Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

You were saying?

Kanske är du fena på engelska. Men affärsengelska är något helt eget. En specialkurs kan vara räddningen.
Johanna Rovira Publicerad
Sebastian Calero sitter i ett fönster.
Sebastian Calero undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska. Foto: Klas Sjöberg

We don't want to come on the kant with the fack – we have all the same slutstation, förklarade företagsledaren för sina engelska kunder, som inte trodde sina öron.

Det kan lätt bli fel.

Sakta men säkert sprider sig det engelska språket inom olika områden i samhället. På arbetsmarknaden är det snarare regel än undantag att företagen kräver att arbetssökande ska kunna uttrycka sig väl på engelska, i både tal och skrift.

Men även om man är fena på att diskutera såväl maträtter som andra vardagliga ämnen med engelskspråkiga vänner är det inte säkert att man kan hitta just de ord man behöver för att prata affärer med kunder eller kollegor från andra länder. Det kan ju så lätt bli fel.

Det största felet man kan göra är dock att inte alls försöka. Det menar Sebastian Calero, som undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska, ofta på deras egna arbetsplatser.

– När jag jobbade som tolk var jag med när grundarna av ett startupföretag som skulle etablera sig i Israel behövde övertyga potentiella investerare där. En av delägarna pratade riktigt usel engelska, och ändå var det han som förde ordet. Han begick så många misstag, rysligt många, men det gjorde inget – alla förstod vad han ville ha sagt, säger Sebastian Calero, som arbetar för utbildningsföretaget Upgrades.

Affärsengelska är dock så mycket mer än bara ord, menar han. Det är en transaktion, i bemärkelsen mellanhavande. Man är ute efter att sluta ett avtal, övertyga någon om något. Och det kan man göra även om språket inte sitter som en smäck.

Sebastian Calero gillar språk – han talar flytande spanska, engelska och – efter bara tolv månader i Sverige – hygglig svenska, även om den är kryddad med en del engelska ord och uttryck. Han har jobbat som översättare, tolk och lärare. I Colombia startade han ett eget språkföretag som bisyssla och upptäckte behovet av nya sätt att lära ut språk.

– Många tror att de är dåliga på engelska, men det är fel, de behöver bara få hjälp, bli stärkta och uppmuntrade för att övervinna sina språksvårigheter. Andra pratar jättebra engelska men det blir fel i alla fall.

– Jag har en elev, en företagsledare, som är dyslektiker, så hans engelska är inte den bästa, men han är en mycket framgångsrik affärsman – en riktig succé. Han brukar ofta sms:a mig för att fråga vad saker heter och för att berätta hur det går.

Sebastian Calero menar att det inte finns bara ett enda sätt att skriva och tala affärsengelska på, men han tipsar alltid sina studenter att ta hjälp av språkguider (som finns på nätet) eller engelskspråkiga vänner och bekanta om de är osäkra.

– Även om jag inte är något stort fan av strikta regler skulle jag inte rekommendera någon att skriva ”Hey dude” när de inleder ett mejl till en affärsman.

”Respected” plus titeln funkar alltid, när man skriver till någon, menar Sebastian Calero. Skippa småsnacket är ett annat hett tips.

Ett av de vanligaste felen som svenska affärsmän gör när de ska tala affärsengelska är att försöka använda tjusiga ord för att säga enkla grejer. Det du vill är att få ut ditt budskap. Gå rakt på sak – använd inte massa onödiga ord för att få fram din poäng.

– Ett annat fel är att man använder gerundium – alltså ing-form – på ett lustigt sätt. Det är inte alltid fel, men ganska ofta, säger Sebastian Calero. 

SPRÅKCOACHENS BÄSTA TIPS

● Gå rakt på sak – ”less is more”.

● Överanvänd inte gerundium: Sätt inte -ing på varje ord.

● Använd gärna så kallade powerphrases – kortare uttryck som influerar och övertygar, utan att man verkar brysk eller otrevlig.

● Läs språkguider (style guides) när du ska göra affärer på ett främmande språk.

● Ring någon som har det aktuella språket som hemspråk och ställ frågor.

● Våga tala – man respekterar alltid någon som försöker.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.