Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så undviker du pinsam engelska i mejlen

Är du osäker på vilket tilltal som är lämpligt i ett formellt mejl eller ett affärsbrev? Här är några regler att förhålla sig till.
Johanna Rovira Publicerad 15 februari 2017, kl 11:10
Finger trycker på tangent med brittiska flaggen.
Tips på hur du ska uttrycka dig i mejl och brev på engelska. Foto: Colourbox

Hur bra är du på engelska? Testa din nivå på Europarådets CEFR-skala på Upgrades.se.

Vet du namnet på personen du vänder dig till går det bra att inleda brevet med Dear Mr, Dear Mrs (till en gift kvinna) eller Dear Miss (till ogift kvinna) eller Dear Ms (om du inte känner till kvinnans civilstånd) samt mottagarens efternamn, till exempel:

Dear Mrs Rovira, Bästa fru Rovira,

Dear Mr Rennstam, Bästa herr Rennstam, osv.

Det går också utmärkt att använda sig av Respected Ms/Miss/Mr/Mrs och så namnet.

 

Känner du inte till mottagarens namn, funkar det att inleda med:

Dear Sir, Dear Madam eller Dear Sir or Madam, om du inte vet. Dear Sirs om det är flera mottagare, en enhet till exempel.

Dear Mr President, Bäste herr ordförande,

Dear Madam President, Bästa fru ordförande,

 

Har du inlett brevet med Dear Mr, Dear Mrs, Dear Miss eller Dear Ms (plus namn), bör du avsluta med:

Yours sincerely, Med vänliga hälsningar,

Har du däremot inlett ditt brev med Dear Sir, Dear Madam eller Dear Sir or Madam ska du i stället använda:

Yours faithfully, Högaktningsfullt,

Avsluta inte med Best regards eller Regards eftersom det kan uppfattas som mindre formellt i professionella sammanhang. Möjligtvis kan det fungera i mejl. Avsluta med din signatur följt av ett namnförtydligande.

Nyttiga länkar för fler skrivregler:
University of Oxford Style Guide  
Engelsk stilguide med skrivregler

Kompetensutveckling

CSN ville ha 50 miljoner extra – fick bara 10

Den som söker omställningsstudiestöd får vänta månader på besked. Därför krävde CSN 50 miljoner extra i år för att kunna korta väntetiden. Nu meddelar regeringen att myndigheten får 10 miljoner kronor extra.
David Österberg Publicerad 5 september 2023, kl 09:36
Ett kuvert från CSN.
För att korta väntetiderna för de som söker omställningsstudiestöd krävde CSN 50 miljoner extra. Nu meddelar regeringen att myndigheten får mer pengar - dock bara 10 miljoner kronor i år. Foto: Jessica Gow/TT.

Kollega har i flera artiklar berättat om de långa väntetiderna för omställningsstudiestöd. Flera fackförbund har kritiserat regeringen för att inte hålla sin del av las-överenskommelsen och krävt mer pengar till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten har uppgett att den behöver 50 miljoner kronor extra i år för att anställa fler handläggare – och på så sätt kunna korta väntetiderna. Totalt vill CSN ha 250 miljoner kronor extra till 2025.

Nu meddelar regeringen att CSN får 10 miljoner kronor extra i år. Nästa år och 2025 blir tillskottet 50 miljoner kronor per år, totalt 110 miljoner kronor.

Regeringen vill också se regelförändringar och ska inom kort ge CSN i uppdrag att se över reglerna.

Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, skriver i ett mejlsvar till Kollega att myndigheten gläds åt tillskottet och att det kommer att "göra skillnad för handläggningen". Nästa år räknar CSN dessutom med att ha ett mer automatiserat system för handläggningen.

Martin Linder är ordförande för Unionen. Han tycker att det är bra att regeringen nu tillför en del pengar, men är kritisk till att de dröjt:

"Vi har varit besvikna på hur regeringen hanterat omställningsstödet och var starkt kritiska till att man inte sköt till pengar redan i våras när CSN flaggade för att man inte hade resurserna som krävdes för att hantera ansökningarna. Att en del av pengarna som myndigheten har begärt kommer nu är bra, men det är fortsatt regeringens ansvar att se till att omställningsstödet börjar fungera", skriver han till Kollega.

Martin Linder anser också att det är bra att reglerna förenklas. 

"Sådana förändringar tas fram tillsammans med oss parter för inte äventyra intentionen i den här överenskommelsen", skriver han.

Socialdemokraterna är kritiska till att myndigheten fick mindre än hälften av pengarna den begärt.

– Det riskerar att leda till att tusentals människor fortsatt inte får besked om att påbörja sina studier. Det innebär att regeringen håller på att schabbla bort den här reformen, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund till TT.