Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Yes – Sverige bäst på engelska

Sverige är bäst i världen på engelska som andra språk. Det visar en rapport som tar tempen på vuxnas engelskkunskaper i olika länder.
Ola Rennstam Publicerad 31 oktober 2018, kl 11:34
Engelska.
Sverige är bäst på engelska. Foto: Colourbox.

Goda kunskaper i engelska blir viktigare inom näringslivet. I allt fler branscher och arbetsfunktioner är det ett krav att behärska affärsengelska. Tidigare har goda engelskkunskaper varit ett krav på seniora medarbetare, men numera efterfrågas det även för i stort sett alla positioner på arbetsmarknaden.

Bäst i världen på engelska som andra språk är här i Sverige, enligt utbildningsföretaget EF:s årliga rapport. Efter två års frånvaro har Sverige åter förstaplatsen på listan genom att gå om Nederländerna. Däremot ligger Amsterdam fortfarande steget före Stockholm på listan bland världens städer. Medarbetarnas kunskaper i engelska är en faktor som bidrar till ett företags internationella konkurrenskraft, enligt undersökningen.

– I Sverige är det allt fler företag som antar engelska som koncernspråk. Engelska öppnar upp världen genom att göra nya marknader tillgängliga och attraherar internationella och kompetenta medarbetare. Det är anmärkningsvärt att vi i Europa mäter en bättre nivå bland anställda än bland cheferna, säger Erik Lindberg, Sverigechef för EF Corporate Solutions i ett pressmeddelande.

Mediabranschen är den sektor som har högst genomsnittlig engelsknivå, personer inom bank och finans kommer på andraplats och jordbrukssektorn på tredje, tätt följt av IT- och läkemedelsbranschen.

Bäst i världen på engelska

Länder:

1. Sverige
2. Nederländerna
3. Singapore
4. Norge
5. Danmark

Städer:

1. Amsterdam
2. Stockholm
3. New Delhi
4. Johannesburg
5. Oslo
6. Helsingfors
7. Mumbai
8. Manilla
9. Wien
10. Prag

Branscher:

1. Media
2. Bank och finans
3. Jordbruk
4. IT
5. Läkemedel
6. Konsult
7. Besöksnäringen
8. Sjukvård
9. Ingenjörsteknik
10. Gruv och energi

EF Education

Kompetensutveckling

Inte kört att plugga med lön trots högt söktryck

Möjligheten att plugga med lön lockar många. På tisdagsmorgonen hade 6 000 ansökningar kommit in till CSN som räknat med 5 300. Men loppet är inte kört för studiesugna som ännu inte kommit till skott.
Johanna Rovira Publicerad 4 oktober 2022, kl 12:40
CSN-kuvert till vänster och person som studerar till höger.
CSN har redan fått in 6 000 ansökningar för det nya studieomställningsstödet. Beräkningen för 2022 var 5 300. Foto: Jessica Gow/TT och Isabell Höjman/TT

Från den första oktober finns möjligheten för anställda som vill studera att söka ett nytt studiestöd som ger upp till 80 procent av lönen. Enligt en Sifoundersökning i förra veckan är det dock bara två av tio som känner till omställningsstudiestödet.

Trots detta rasslade det till hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN, redan första dagen det gick att ansöka om bidraget. I morse hade CSN fått in över 6000 ansökningar.

– Betydligt fler har sökt än vad vi trodde. Prognosen var att 5 300 skulle söka under 2022, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.

Alla ansökningar godkänns inte

Den planerade kostnaden för systemet, 1,3 miljarder kronor för nästa år, beräknas räcka till drygt 5000 platser. Myndigheten hanterar ansökningarna i den turordning de kommer in, så det är en fördel att vara tidigt ute. Däremot innebär det inte att pengarna är slut – det är skillnad på ansökningar och beviljade ansökningar, påpekar Stefan Tärnhuvud.

– Alla som ansöker kanske inte uppfyller kriterierna. Sedan handlar det också om folk söker bidrag för heltid eller deltidsstudier – det påverkar också.

Alla studiemotiverade kommer kanske inte heller att komma in på den valda utbildningen eller få studierna godkända av omställningsorganisationen. Studiebidraget gäller bara kurser som stärker ens ställning på arbetsmarknaden och måste godkännas.

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Stödet betalas ut för heltidsstudier i maximalt 44 veckor. Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.

Kravet för att beviljas stöd är att du jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren, samt har arbetat minst 16 timmar per vecka.

Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.

Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

Bidraget är 80 procent av lönen upp till 25 575 kronor (4,5 inkomstbasbelopp), alltså 20 460 kronor.

Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre. Då är bidraget 80 procent av lönen upp till 31 260 kronor (5,5 inkomstbasbelopp), alltså 25 000 kronor i månaden.

Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av lönen upp till 68 200 kronor (12 inkomstbasbelopp), alltså 44 300 kronor.

Stödet beviljas till studier som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet samt utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.

Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det.