Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

You were saying?

Kanske är du fena på engelska. Men affärsengelska är något helt eget. En specialkurs kan vara räddningen.
Johanna Rovira Publicerad 15 februari 2017, kl 11:10
Sebastian Calero sitter i ett fönster.
Sebastian Calero undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska. Foto: Klas Sjöberg

We don't want to come on the kant with the fack – we have all the same slutstation, förklarade företagsledaren för sina engelska kunder, som inte trodde sina öron.

Det kan lätt bli fel.

Sakta men säkert sprider sig det engelska språket inom olika områden i samhället. På arbetsmarknaden är det snarare regel än undantag att företagen kräver att arbetssökande ska kunna uttrycka sig väl på engelska, i både tal och skrift.

Men även om man är fena på att diskutera såväl maträtter som andra vardagliga ämnen med engelskspråkiga vänner är det inte säkert att man kan hitta just de ord man behöver för att prata affärer med kunder eller kollegor från andra länder. Det kan ju så lätt bli fel.

Det största felet man kan göra är dock att inte alls försöka. Det menar Sebastian Calero, som undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska, ofta på deras egna arbetsplatser.

– När jag jobbade som tolk var jag med när grundarna av ett startupföretag som skulle etablera sig i Israel behövde övertyga potentiella investerare där. En av delägarna pratade riktigt usel engelska, och ändå var det han som förde ordet. Han begick så många misstag, rysligt många, men det gjorde inget – alla förstod vad han ville ha sagt, säger Sebastian Calero, som arbetar för utbildningsföretaget Upgrades.

Affärsengelska är dock så mycket mer än bara ord, menar han. Det är en transaktion, i bemärkelsen mellanhavande. Man är ute efter att sluta ett avtal, övertyga någon om något. Och det kan man göra även om språket inte sitter som en smäck.

Sebastian Calero gillar språk – han talar flytande spanska, engelska och – efter bara tolv månader i Sverige – hygglig svenska, även om den är kryddad med en del engelska ord och uttryck. Han har jobbat som översättare, tolk och lärare. I Colombia startade han ett eget språkföretag som bisyssla och upptäckte behovet av nya sätt att lära ut språk.

– Många tror att de är dåliga på engelska, men det är fel, de behöver bara få hjälp, bli stärkta och uppmuntrade för att övervinna sina språksvårigheter. Andra pratar jättebra engelska men det blir fel i alla fall.

– Jag har en elev, en företagsledare, som är dyslektiker, så hans engelska är inte den bästa, men han är en mycket framgångsrik affärsman – en riktig succé. Han brukar ofta sms:a mig för att fråga vad saker heter och för att berätta hur det går.

Sebastian Calero menar att det inte finns bara ett enda sätt att skriva och tala affärsengelska på, men han tipsar alltid sina studenter att ta hjälp av språkguider (som finns på nätet) eller engelskspråkiga vänner och bekanta om de är osäkra.

– Även om jag inte är något stort fan av strikta regler skulle jag inte rekommendera någon att skriva ”Hey dude” när de inleder ett mejl till en affärsman.

”Respected” plus titeln funkar alltid, när man skriver till någon, menar Sebastian Calero. Skippa småsnacket är ett annat hett tips.

Ett av de vanligaste felen som svenska affärsmän gör när de ska tala affärsengelska är att försöka använda tjusiga ord för att säga enkla grejer. Det du vill är att få ut ditt budskap. Gå rakt på sak – använd inte massa onödiga ord för att få fram din poäng.

– Ett annat fel är att man använder gerundium – alltså ing-form – på ett lustigt sätt. Det är inte alltid fel, men ganska ofta, säger Sebastian Calero. 

SPRÅKCOACHENS BÄSTA TIPS

● Gå rakt på sak – ”less is more”.

● Överanvänd inte gerundium: Sätt inte -ing på varje ord.

● Använd gärna så kallade powerphrases – kortare uttryck som influerar och övertygar, utan att man verkar brysk eller otrevlig.

● Läs språkguider (style guides) när du ska göra affärer på ett främmande språk.

● Ring någon som har det aktuella språket som hemspråk och ställ frågor.

● Våga tala – man respekterar alltid någon som försöker.

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.