Kompetensutveckling

Yes – Sverige bäst på engelska

Sverige är bäst i världen på engelska som andra språk. Det visar en rapport som tar tempen på vuxnas engelskkunskaper i olika länder.

Ola Rennstam Publicerad 31 oktober 2018, kl 11:34

Goda kunskaper i engelska blir viktigare inom näringslivet. I allt fler branscher och arbetsfunktioner är det ett krav att behärska affärsengelska. Tidigare har goda engelskkunskaper varit ett krav på seniora medarbetare, men numera efterfrågas det även för i stort sett alla positioner på arbetsmarknaden.

Bäst i världen på engelska som andra språk är här i Sverige, enligt utbildningsföretaget EF:s årliga rapport. Efter två års frånvaro har Sverige åter förstaplatsen på listan genom att gå om Nederländerna. Däremot ligger Amsterdam fortfarande steget före Stockholm på listan bland världens städer. Medarbetarnas kunskaper i engelska är en faktor som bidrar till ett företags internationella konkurrenskraft, enligt undersökningen.

– I Sverige är det allt fler företag som antar engelska som koncernspråk. Engelska öppnar upp världen genom att göra nya marknader tillgängliga och attraherar internationella och kompetenta medarbetare. Det är anmärkningsvärt att vi i Europa mäter en bättre nivå bland anställda än bland cheferna, säger Erik Lindberg, Sverigechef för EF Corporate Solutions i ett pressmeddelande.

Mediabranschen är den sektor som har högst genomsnittlig engelsknivå, personer inom bank och finans kommer på andraplats och jordbrukssektorn på tredje, tätt följt av IT- och läkemedelsbranschen.

Bäst i världen på engelska

Länder:

1. Sverige
2. Nederländerna
3. Singapore
4. Norge
5. Danmark

Städer:

1. Amsterdam
2. Stockholm
3. New Delhi
4. Johannesburg
5. Oslo
6. Helsingfors
7. Mumbai
8. Manilla
9. Wien
10. Prag

Branscher:

1. Media
2. Bank och finans
3. Jordbruk
4. IT
5. Läkemedel
6. Konsult
7. Besöksnäringen
8. Sjukvård
9. Ingenjörsteknik
10. Gruv och energi

EF Education

Ola Rennstam

[email protected]

Kompetensutveckling

CSN ville ha 50 miljoner extra – fick bara 10

Den som söker omställningsstudiestöd får vänta månader på besked. Därför krävde CSN 50 miljoner extra i år för att kunna korta väntetiden. Nu meddelar regeringen att myndigheten får 10 miljoner kronor extra.

David Österberg Publicerad 5 september 2023, kl 09:36

Ett kuvert från CSN. — För att korta väntetiderna för de som söker omställningsstudiestöd krävde CSN 50 miljoner extra. Nu meddelar regeringen att myndigheten får mer pengar - dock bara 10 miljoner kronor i år. Foto: Jessica Gow/TT.

Kollega har i flera artiklar berättat om de långa väntetiderna för omställningsstudiestöd. Flera fackförbund har kritiserat regeringen för att inte hålla sin del av las-överenskommelsen och krävt mer pengar till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten har uppgett att den behöver 50 miljoner kronor extra i år för att anställa fler handläggare – och på så sätt kunna korta väntetiderna. Totalt vill CSN ha 250 miljoner kronor extra till 2025.

Nu meddelar regeringen att CSN får 10 miljoner kronor extra i år. Nästa år och 2025 blir tillskottet 50 miljoner kronor per år, totalt 110 miljoner kronor.

Regeringen vill också se regelförändringar och ska inom kort ge CSN i uppdrag att se över reglerna.

Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, skriver i ett mejlsvar till Kollega att myndigheten gläds åt tillskottet och att det kommer att "göra skillnad för handläggningen". Nästa år räknar CSN dessutom med att ha ett mer automatiserat system för handläggningen.

Martin Linder är ordförande för Unionen. Han tycker att det är bra att regeringen nu tillför en del pengar, men är kritisk till att de dröjt:

"Vi har varit besvikna på hur regeringen hanterat omställningsstödet och var starkt kritiska till att man inte sköt till pengar redan i våras när CSN flaggade för att man inte hade resurserna som krävdes för att hantera ansökningarna. Att en del av pengarna som myndigheten har begärt kommer nu är bra, men det är fortsatt regeringens ansvar att se till att omställningsstödet börjar fungera", skriver han till Kollega.

Martin Linder anser också att det är bra att reglerna förenklas.

"Sådana förändringar tas fram tillsammans med oss parter för inte äventyra intentionen i den här överenskommelsen", skriver han.

Socialdemokraterna är kritiska till att myndigheten fick mindre än hälften av pengarna den begärt.

– Det riskerar att leda till att tusentals människor fortsatt inte får besked om att påbörja sina studier. Det innebär att regeringen håller på att schabbla bort den här reformen, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund till TT.

David Österberg

[email protected]

Yes – Sverige bäst på engelska