Hoppa till huvudinnehåll

error

  • No matching provider found.
Kompetensutveckling

Slå in julklapparna med stil

Ge bort extra snygga julklappar i år. Allt som krävs är bra redskap, lite kreativitet och fingertoppskänsla enligt giftwrap-artisten Annica Thorberg.
Åsa Frisk Publicerad 1 december 2014, kl 13:05

Julen är ett ypperligt tillfälle att experimentera och utnyttja sin kreativitet.  Allt kan användas till att slå in sina klappar på ett roligare sätt än med det traditionella papperet inhandlat i snabbkassan. Tygpåsar, skokartonger, kakburkar, stuvbitar eller tidningspapper. Det räcker ofta att ta en titt runt om hemma för att få inspiration och idéer till paket­inslagning.

– Skokartonger är perfekta att slå in i papper och använda. I stället för papper kan man slå in med serietidningar eller gamla kartor, säger Annica Thorberg, giftwrap-artist, och expert på att slå in paket.

Enligt japansk filosofi ska en inslagning spegla tillfället, vem som ska få presenten och vad man ger bort.

– Tänk till och våga vara lite personlig. Farfar kanske har en speciell stil som du vill ska visas genom en speciell inslagning. Använd till exempel sidenband eller fäst små udda julkulor på paketet eller rulla cigarrer av pappersbitar och fäst vid knuten, säger Annica Thorberg.

Något som Annica Thorberg anser vara viktigt är papperskvaliteten. Det bör vara 70 grams papper (70 gram per kvadratmeter). Det kan vara svårt att få tag på, men enfärgade, lite ribbade papper är oftast 70 gram.

– Papper med tomtar, änglar och slädar som finns vid kassan i matvarubutiken är inget att ha. Det är alldeles för tunt och går sönder. Det kan vara svårt att få tag på papper av god kvalitet men ett tips är att gå till någon kontorsvaruhandel.

Att våga strunta i de klassiska presentsnören som man vanligtvis krullar med sax är också ett tips från Annica. Garn, bast, sidenband är fint att använda i stället. Eller strunta helt i snören.

– Om man slagit in ett paket med en fin vikteknik kanske det inte ens behövs snören. Har man använt ett enfärgat papper kan man ta ett mönstrat papper och bara lägga som en bård över.

A och O med fin inslagning är att man måttar pappret ordentligt. Då slipper man klippa bort en decimeter på varje sida och knöla ihop det bäst det går. Lär man sig att måtta spar man papper.

(Klicka igång filmen ovan så får du en snabblektion i hur att skapa snyggaste klapparna! Och vill du sedan gå vidare till överkursen så följer du länken till höger.)

Bra att ha!

  • Dubbelhäftande tejp. Syns inte under papperskanten.
  • Bandsplittare. För att dela snören.
  • Sax. En vass sax som används till papper och inget annat.
  • Mönstersax. Få till fina kanter på etiketter.
  • Håltång. För att knyta fast egna etiketter.

Redan klar? Då kan du gå vidare till överkursen: se här.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Forskare kritiserar nya studiestödet

Omställningsstudiestödet har slagit snett. Stödet når fel grupper och är ett slöseri med skattemedel. Det menar två forskare i en ny rapport - men de får mothugg från facken.
Ola Rennstam Publicerad 17 september 2024, kl 08:31
Omställningsstudiestödet kritiseras för att inte nå de mest behövande och anses vara ett slöseri med skattemedel. Facken motsätter sig och betonar behovet av vidareutbildning för alla yrkesgrupper.
Omställningsstudiestödet kritiseras för att inte nå de mest behövande grupperna och anses vara ett slöseri med skattemedel, enligt en ny rapport av nationalekonomerna Peter Fredriksson och David Seim. Facken motsätter sig kritiken och betonar behovet av vidareutbildning för alla yrkesgrupper. Foto: Jessica Gow/TT/Claudio Bresciani/TT.

Omställningsstudiestödet infördes i samband med den nya LAS-överenskommelsen 2022, då arbetsgivare bland annat gavs större möjligheter att göra avsteg från turordningsreglerna. Tanken med studiestödet var att ge arbetstagare en utökad möjlighet till vidareutbildning för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.

Nu har två professorer i nationalekonomi, Peter Fredriksson och David Seim, analyserat hur de två första ansökningsperioderna har gått. Rapporten har gjorts på uppdrag av organisationen SNS och levererar kritik på en rad punkter.

Lågutbildade nås inte av stödet

För det första slår forskarna fast att omställningsstudiestödet inte når de grupper som behöver det mest. Enligt rapporten ansöker lågutbildade och personer som jobbar i yrken med störst risk att ersättas av AI ansöker om stödet i betydligt lägre utsträckning än dem med högre utbildning.

För det andra konstaterar de att sannolikheten att beviljas stödet lägre bland lågutbildade och personer med hög arbetslöshetsrisk. Omställningsstudiestödet används alltså främst av andra grupper än de som är i störst behov av kompetensutveckling, skriver forskarna i sin rapport.

Enligt de båda nationalekonomerna sub­ventionerar reformen utbildningar som ändå hade kommit till stånd. Benägenheten att påbörja en utbildning är nämligen lika stor oavsett om den sökande får sin ansökning beviljad eller inte, vilket forskarna tyder på att stödet inte påverkar viljan att börja studera.

Slöseri med skattemedel

En av forskarnas slutsatser är att omställningsstudiestödet är ett slöseri med skattemedel i sin nuvarande form, de anser att det nuvarande studiemedelssystemet skulle kunna tillgodose behovet av omskolning.
Man anser att stödet kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv - om det riktas till grupper med stort behov av att uppgradera sin kompetens och som inte skulle göra detta utan samhällets hjälp. Till exempel borde stödet begränsas till personer som varslats om uppsägning.

Facken upprörda

Forskarnas slutsatser får inte några stående ovationer från fackligt håll. Enligt facken har rapporten landat i felaktiga slutsatser eftersom utgångspunkten präglas av missförstånd.

Vi håller inte med dem. Syftet med reformen har aldrig varit att fungera som en traditionell arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Måste även beakta saker som kommer man att kunna jobba längre och kommer man att orka. Men den typen av aspekter har det inte tittat på i den här studien, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

 

Är det inte viktigt att analysera om skattemedlen används på rätt sätt?
Jo, absolut men för att kunna göra en sådan analys måste man titta på fler aspekter och det är för tidigt. De första perioderna präglades av ett antal barnsjukdomar i CSN:s handläggning som till exempel gjorde att de som redan var i studier fick stödet beviljat.

Även högutbildade riskerar arbetslöshet

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, skriver på Linkedin: "Oj vad många fel två professorer kan ha om omställningsstudiestödet" och  påpekar att det redan finns en statlig arbetsmarknadspolitik, inte minst för dem med svag ställning på arbetsmarknaden.

Facken ställer sig också frågande till rapportens slutsats att stödet inte når de grupper som har störst behov, eller att det endast är personer med lägre utbildning som löper risk att bli arbetslösa eller behöva ställa om till följd av AI.

Den snabba AI-utvecklingen påverkar i hög grad högutbildade grupper. Forskning visar att just generativ AI på ett annat sätt än tidigare tekniksprång kan komma att påverka grupper med högre utbildning och inkomstnivåer. Det är centralt att akademiker ges möjlighet att växla spår och framtidssäkra sin kompetens genom omställningsstudiestödet, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia i en kommentar.

Läs hela SNS-rapporten här.
 

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN och PTK