Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

8 av 10 chefer tror på annat ledarskap efter pandemin

Åtta av tio chefer tror att coronapandemin kommer att påverka deras ledarskap i framtiden. Det visar Chef & Karriärs undersökning om hur chefer har mått under det senaste året.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad
Många chefer upplever att stressen och arbetsbelastningen har ökat under coronapandemin. Illustration: Kati Mets

Permitteringar, konkurser, hemarbete och en omställning till ett mer digitalt arbetssätt. Pandemin har lett till en av de största förändringarna någonsin på den svenska arbetsmarknaden och skapat stora utmaningar för landets chefer. En undersökning som Chef & Karriär (Kollegas systertidning för Unionens chefsmedlemmar) har gjort visar att många upplever att stressen och arbetsbelastningen har ökat under pandemin.

Läs mer: Chef – så nystartar du efter pandemin

Johan Grape, som tillträdde som vd på Esen e-sport AB i april förra året, fick en tuff start. Företaget tappade 95 procent av alla sponsorer.

– Det var en utmanande tid att leda. Dels hade vi en pandemi som gjorde medarbetare oroliga, dels fick jag tidigt ställa mig frågan: hur överlever vi? Mycket av den ekonomiska oron behöll jag för mig själv, för att hålla modet uppe bland de anställda.

Jag hade själv inte alla svaren, men jobbade mycket med att aktivera personalen

Överlevandet handlade både om att sträcka ut en hand till andra i branschen, samt att motivera medarbetarna att behålla fokus och få dem att känna att det skulle ordna sig, trots tuffa tider.

– Jag hade själv inte alla svaren, men jobbade mycket med att aktivera personalen. Vi tog oss an pro bono-projekt, jag gav medarbetare fria tyglar att testa nya idéer som vi inte hade haft tid till innan och vi blev utbildade inom livesändningar. Det gav arbetsglädje och en känsla av att vi åstadkom något, säger Johan Grape.

Läs mer: Psykisk ohälsa under pandemin 

Hans bild stämmer med de signaler som Unionen fått från förbundets chefsmedlemmar.

– Vi ser är att många är pressade. Dels på grund av arbetsmiljöansvaret – det är svårt att ha koll på hur medarbetarna mår när man leder på distans – dels på grund av den affärsmässiga biten. Vändningar kring reglerna för permitteringsstöden har varit många, säger Roger Höög, chefombudsman på Unionens kontor i Göteborg.

Ökad arbetsbelastning 

Unionen ser att många mellanchefer har hamnat i kläm under pandemin, arbetsbelastningen har ökat samtidigt som stödet minskat.

– Vi ser att cheferna har fått mer att göra – på alla fronter. Rapporteringskraven uppåt har ökat, man ska försöka rädda businessen samtidigt som man har medarbetare som inte mår bra. Det kan vara otroligt tufft, säger Robert Boronkay, ansvarig för Unionen Chef.

Chef & Karriärs undersökning visar att åtta av tio chefer tror att pandemin kommer att förändra deras sätt att leda framöver. Många har fått nya insikter.

Vi ser att cheferna har fått mer att göra – på alla fronter

Vania Ranjbar, projektledare på hälsoföretaget Cerner är en av dem. Hon kommer vara mer uppmärksam på medarbetares fysiska och psykiska hälsa framöver.

– Det har blivit svårare att ha koll på om någon är frånvarande på grund av sjukdom. Det uppstår en fördröjning innan informationen når mig, vilket jag ibland upplever som en försvårande faktor för att kunna göra ett gott jobb som ledare och kunna tillgodose medarbetarnas behov. Jag jobbar mycket med att stämma av läget nu.

Hon upplever också att det har varit svårt att stötta medarbetare som stundtals inte mått bra.

– Jag har förstått att en del anställda påverkats negativt av att inte ha fått arbeta på kontoret och därmed inte ha fått sina sociala behov tillgodosedda. Och dessutom behövt både leva och arbeta i sina bostäder. Eftersom jag inte har kunnat göra något åt det har jag ibland upplevt känslor av hjälplöshet och att jag inte har kunnat stötta våra medarbetare tillräckligt.

Läs mer: Så kan du stötta medarbetare på distans

Nytt sätt att leda i framtiden 

Unionens experter är också övertygade om att framtidens ledarskap kommer att förändras.

– Det kommer att ställas andra krav och handla mycket om leda självledare – under pandemin har många vant sig vid att ta eget ansvar. När kopplingen till det fysiska blir annorlunda behöver ledaren bli mer uppsökande än tidigare, säger Roger Höög.

Robert Boronkay understryker att arbetsgivarna måste ge rätt förutsättningar.

– Det är hög tid att cheferna får tid och utrymme att verkligen vara ledare. Ska man vara en attraktiv arbetsgivare i framtiden så måste man leda med tilltro till medarbetarna, särskilt om du leder på distans, säger Robert Boronkay.

För Madeleine Körössy som är Financial Controller på Svenska Afghanistankommittén har panedmiåret handlat mycket om att vara lyhörd. Att vara uppmärksam på ensamhet och utanförskap.

– Det jag lärt mig är uppföljning. När du inte ser dina medarbetare vid kaffeautomaten är det viktigt att fånga upp dem på annat sätt. För att nå dem som inte mår bra var jag tvungen att vara mer aktiv själv. Slå en signal, boka in möten som annars hade skett naturligt, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.