Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

You were saying?

Kanske är du fena på engelska. Men affärsengelska är något helt eget. En specialkurs kan vara räddningen.
Johanna Rovira Publicerad
Sebastian Calero sitter i ett fönster.
Sebastian Calero undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska. Foto: Klas Sjöberg

We don't want to come on the kant with the fack – we have all the same slutstation, förklarade företagsledaren för sina engelska kunder, som inte trodde sina öron.

Det kan lätt bli fel.

Sakta men säkert sprider sig det engelska språket inom olika områden i samhället. På arbetsmarknaden är det snarare regel än undantag att företagen kräver att arbetssökande ska kunna uttrycka sig väl på engelska, i både tal och skrift.

Men även om man är fena på att diskutera såväl maträtter som andra vardagliga ämnen med engelskspråkiga vänner är det inte säkert att man kan hitta just de ord man behöver för att prata affärer med kunder eller kollegor från andra länder. Det kan ju så lätt bli fel.

Det största felet man kan göra är dock att inte alls försöka. Det menar Sebastian Calero, som undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska, ofta på deras egna arbetsplatser.

– När jag jobbade som tolk var jag med när grundarna av ett startupföretag som skulle etablera sig i Israel behövde övertyga potentiella investerare där. En av delägarna pratade riktigt usel engelska, och ändå var det han som förde ordet. Han begick så många misstag, rysligt många, men det gjorde inget – alla förstod vad han ville ha sagt, säger Sebastian Calero, som arbetar för utbildningsföretaget Upgrades.

Affärsengelska är dock så mycket mer än bara ord, menar han. Det är en transaktion, i bemärkelsen mellanhavande. Man är ute efter att sluta ett avtal, övertyga någon om något. Och det kan man göra även om språket inte sitter som en smäck.

Sebastian Calero gillar språk – han talar flytande spanska, engelska och – efter bara tolv månader i Sverige – hygglig svenska, även om den är kryddad med en del engelska ord och uttryck. Han har jobbat som översättare, tolk och lärare. I Colombia startade han ett eget språkföretag som bisyssla och upptäckte behovet av nya sätt att lära ut språk.

– Många tror att de är dåliga på engelska, men det är fel, de behöver bara få hjälp, bli stärkta och uppmuntrade för att övervinna sina språksvårigheter. Andra pratar jättebra engelska men det blir fel i alla fall.

– Jag har en elev, en företagsledare, som är dyslektiker, så hans engelska är inte den bästa, men han är en mycket framgångsrik affärsman – en riktig succé. Han brukar ofta sms:a mig för att fråga vad saker heter och för att berätta hur det går.

Sebastian Calero menar att det inte finns bara ett enda sätt att skriva och tala affärsengelska på, men han tipsar alltid sina studenter att ta hjälp av språkguider (som finns på nätet) eller engelskspråkiga vänner och bekanta om de är osäkra.

– Även om jag inte är något stort fan av strikta regler skulle jag inte rekommendera någon att skriva ”Hey dude” när de inleder ett mejl till en affärsman.

”Respected” plus titeln funkar alltid, när man skriver till någon, menar Sebastian Calero. Skippa småsnacket är ett annat hett tips.

Ett av de vanligaste felen som svenska affärsmän gör när de ska tala affärsengelska är att försöka använda tjusiga ord för att säga enkla grejer. Det du vill är att få ut ditt budskap. Gå rakt på sak – använd inte massa onödiga ord för att få fram din poäng.

– Ett annat fel är att man använder gerundium – alltså ing-form – på ett lustigt sätt. Det är inte alltid fel, men ganska ofta, säger Sebastian Calero. 

SPRÅKCOACHENS BÄSTA TIPS

● Gå rakt på sak – ”less is more”.

● Överanvänd inte gerundium: Sätt inte -ing på varje ord.

● Använd gärna så kallade powerphrases – kortare uttryck som influerar och övertygar, utan att man verkar brysk eller otrevlig.

● Läs språkguider (style guides) när du ska göra affärer på ett främmande språk.

● Ring någon som har det aktuella språket som hemspråk och ställ frågor.

● Våga tala – man respekterar alltid någon som försöker.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.