ett öppet landskap gör det också svårt att jobba med medarbetarärenden på datorn bredvid dem det gäller. För att lösa problemet hade cheferna olika strategier. Vissa gömde sig längst bort på ett annat våningsplan. Andra brukade jobba över hemma på kvällen.

– Då finns det en risk att det blir väldigt gränslöst arbete, säger Anita Pettersson-Strömbäck

Svårare stötta anställda med särskilda behov

Cheferna uttryckte att de hade fått svårare att stötta medarbetare med särskilt behov av mer avskildhet, eftersom de inte hade mandat att ordna enskilda rum. 

De berättade också om svårigheter att lyfta sina problem med sina överordnande.

Chefer pressas att vara lojala med beslut som skaver

– Man upplevde krav på att vara lojal med beslut från arbetsgivaren. De var tvungna att försvara ett organisatoriskt beslut som de egentligen inte stod för. Det blev ett skav och ett moraliskt dilemma. 

Vad behöver chefer få för stöd när de ska börja jobba aktivitetsbaserat?

– De måste kanske köpa konceptet, men de behöver få lyfta vad som inte blir bra utan att betraktas som illojala. Det är inte bara ett fastighetsprojekt. Du måste ha ett jättebra teknikstöd, digitala rutiner och prata spelregler. Man måste verkligen tänka sig för och stödja cheferna i det här. 

Forskaren: Egna platser i flexkontor är inget problem

De flesta på aktivitetsbaserade kontor hittar ”egna” platser och sitter gärna ihop med sina team. Det tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte är ett problem.

– Vi är sociala djur och vi behöver ha trygga, pålitliga relationer till andra. I de fall man inte sitter ihop finns det en risk att man känner mindre gemenskap.

Cheferna får jobba mer för gemenskapen

En del chefer ser till att ha incheckning varje måndag och utcheckning med fika varje fredag. 

På samma sätt som distansarbete kan flexkontor göra det knepigare som chef att se alla i gruppen. Det är svårare att upptäcka medarbetare som mår dåligt eller inte levererar. 

Samtidigt tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte man ska döma ut metoden. Flexkontor behövs för att spara på resurser och stora kontorslandskap med fasta platser är ännu sämre för arbetsmiljön, enligt studier. 

Forskarna: Risker med flexkontor 

1. Svårare att sköta diskreta personalärenden. 

2. Risk att blotta konfidentiella uppgifter vid datorn. 

3. Hög risk att bli störd, svårare att göra uppgifter som kräver fokus. 

4. Svårt att hjälpa medarbetare med särskilt behov av eget rum. 

5. Risk för diskriminering av personer med särskilda behov vid rekryteringar – om miljön inte kan anpassas. 

6. Att ge vissa eget rum kan peka ut dem och skapa avundsjuka. 

7. Svårt att få gehör för utmaningar hos chefer högre upp. Upplevda krav på att av kostnadsskäl vara lojal uppåt och inte lyfta problem. 

8. Ökad stress om arbetet flyttar till hemmet och görs på övertid.

Källa: Anita Pettersson-Strömbäck och studien Navigating productivity dilemmas and conflicting loyalties in activity-based flexible offices - A qualitative study of managers' perspectives and coping strategies

ENKÄT: Har flexkontor lett till problem?


Mohsen Asgari, säljchef Simployer. 

– Jag är ett stort fan av öppna kontorsytor, det passar hybridarbete. Men jag önskar att vi hade fasta platser för då skulle mitt team kunna sitta tillsammans. Nu kan vi hamna på olika ställen i huset. Kommer man sent får man sitta med folk från andra avdelningar, vilket i och för sig också kan vara bra. Men för vissa uppgifter och funktioner vill man bygga gemenskap.

– Det största problemet är att man blir avbruten hela tiden, men man kan ju ta på sig hörlurar. Jag saknar inte eget rum. För 20 år sedan satt jag i en glasbox mitt på kontoret, det var en sorglig tillvaro.
 

Anna Lennmark, HR-ansvarig Great Place to Work. 

– Jag trivs väldigt bra med aktivitetsbaserat. Vissa dagar blir det fullt på kontoret och då kan man sätta sig på andra ställen i huset. Det finns tysta zoner och ska jag som chef ha ett känsligt samtal bokar jag ett rum.

– När någon verkligen måste fokusera på en uppgift jobbar den oftast hemifrån. Men vårt företag är inriktat på arbetsplatskultur och ibland man måste ju ses också.

– Förr, med egna platser i öppet landskap, kunde man sätta sin prägel på skrivbordet med foton, det kan jag sakna. Men fördelarna överväger.
 
 

Stefan Fredriksonaffärsområdeschef HR-Nytt. 

– Konceptet är bra, men det blir lätt att alla sätter sig på samma plats ändå. Ibland skulle jag vilja röra om lite i grytan. Samtidigt är jag själv kluven – 60 procent av min arbetstid önskar jag att jag hade en fast plats och alltid kunde ha mina saker framme och inte behöva ta in och ut dem varje dag. Men det beror lite på arbetsuppgifterna.

– Som jag ser det behöver man sitta ihop med dem man jobbar med för att komma framåt i projekt.