Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Yes – Sverige bäst på engelska

Sverige är bäst i världen på engelska som andra språk. Det visar en rapport som tar tempen på vuxnas engelskkunskaper i olika länder.
Ola Rennstam Publicerad
Engelska.
Sverige är bäst på engelska. Foto: Colourbox.

Goda kunskaper i engelska blir viktigare inom näringslivet. I allt fler branscher och arbetsfunktioner är det ett krav att behärska affärsengelska. Tidigare har goda engelskkunskaper varit ett krav på seniora medarbetare, men numera efterfrågas det även för i stort sett alla positioner på arbetsmarknaden.

Bäst i världen på engelska som andra språk är här i Sverige, enligt utbildningsföretaget EF:s årliga rapport. Efter två års frånvaro har Sverige åter förstaplatsen på listan genom att gå om Nederländerna. Däremot ligger Amsterdam fortfarande steget före Stockholm på listan bland världens städer. Medarbetarnas kunskaper i engelska är en faktor som bidrar till ett företags internationella konkurrenskraft, enligt undersökningen.

– I Sverige är det allt fler företag som antar engelska som koncernspråk. Engelska öppnar upp världen genom att göra nya marknader tillgängliga och attraherar internationella och kompetenta medarbetare. Det är anmärkningsvärt att vi i Europa mäter en bättre nivå bland anställda än bland cheferna, säger Erik Lindberg, Sverigechef för EF Corporate Solutions i ett pressmeddelande.

Mediabranschen är den sektor som har högst genomsnittlig engelsknivå, personer inom bank och finans kommer på andraplats och jordbrukssektorn på tredje, tätt följt av IT- och läkemedelsbranschen.

Bäst i världen på engelska

Länder:

1. Sverige
2. Nederländerna
3. Singapore
4. Norge
5. Danmark

Städer:

1. Amsterdam
2. Stockholm
3. New Delhi
4. Johannesburg
5. Oslo
6. Helsingfors
7. Mumbai
8. Manilla
9. Wien
10. Prag

Branscher:

1. Media
2. Bank och finans
3. Jordbruk
4. IT
5. Läkemedel
6. Konsult
7. Besöksnäringen
8. Sjukvård
9. Ingenjörsteknik
10. Gruv och energi

EF Education

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.